Lärarförbundet
Bli medlem

Studentsamtal för att förbättra utbildningen

Det talas mycket om både lärarutbildningen och lärarstudenterna, men väldigt sällan med studenterna om vad de anser om sin utbildning. Skolkommissionen vill ändra på detta, vilket vi är väldigt positiva till!

Skolkommissionen är en av regeringen tillsatt grupp, med utvalda representanter från skolans och utbildningssveriges olika delar. Skolkommissionen har i uppdrag att: "lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan" (http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/04/...). Ett led i detta är att se över lärarutbildningen.

Lärarutbildningen har ändrats ofta och mycket. Inte sällan har en förändring knappt hunnit lägga sig innan samtal om nya kommit igång. Det är också en ful ovana att dessa förändringar görs utan att samtala med studenterna om vad de ser för utvecklings- och förbättringsmöjligheter med sin utbildning. Detta trots att studenterna kan och bör ses som experter i ämnet "sin lärarutbildning".

Det är därför glädjande att Skolkommissionen nu väljer att ha samtal med just lärarstudenterna om deras utbildning, innan förslag om förändringar presenteras. Samtalen kommer ske i form av en enkät, som vi i Lärarförbundet Student har varit med och tagit fram. Vi hoppas naturligtvis att så många som möjligt tar sig tid att svara, det handlar trots allt om er utbildning och om våra framtida kollegors utbildning. Sverige förtjänar och behöver en lärarutbildning av världsklass, hjälp till med att ta fram den.

Enkäten, den finner du här: https://www.netigate.se/a/s.aspx?s=245630X45412869...

Vid pennan

Ditte Karlsson

Ordförande Lärarförbundet Student

Forskning inom förskola och fritidshem behöver prioriteras

Didaktisk och pedagogisk forskning har som huvudsyfte att kontinuerligt utveckla skolans verksamhet. Skolans arbete ska inte bygga på godtyckliga traditioner och gamla mönster - utan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Samtliga skolformers läroplaner föreskriver att skolans arbete ska vila på just detta. Forskning är därmed en förutsättning för skolutveckling, att verksamhetens mål uppfylls samt för en likvärdig skola.


Förskolan liksom fritidshem har genomgått en historisk förändring. Från att ha utmärkts av beprövad erfarenhet har de pedagogiska verksamheterna utvecklat metoder och styrdokument som även vilar på vetenskaplig grund. I dag är det självklart att skolan arbetar systematiserat med barn i de yngre åldrarna. Den pedagogiska verksamheten och de metoder som används ska vara väl förankrade i relevant forskning för den specifika skolformen.


Det finns dock fortfarande för lite forskning inom förskola och fritidshem, vilket leder till att kunskapsbasen för den pedagogiska verksamheten blir bristfällig. En anledning till detta är att det i dagsläget finns få lärosäten som erbjuder examen på avancerad nivå för blivande lärare i förskola och fritidshem. En examen på avancerad nivå ger studenter möjlighet att söka forskartjänster efter färdig utbildning.


De lärosäten som erbjuder examen på avancerad nivå underlättar för dem som vill börja forska, samt bidrar till att forskningen i högre grad utförs av professionen. De som forskar om förskolepedagogik bör i grunden vara förskollärare. Lika självklart är det att de som forskar om pedagogik i fritidshemmen bör vara lärare i just fritidshem. Professionen kommer alltid bäst förstå skolans villkor.


Lärare som arbetar i förskola eller fritidshem, och får möjlighet att disputera, är väl insatta i den pedagogiska verksamheten och kan på så sätt se vilka områden mer forskning behövs. Vidare skulle det också kunna stärka kopplingen mellan teori och praktik, i såväl lärarutbildningen som verksamheten, om glappet mellan forskarvärlden och skolans värld minskar. Ett sådant utbyte skulle kunna innebära att forskare återvänder till skolan och delar med sig av nya synsätt och metoder. Med detta i åtanke blir det extra viktigt att skapa goda förutsättningar och underlätta för att bedriva forskning i förskola och fritidshem.


Såväl akademin som skolan tjänar på att det är lätt att röra sig mellan läraryrket och forskarvärlden. Förskollärarprogrammet saknar 30 hp, vilket motsvarar en termins heltidsstudier, för att resultera i en examen på avancerad nivå. Det handlar inte om många poäng men det kan ändå göra att fler lärare/studenter väljer att ta detta steg. Därför anser vi i Lärarförbundet Student att alla lärarutbildningar ska leda till en examen på avancerad nivå. På så vis utvecklar vi både den pedagogiska forskningen och skolans verksamhet.


Vid pennan

Opinionsgruppen, Lärarförbundet Student

En attack på skolan är en attack på Sveriges framtid

När jag tog över den här bloggen trodde jag aldrig att jag skulle sitta och skriva ett inlägg om det här. Trodde aldrig jag skulle känna en sådan tyngd i bröstet av förtvivlan. Det som aldrig skulle få ske har skett på Kronan, Trollhättan.​

I skrivande stund vet vi att en elev och en lärare avlidit. Ett helt land sörjer deras bortgång och hoppas innerligt att siffran inte ökar.

Kronans elever gick i dag till skolan för att lära och utvecklas, men även för att träffa sina vänner. De gick till stället där det alltid finns vuxna att prata med, där det alltid finns värme, där det alltid finns tillhörighet - det som ska vara deras trygga zon.

Kronans lärare gick i dag till jobbet för att undervisa och utveckla sina elever, men även för att träffa kollegor. Kanske med känslan av att det snart är helg? Kanske med en förhoppning om att just i dag skulle hen få se den där eleven ta nästa steg?

Skolan är det viktigaste i ett samhälles utveckling. Det är där framtidens medborgare utvecklas och växer. Det är där drömmar tänds och det är där verktygen ges till att förverkliga dem. I dag släcktes en ung drömmares liv. I dag släcktes ett liv tillhörande en av de vars jobb det är att tända och hjälpa drömmarna att bli till verklighet. Sverige sörjer dem. Sveriges framtid sörjer dem.

Det går inte att sätta ord på det mörker och den sorg vi alla känner just nu. Våra tankar är naturligtvis med offren och deras närstående, men även med alla elever och lärare vars arbetsplats och trygga zon plötsligt blivit hotad.

Vila i frid.

Vid pennan
Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

NLS Studerandeforum

Internationellt arbete är något vi i Lärarförbundet värderar högt. En del i detta är nordiskt samarbete mellan lärarfackförbund. I helgen var det NLS Studerandeforum och Lärarförbundet Student fick äran att arrangera mötet.

På NLS (Nordiska Lärarorganisationers Samråd) studerandeforum samlas lärarstudentorganisationer från de flesta nordiska länderna för erfarenhetsutbyte, för att diskutera lärarutbildningspolitik och för att finna gemensamma spörsmål.


De representerade länderna var Färöarna, Norge, Grönland, Finland och Sverige.


Ditte Karlsson (vår ordförande) höll i mötet och Erik Johansson (vår vice ordförande) tillsammans med Angelina Pena (vår internationellt ansvariga) representerade vår organisation.


Det var högt i tak och vi fann många likheter men även en del olikheter. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) var en sådan likhet, där många lärarorganisationer jobbade för att koppla de teoretiska kunskaperna med den praktiska färdigheten.


Det samtalades också om den rådande politiska situationen i de enskilda länderna och dess influenser i lärarutbildningen, och hur organisationerna samtalar med politiker för att säkerhetsställa god kvalité i lärarutbildningen.


Vi slog fast att Sverige inte är det enda landet med lärarbrist. Detta är oroande och visar på betydelsen av samarbete och stöttning mellan organisationer för att mota den rådande och kommande lärarbristen, i Sverige såväl som i resterande Norden.


Den nu stabiliserade kontakten mellan de nordiska lärarstudentorganisationerna, tack vare mötet, kommer förhoppningsvis att leda till bättre kommunikation och stöttning i vårt arbete för en kvalitetssäker lärarutbildning.


Vi bör aldrig glömma att dagens skola är framtidens samhälle. Låt oss jobba för att det blir den bästa.


Vid pennan

Sveriges delegation på NLS

Världslärardagen, den femte oktober

Idag är det Världslärardagen och vi blir åter påminda om lärares viktiga uppdrag; att utbilda framtidens samhällsmedborgare. Men bristen på lärare blir mer och mer påtaglig och samhällets framtid står på spel.

Vi behöver 32 miljoner grundskollärare år 2025 för att varje barn i världen ska ha tillgång till allmän grundskoleutbildning. Bara i Sverige kommer det att saknas 65 000 lärare. Men med rätt politiska beslut går lärarbristen att hejda. Lärare är en investering för länders framtid, för hållbar utveckling och för en bättre värld. Detta är ett faktum.

I utbildnings- och utvecklingsmöten mellan länder betonas behovet av en ökad investering i lärarutbildning. Vad dagens barn kommer att möta i vuxen ålder kan inte förutses, och därför behöver dagens och morgondagens lärare kompetens och kunskap som ger dem möjligheten att möta varje barns lärandebehov. Det kräver i sin tur en lärarutbildning som har hög kvalité världen över.

Vi i Lärarförbundet Student betonar vikten av examen på avancerad nivå i alla svenska lärarutbildningar. Vi anser att alla lärare i alla skolformer ska få samma förutsättningar för forskning inom vårt yrke. Vi är övertygade om att skolan behöver utvecklas inifrån av proffsen som finns i denna verksamhet. För att det ska vara möjligt behöver alla få just examen på avancerad nivå. Det skulle stärka skolan och med det utbildningen för barn och elever, samhällets framtid.

Skolans och lärarnas viktiga roll för vår framtid går inte att överdriva.

Alla lärare är olika fast lika i sitt huvuduppdrag och vi vill ta tillfället i akt och visa alla hur fantastiska och viktiga lärare är. Visst har väl även du haft minst en lärare som betytt det där lilla extra? Som var inspirerande, eller kanske inlyssnande eller en förebild? Om svaret är ja, uppmanar vi dig att lyfta just denna lärare och sprida hens betydelse för dig. Vi kommer denna vecka köra kampanjen #minlärare på sociala medier, för att delta behöver du bara ta bilder eller berätta om din/dina bästa lärare och dela i social medier med #MinLärare.

Allt börjar trots allt med en bra lärare, även din resa.


Vid pennan
Internationella Gruppen, Lärarförbundet Student

Lärarutbildningen är underfinansierad

Lärarförbundet Students medlemmar är, likt dagens debattörer i GP, kritiska till hur resurserna för högre utbildning fördelas. Nuvarande system fokuserar på kvantitet istället för kvalitet och lärarutb drabbas hårt, visar vår rapport.

På den svenska lärarutbildningen läser kloka, engagerade och kompetenta studenter. Studenter som önskar få verktygen att bli den läraren som eleverna minns. Ni vet, den där läraren som man långt efter att sista lektionen är slut fortfarande minns och tackar. Den där läraren som ser varje individ och har förmågan att få dessa att även se sig själva, sin utveckling och sina möjligheter. Den där läraren som lyckas med skolans kompensatoriska uppdrag och är en del i att ge alla elever samma chans och möjligheter, oavsett bakgrund. Den där läraren som trollbinder genom sitt driv, sin passion och sin kunskap i sina ämnen. Den där läraren som allt börjar med.

På den svenska lärarutbildningen arbetar lärarutbildare med enorma kunskaper som inte vill något hellre än att få utbilda och utveckla nästa generations lärare. Det finns forskare som lägger ner timme efter timme för att ge såväl lärare som studenter fler verktyg för att nå framgång i klassrummet. Det är personer som ger sitt yttersta för att skapa svensk skolas framtid - genom forskning och beprövad erfarenhet.

Tyvärr ges inte alltid de förutsättningarna av samhället som skulle behövas för att dessa personer ska kunna utveckla svensk skola på det sätt som behövs.

Lärarförbundet Students rapport, "ökade resurser för ökad kvalitet”, visar att en överväldigande majoritet av lärarutbildarna på den svenska lärarutbildningen anser att utbildningen saknar resurser för att kunna erbjuda en utbildning av hög kvalitet. Våra medlemmar vittnar om en lärarutbildning som alltför ofta saknar koppling mellan teori och praktik, vilket gör att yrkesmetodiken och den akademiska utbildningen går som två separata spår som sällan möts. Våra medlemmar vill bli den där läraren eleverna minns, men anser att en förutsättning för det är att de kunskaper de får också testats i praktiken. Lärarstudenter behöver tid och möjlighet att reflektera, diskutera och se kopplingen mellan sin egen yrkesutövning och forskning.

Det är en åsikt som delas av universitetens lärarutbildare. Problemet är att lärarledda timmar kostar pengar. Pengar som lärarutbildningen inte har.

Resurstilldelningssystemet för högre utbildning är problematiskt. Det baseras på antalet studenter och deras prestation, vilket förstärker bristen på ämneslärare i till exempel kemi och fysik, samt ger ekonomiska incitament att öka genomströmningen. Som grädde på moset är resurserna för låga vilket direkt påverkar lärarutbildningens kvalitet negativt. Dessa faktorer leder i kombination till svårigheter att utveckla högre utbildnings kvalitet.

Vi i Lärarförbundet Student vet att allt börjar med en bra lärare. Vi vet också att våra 27 000 medlemmar önskar få vara just den där fantastiska läraren. Det finns därtill inte en lärarutbildare som inte vill ge studenterna de verktyg, den tid och den kunskap som krävs för att detta ska lyckas.

Därför behöver vi förändring. Lärarförbundet Student vill se en rejäl satsning på alla delar av lärarutbildningen och vi vill se ett förändrat resurstilldelningssystem.

Varför? Jo, för att allt börjar med en bra lärare som gått på världens bästa lärarutbildning.

Vid pennan
Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

Rapport: "Ökade resurser för ökad kvalitet": http://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upl...
Debattartikeln i GP 27/8-15: http://m.gp.se/nyheter/debatt/1.2813719-skrota-ora...

Vem vinner på normkritik?

På fredag, under Pride, har Lärarförbundet Student ett seminarium om normkritik och vilka som gynnas av det. Varför? För att precis alla gynnas av det.

Normkritik är, tillskillnad mot vad namnet antyder, inte ett förhållningssätt som kritiserar normer. Normkritik är snarare ett sätt att ifrågasätta samhällets normer. Detta för att synliggöra dem och de maktstrukturer de för med sig, vilket i sin tur ämnas leda till att öka medvetenhet om hur samhället är uppbyggt och vilka maktstrukturer som påverkar det. Ett normkritiskt förhållningssätt lägger fokus på normer, de som följer dem och de som har makt på grund av att de är just normföljare.

Varför är då normkritik så viktigt? Dels bidrar normkritik till ett mer demokratiskt samhälle. Ett samhälle där alla grupper får synas och höras. Ett samhälle där det inte bara är normen som dikterar villkoren utan där alla människor får vara delaktiga. Det normkritiska förhållningssättet öppnar upp för att prata med grupper snarare än om dem vilket gör att de som bestämmer bättre kan representera samhället. Dels bidrar normkritik också till en personlig utveckling. Individen blir mer öppensinnad och får lättare för att sätta sig in i andra människors synsätt, levnadsvillkor och vad som kan göras på ett individuellt plan för att alla grupper i samhället ska få det lite bättre. Denna individuella utveckling leder på lång sikt även till en utveckling av samhället.

Visst låter det bra? Så, varför finns det kritik mot normktitik? Ett argument mot att arbeta normkritiskt är att det tar tid och är krävande. Det är sant, det tar massa tid och är väldigt krävande. Att få syn på de normer en själv följer och den makt det ger är svårt. För det betyder att för att situationen ska bli bättre för de normbrytande grupperna behöver en själv ta ansvar för sina privilegier. Det är inte alltid en rolig insikt att få. Skolverket konstaterar även i sin rapport
Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (2009) att det enda sättet att förebygga mobbning och diskriminering är att arbeta just normkritiskt. I rapporten framgår att normbrytande beteende är den vanligaste orsaken till mobbning i skolan. Normkritik gör att normbrytande beteende inte bara ska bli mer accepterat utan att det även blir en naturlig del av samhället.

Lärarförbundet Student har i år valt att arbeta med att ett normkritiskt förhållningssätt ska genomsyra lärarutbildningen på grund av de aspekter som tas upp ovan. Ett steg för att uppnå detta är att förstå hur vi alla gynnas av ett normkritiskt förhållningssätt och varför det är så viktigt att skolan genomsyras av ett sådant perspektiv. Om detta handlar Lärarförbundet Students seminarium på Stockholm Pride som äger rum 31/7 kl. 15:00-15:45 på Ekoteket. Där får forskaren Renita Sörensdotter, Sveriges elevråd - SVEAS ordförande Matilda Hellström och Lärarförbundet Students ordförande Ditte Karlsson diskutera just vem som vinner på normkritik. Hoppas vi ses där!

Vid pennan
Likabehandlingsgruppen
Anna Johan Westerdahl, Nina Kimhag, Kim O'Connery Göst, Karro Olofsson


Betygsinflation sker även inom högre utbildning

Lärarförbundet Student tycker att det är hög tid att vi lyfter problematiken kring resurstilldelningen för högre utbildning. Godkänns studenter av ekonomiska skäl eller för uppnådda kunskaper? Vi lärarstudenter vill inte att det ska finnas några tvivel - vi vill bli godkända på riktigt!

Det är allmänt känt att svenska skolor får en skolpeng per elev som ska täcka utbildningskostnaden. Fler elever resulterar därmed i mer pengar för skolan. I media har lärare vittnat om att systemet med skolpeng i vissa fall lett till att de känner sig pressade att sätta så kallade “glädjebetyg” för att locka och behålla elever (SvD 2013). Om detta lett till att svensk skola lider av betygsinflation är omdiskuterat, men mycket tyder på att någon grad av betygsinflation förekommer (Skolverket 2012).

Samma sak sker i princip inom högre utbildning. Varje universitet/högskola får en viss summa pengar per student. Merparten av pengarna ges först efter att studenten klarat sin helårsprestation - det vill säga att 60 hp blivit godkända. När det gäller utbildningsområdena VFU och Undervisning så ges 54,1% av resurserna först när studenten är godkänd (50 738 kr för VFU och 38 673 kr för Undervisning). Denna siffra sticker ut i jämförelse med övriga utbildningsområden. Där ges en större del av de ekonomiska resurserna i början av utbildningen. Lärarutbildningen får alltså en större andel av resurserna först efter att studenten blivit godkänd. Konsekvensen blir att lärarutbildningen går miste om 38 673 kronor för varje student som underkänns.

Vi tvivlar inte på att universitets- och högskoleanställda är professionella i sin bedömning, men nuvarande system riskerar att placera de anställda på ett sluttande plan där gränsen för vad som anses vara godkänt successivt sänks. Lärarförbundet Student menar att nuvarande system skapar ekonomiska incitament att godkänna studenter. Detta då lärosätets ekonomi är beroende av en god genomströmning av studenter. I P1:s Kaliber vittnar flera lärare om att de känner sig pressade att sänka kraven för att godkänna studenter. En av de intervjuade universitetslärarna säger “[D]et är klart att det är ingen som säger att vi ska sänka kraven för att få igenom de här studenterna, men de facto tror jag att vi gör det, och ett av de oroande skälen till att vi gör det är ju också den typen av ersättningssystem som vi har inom högskola, där genomströmningen av studenter syns i vår budget.”

Om det förekommer att studenter godkänns på grund av nuvarande ersättningsmodell bör detta tas på stort allvar. Det hotar kvaliteteten på högre utbildning och leder i förlängningen till en utbildning som inte är likvärdig.

Lärarförbundet Student vill se för en förändrad ersättningsmodell där en större andel av lärosätets anslag ges i början av utbildningen. Det minimerar risken att studenter godkänns av fel anledning. Om detta kommer Lärarförbundet Students frukostseminarie i Almedalen att handla om.

Vårt mål är att varje lärarstudent ska bli godkänd tack vare sina kvalitéer och kunskaper – inte för att lärosätet är beroende av de pengar ett godkänt betyg genererar.

Väl mött!
Lärarförbundet Student

Tid: 8.00-9.00
Plats: Studentgatan 1, TCO-parken

Vid pennan
Opinionsgruppen

Situationen för ämneslärarutbildningen är ohållbar

Min debattartikel i Metro den 13 april.

Min debattartikel i Metro den 13 april.

Lärarförbudet har yttrat sig till utbildningsdepartementet om en rapport för en mer flexibel ämneslärarutbildning. Apropå det bloggar Ditte Karlsson, ordförande för Lärarförbundet Student, om det katastrofalt låga söktrycket till ämneslärarutbildningen i årskurs 7-9.

Tidigare i år uppmärksammande vi i Lärarförbundet Student faktumet att söktrycket till ämneslärarutbildningen årskurs 7-9 är katastrofalt lågt. Vi har redan i dag en stor lärarbrist i Sverige och värre ska det bli. Om 10 år kommer vi sakna 65'000 lärare. Inte minst på högstadiet, att döma av söktryck.

I kölvattnet av vår debattartikel har jag ofta fått frågan varför det är så viktigt att få fler sökande till just årskurs 7-9? Gymnasielärarna får ju behörighet att undervisa i årskurs 7-9, vilket borde innebära att de som helt enkelt inte får jobb i gymnasiet kan söka sig till högstadiet? Det är med en viss skepsis jag tagit mot dessa åsikter.

Att få behörighet och att ha kompetens kan en anse borde vara likställt, men med dagens lärarutbildning är så inte fallet. Normen för gymnasielärarstudenterna är att de inte har VFU i högstadiet och de läser ämnesdidaktik riktad mot gymnasiet. De förbereds helt enkelt på att undervisa i gymnasiet, en skolform som är frivillig och som föreliggs av ett aktivt val av eleverna i fråga.

Högstadiet är obligatoriskt och därutöver är eleverna i åldrarna 13-16, vilket vi nog alla, handen på hjärtat, kan erkänna inte var en fullt lika mogen eller enkel ålder att befinna sig i som gymnasieåldern. Självklart måste vi respektera dessa elever och ge dem de bästa förutsättningarna att blomma som individer samt kunskapsmässigt - gör vi det med lärare vars utbildning enbart riktar sig mot äldre elever, men som bonus, får behörighet att undervisa på högstadiet?

Att situationen för ämneslärarutbildningen årskurs 7-9 är ohållbar delas av regeringen. Hur den kan förbättras och bli mer attraktiv har därför utretts och svaret, som utredaren kom fram till, är att göra den mer flexibel. Det ska vara möjligt att korta ner den samt ha fler ämneskombinationer. Nu är det dags för mig att känna skepsis igen.

Först och främst brukar vi i Lärarförbundet ofta betona vikten av att lyssna till professionen - det är lärarna som besitter expertisen - som lever och verkar i skolans verklighet. På samma sätt är det lärarstudenterna som är experterna på lärarutbildningen. Hur kan en utredning av lärarutbildningen, och faktumet att få söker till en viss del av denna, inte anses relevant att rådfråga studenter om? Vilka sitter på svaren till varför de valt bort årskurs 7-9? Vilka kan komma med åsikter och tankar som kan hjälpa att förstå det låga söktrycket? Lärarstudenterna, så klart.

Vi i Lärarförbundet Student ställer oss väldigt frågande till varför utredningen helt saknar studentperspektiv samt undrar om utredaren därmed kommit fram till en korrekt slutsats?

Vi, som är studenter och har ett konstant studentperspektiv på vårt arbete, möter ofta förklaringen att studenterna valt bort årskurs 7-9 då de ändå får denna behörighet när de läser mot gymnasiet. Varför minska sina möjligheter på arbetsmarknaden genom att välja en utbildning som inte ger lika bred behörighet? Vi tror inte att det främsta skälet beror på brist på flexibilitet, vi tror det beror på att lärarstudenter är strategiska och noggrant tänker genom sina val. Att faktumet att utbildningens eventuella ökade flexibilitet skulle ge ett ökat söktryck är jag skeptisk till.

Jag är besviken över bristen av studentperspektiv och det är min övertygelse att om detta tagits med skulle utredningen inte enbart gett en mer korrekt bild av situationen men även kunnat ge en mer korrekt bild av hur förbättringar, utveckling och framtida kvalitetssäkring bör ske. Nu är jag mest skeptisk.

Pedagogstudentenes Landsmøte - en arena för utbyte

Den 16-19 april var Lärarförbudent Students internationellt ansvariga Angelina Pena och vice ordförande Erik Johansson, på Pedagogstudentenes Landsmøte i Oslo. Pedagogstudentene är Lärarförbundet Students systerorganisation i Norge och är en del av norska Utdanningsforbundet.

Under de fyra dagarna diskuterade de norska lärarstudenterna om den politiska inriktningen och organisationsutvecklingen för verksamhetsåret 2015/1016. Dessutom valdes en ny styrelse, vice-ordförande och ordförande för organisationen.

På dagordningen fanns flera frågor som på många sätt liknar de som diskuteras i Sverige och i Lärarförbundet Student. Läraryrkets status och professionsutveckling stod högt på agendan i debatten. Bland annat debatterades frågan om likvärdiga lärarutbildningar över hela landet med nationella riktlinjer för vad dessa bör innefatta.


En annan debatterad fråga var opinionskapande för de praktisk-estetiska ämnena. Där tog Pedagogostudentene råd och exempel från Lärarförbundet Student angående vikten av kreativitet för skolan, elever och samhället i allmänhet.

I och med det goda samarbetet mellan Lärarförbundet Student och Pedagogstudentene, finns en enorm potential att lära av varandra och ta stöd av varandra när det gäller utbyte av erfarenhet och råd, både för opinionsbildning men också för att utveckla organisationernas struktur och uppbyggnad.


Pedagogstudentenes medlemmar och förtroendevalda visar upp ett fantastiskt engagemang under Landsmøtet genom de öppna och inkluderande debatterna, som hölls med en otroligt god stämning genom hela mötet. Detta inspirerar oss i Lärarförbundet Student att fortsätta utveckla vårt årsmöte, Lärarstudentmötet, och har gett oss många idéer om förnyelse.


Vi i Lärarförbundet Student vill tacka för en väldigt trevlig helg och önskar Pedagogstudentene lycka till i det kommande arbetet. Vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete mellan våra organisationer i framtiden.


Vid Pennan
Erik Johansson
Vice ordförande Lärarförbundet Student
Angelina Pena
Internationellt Ansvarig Lärarförbundet Student

Frågor & Svar