Lärarförbundet
Bli medlem

Styrelsen 2016: David Huss

​Vi som engagerar oss i Lärarförbundet Student är också studenter. Under de närmaste veckorna kommer vi presentera styrelsen och deras erfarenheter av sin utbildning. Styrelsens sekreterare och opinionsansvarige, David Huss, är först ut med att presentera sig:

Hej!

Jag läser till ämneslärare i samhällskunskap och historia vid Uppsala universitet och är nu bra precis halvvägs genom mina studier. I detta blogginlägg tänkte jag dela med mig lite av mina upplevelser såhär långt. Men först tänkte jag blicka lite bakåt.

Ända sedan högstadiet har jag sneglat på läraryrket och tänkt att det skulle kunna vara något för mig. Som elev gillade jag själv att få ta plats i klassrummet och tanken på att få vara den med alla svar, den som alla vänder blickarna mot, var mycket lockande för mitt tonåriga, uppmärksamhetstörstande jag. Även om jag fortfarande kan trivas med att få ta plats i olika sammanhang så har min syn på varför jag vill bli lärare förändrats något sedan dess. Nu är det inte minst tanken på att hjälpa andra att utvecklas som lockar. Att få jobba med ämnen som jag tycker är intressanta och samtidigt få ta del av den otroligt sociala aspekten av yrket är också en fantastisk möjlighet som få andra yrken kan erbjuda.

Så. Studierna var det ja. Jag kan väl mycket kortfattat börja med att säga att jag överlag trivs bra på Uppsala universitet, även om vissa saker såklart har varit bättre än andra. De ämnesteoretiska studierna har för det mesta varit väldigt bra och även den utbildningsvetenskapliga kärnan har såhär långt varit givande. Vad som har varit mindre bra är ämnesdidaktiken.

På den statsvetenskapliga institutionen kan ett ämnesdidaktiskt inslag se ut ungefär såhär:

”Hej! Ja, idag ska vi prata lite ämnesdidaktik och eftersom jag är helt ointresserad av detta så tänkte jag att vi tar och gör samma sak som vi gjort tillsammans med statsvetarna med skillnaden att jag först motiverar varför det kan vara användbart i skolan. Så. Demokrati... Det finns ju med i skolans värdegrund… Låt oss nu fortsätta prata om Schumpeters minimala demokratidefinition.”

Okej, nu överdriver jag en smula men ni förstår poängen. Här har Uppsala universitet, och säkerligen många andra lärosäten, en hel del att arbeta med. Det är bland annat sådana här saker som fått mig att vilja engagera mig studentfackligt.

Jag har också hunnit med att göra min första vända VFU, när jag förra hösten spenderade tre veckor på ett högstadium i Enköping. Jag uppskattade verkligen erfarenheten VFU:n gav, samtidigt som det blev uppenbart att det finns en hel del som behöver förbättras. Även om jag personligen gillade min LLU:are och kunde inspireras av dennes sätt att bemöta elever, så var det tydligt att hen både saknade ordentlig handledarutbildning och dessutom fått bristfällig information om uppdraget. Det var till exempel jag som fick visa hen vilka dokument som behövde fyllas i i samband med att hen skulle göra sin skriftliga bedömning av min insats. På tal om detta så blev jag senast idag (20/1) uppmärksammad om en artikel i Lärarnas Tidning som tog upp att väldigt få studenter - endast 1,7 procent höstterminen 2014 - underkänns under sin VFU.

Vad tror ni? Kan det vara så att våra LLU:are behöver få bättre förutsättningar för att handleda? Jag är övertygad om detta.

Lärarutbildningen är redan bra, men kan bli ännu bättre. Därför ser jag väldigt mycket fram emot mitt uppdrag som styrelseledamot. Tillsammans gör vi skillnad.

Väl mött,
David

Vill du kontakta David?
073 - 03 66 152
david.huss@hotmail.com

Gott nytt verksamhetsår!

​När klockan ringde in det nya året häromnatten påbörjades ett nytt verksamhetsår för Lärarförbundet Student. Det innebär bland annat att en ny studerandekommitté, styrelse och ordförande har tillträtt.

Dessa valdes i november av det årliga Lärarstudentmötet. På detta möte samlas lärar- och SYV-studenter från samtliga utbildningar i Sverige för göra principiellt viktiga ställningstaganden och besluta om de frågor Lärarförbundet Students ska prioritera under nästkommande år. Under mötet slogs jag återigen av det engagemang som finns bland Sveriges lärarstudenter. Fantastiskt att så många vill vara med och utveckla lärarprofessionen!

Under det gångna året har vi på flera områden visat att våra medlemmar vill förbättra utbildningen och vara med och bidra med sina erfarenheter även i komplexa frågor. Som nytillträdd ordförande är min förhoppning att Lärarförbundet Student under 2016 kommer fortsätta vara en konstruktiv röst som samlar Sveriges lärarstudenter. Vi har under de senaste åren framgångsrikt etablerat oss som en viktig aktör i den nationella skoldebatten, men för att behålla och utveckla den positionen behövs kontinuerlig kraft och energi från engagerade lärarstudenter vid varje lärosäte.

Lärarförbundet Student ska fortsätta vara en tongivande röst på nationell nivå, men vi behöver breddas och utvecklas från grunden för att kunna ta nästa steg. Genom att fördjupa det lokala engagemanget kan vi få ännu fler aktiva studenter. Ju fler vi är desto mer kan vi påverka. Våra erfarenheter och vår kunskap ska förbättra bland annat Lärarförbundet, lärarutbildningen, VFU:n och arbetsmarknaden. Vi finns och verkar redan på samtliga arenor.

Årets handlingsprogram tror jag är en god grund för att just utveckla och bredda organisationen. Handlingsprogrammet är viktigt då det stakar ut riktningen för det arbete vi förtroendevalda kommer utföra. Lyckas vi att ta tillvara på kunskapen och engagemanget hos 29 000 studenter kan vi med ännu större kraft och övertygelse driva de frågor som vi tror är avgörande för att Sverige ska få världens bästa lärare och därmed världens bästa skola.

Så gott nytt verksamhetsår till er alla. Jag ser verkligen fram emot att arbeta med er, på såväl lokal som nationell nivå, under 2016.

Petter Ådahl

Ordförande Lärarförbundet Student

Sveriges lärarstudenter för Musikhjälpen

Nu är det enbart timmar kvar av årets Musikhjälpen. Sveriges lärarstudenter har naturligtvis varit delaktiga i det oerhört viktiga arbetet genom att vi startat en egen bössa. Den är i skrivande stund uppe i 1 400kr, vilket är helt fantastiskt. Men. Mer ska det bli. Ta chansen att hjälpa du med!

Miljontals människor är just nu på flykt runt om i världen. Och det är inte bara krig och väpnade konflikter som är orsaken. De senaste fem åren har över 100 miljoner människor tvingats fly på grund av klimatrelaterade katastrofer. Det är alltså i snitt ca 2000 människor som varje timme måste lämna sina hem.

Ingen människa ska behöva fly undan klimatet, vi i Sverige måste ta vårt ansvar och hjälpa. Som blivande lärare är det centralt att vi är kunniga om klimatet, vilka konsekvenser vårt agerande får och hur det drabbar människor världen över, men främst de i fattiga och redan utsatta länder. Du kommer i ditt arbete att vara central i byggandet av framtida generationer, men du kan redan nu hjälpa och bygga nuvarande. Strunta i den där pizzan du hade tänkt äta, eller ersätt en av kvällens öl med att skänka en slant via vår bössa för Musikhjälpen.

Ingen ska behöva fly undan klimatet.

http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/sveriges-l...

Vid pennan,
Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

Studentsamtal för att förbättra utbildningen

Det talas mycket om både lärarutbildningen och lärarstudenterna, men väldigt sällan med studenterna om vad de anser om sin utbildning. Skolkommissionen vill ändra på detta, vilket vi är väldigt positiva till!

Skolkommissionen är en av regeringen tillsatt grupp, med utvalda representanter från skolans och utbildningssveriges olika delar. Skolkommissionen har i uppdrag att: "lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan" (http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/04/...). Ett led i detta är att se över lärarutbildningen.

Lärarutbildningen har ändrats ofta och mycket. Inte sällan har en förändring knappt hunnit lägga sig innan samtal om nya kommit igång. Det är också en ful ovana att dessa förändringar görs utan att samtala med studenterna om vad de ser för utvecklings- och förbättringsmöjligheter med sin utbildning. Detta trots att studenterna kan och bör ses som experter i ämnet "sin lärarutbildning".

Det är därför glädjande att Skolkommissionen nu väljer att ha samtal med just lärarstudenterna om deras utbildning, innan förslag om förändringar presenteras. Samtalen kommer ske i form av en enkät, som vi i Lärarförbundet Student har varit med och tagit fram. Vi hoppas naturligtvis att så många som möjligt tar sig tid att svara, det handlar trots allt om er utbildning och om våra framtida kollegors utbildning. Sverige förtjänar och behöver en lärarutbildning av världsklass, hjälp till med att ta fram den.

Enkäten, den finner du här: https://www.netigate.se/a/s.aspx?s=245630X45412869...

Vid pennan

Ditte Karlsson

Ordförande Lärarförbundet Student

Forskning inom förskola och fritidshem behöver prioriteras

Didaktisk och pedagogisk forskning har som huvudsyfte att kontinuerligt utveckla skolans verksamhet. Skolans arbete ska inte bygga på godtyckliga traditioner och gamla mönster - utan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Samtliga skolformers läroplaner föreskriver att skolans arbete ska vila på just detta. Forskning är därmed en förutsättning för skolutveckling, att verksamhetens mål uppfylls samt för en likvärdig skola.


Förskolan liksom fritidshem har genomgått en historisk förändring. Från att ha utmärkts av beprövad erfarenhet har de pedagogiska verksamheterna utvecklat metoder och styrdokument som även vilar på vetenskaplig grund. I dag är det självklart att skolan arbetar systematiserat med barn i de yngre åldrarna. Den pedagogiska verksamheten och de metoder som används ska vara väl förankrade i relevant forskning för den specifika skolformen.


Det finns dock fortfarande för lite forskning inom förskola och fritidshem, vilket leder till att kunskapsbasen för den pedagogiska verksamheten blir bristfällig. En anledning till detta är att det i dagsläget finns få lärosäten som erbjuder examen på avancerad nivå för blivande lärare i förskola och fritidshem. En examen på avancerad nivå ger studenter möjlighet att söka forskartjänster efter färdig utbildning.


De lärosäten som erbjuder examen på avancerad nivå underlättar för dem som vill börja forska, samt bidrar till att forskningen i högre grad utförs av professionen. De som forskar om förskolepedagogik bör i grunden vara förskollärare. Lika självklart är det att de som forskar om pedagogik i fritidshemmen bör vara lärare i just fritidshem. Professionen kommer alltid bäst förstå skolans villkor.


Lärare som arbetar i förskola eller fritidshem, och får möjlighet att disputera, är väl insatta i den pedagogiska verksamheten och kan på så sätt se vilka områden mer forskning behövs. Vidare skulle det också kunna stärka kopplingen mellan teori och praktik, i såväl lärarutbildningen som verksamheten, om glappet mellan forskarvärlden och skolans värld minskar. Ett sådant utbyte skulle kunna innebära att forskare återvänder till skolan och delar med sig av nya synsätt och metoder. Med detta i åtanke blir det extra viktigt att skapa goda förutsättningar och underlätta för att bedriva forskning i förskola och fritidshem.


Såväl akademin som skolan tjänar på att det är lätt att röra sig mellan läraryrket och forskarvärlden. Förskollärarprogrammet saknar 30 hp, vilket motsvarar en termins heltidsstudier, för att resultera i en examen på avancerad nivå. Det handlar inte om många poäng men det kan ändå göra att fler lärare/studenter väljer att ta detta steg. Därför anser vi i Lärarförbundet Student att alla lärarutbildningar ska leda till en examen på avancerad nivå. På så vis utvecklar vi både den pedagogiska forskningen och skolans verksamhet.


Vid pennan

Opinionsgruppen, Lärarförbundet Student

En attack på skolan är en attack på Sveriges framtid

När jag tog över den här bloggen trodde jag aldrig att jag skulle sitta och skriva ett inlägg om det här. Trodde aldrig jag skulle känna en sådan tyngd i bröstet av förtvivlan. Det som aldrig skulle få ske har skett på Kronan, Trollhättan.​

I skrivande stund vet vi att en elev och en lärare avlidit. Ett helt land sörjer deras bortgång och hoppas innerligt att siffran inte ökar.

Kronans elever gick i dag till skolan för att lära och utvecklas, men även för att träffa sina vänner. De gick till stället där det alltid finns vuxna att prata med, där det alltid finns värme, där det alltid finns tillhörighet - det som ska vara deras trygga zon.

Kronans lärare gick i dag till jobbet för att undervisa och utveckla sina elever, men även för att träffa kollegor. Kanske med känslan av att det snart är helg? Kanske med en förhoppning om att just i dag skulle hen få se den där eleven ta nästa steg?

Skolan är det viktigaste i ett samhälles utveckling. Det är där framtidens medborgare utvecklas och växer. Det är där drömmar tänds och det är där verktygen ges till att förverkliga dem. I dag släcktes en ung drömmares liv. I dag släcktes ett liv tillhörande en av de vars jobb det är att tända och hjälpa drömmarna att bli till verklighet. Sverige sörjer dem. Sveriges framtid sörjer dem.

Det går inte att sätta ord på det mörker och den sorg vi alla känner just nu. Våra tankar är naturligtvis med offren och deras närstående, men även med alla elever och lärare vars arbetsplats och trygga zon plötsligt blivit hotad.

Vila i frid.

Vid pennan
Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

Kommentarer:

Marianne
Marianne Olsson

Lärarförbundet i Sotenäs tänker på er i Trollhättan. ❤️

  • Skapad 2015-10-23 15:07
Marianne

Om Marianne Olsson

Ordförande och huvudskyddsombud i Sotenäs kommun

NLS Studerandeforum

Internationellt arbete är något vi i Lärarförbundet värderar högt. En del i detta är nordiskt samarbete mellan lärarfackförbund. I helgen var det NLS Studerandeforum och Lärarförbundet Student fick äran att arrangera mötet.

På NLS (Nordiska Lärarorganisationers Samråd) studerandeforum samlas lärarstudentorganisationer från de flesta nordiska länderna för erfarenhetsutbyte, för att diskutera lärarutbildningspolitik och för att finna gemensamma spörsmål.


De representerade länderna var Färöarna, Norge, Grönland, Finland och Sverige.


Ditte Karlsson (vår ordförande) höll i mötet och Erik Johansson (vår vice ordförande) tillsammans med Angelina Pena (vår internationellt ansvariga) representerade vår organisation.


Det var högt i tak och vi fann många likheter men även en del olikheter. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) var en sådan likhet, där många lärarorganisationer jobbade för att koppla de teoretiska kunskaperna med den praktiska färdigheten.


Det samtalades också om den rådande politiska situationen i de enskilda länderna och dess influenser i lärarutbildningen, och hur organisationerna samtalar med politiker för att säkerhetsställa god kvalité i lärarutbildningen.


Vi slog fast att Sverige inte är det enda landet med lärarbrist. Detta är oroande och visar på betydelsen av samarbete och stöttning mellan organisationer för att mota den rådande och kommande lärarbristen, i Sverige såväl som i resterande Norden.


Den nu stabiliserade kontakten mellan de nordiska lärarstudentorganisationerna, tack vare mötet, kommer förhoppningsvis att leda till bättre kommunikation och stöttning i vårt arbete för en kvalitetssäker lärarutbildning.


Vi bör aldrig glömma att dagens skola är framtidens samhälle. Låt oss jobba för att det blir den bästa.


Vid pennan

Sveriges delegation på NLS

Världslärardagen, den femte oktober

Idag är det Världslärardagen och vi blir åter påminda om lärares viktiga uppdrag; att utbilda framtidens samhällsmedborgare. Men bristen på lärare blir mer och mer påtaglig och samhällets framtid står på spel.

Vi behöver 32 miljoner grundskollärare år 2025 för att varje barn i världen ska ha tillgång till allmän grundskoleutbildning. Bara i Sverige kommer det att saknas 65 000 lärare. Men med rätt politiska beslut går lärarbristen att hejda. Lärare är en investering för länders framtid, för hållbar utveckling och för en bättre värld. Detta är ett faktum.

I utbildnings- och utvecklingsmöten mellan länder betonas behovet av en ökad investering i lärarutbildning. Vad dagens barn kommer att möta i vuxen ålder kan inte förutses, och därför behöver dagens och morgondagens lärare kompetens och kunskap som ger dem möjligheten att möta varje barns lärandebehov. Det kräver i sin tur en lärarutbildning som har hög kvalité världen över.

Vi i Lärarförbundet Student betonar vikten av examen på avancerad nivå i alla svenska lärarutbildningar. Vi anser att alla lärare i alla skolformer ska få samma förutsättningar för forskning inom vårt yrke. Vi är övertygade om att skolan behöver utvecklas inifrån av proffsen som finns i denna verksamhet. För att det ska vara möjligt behöver alla få just examen på avancerad nivå. Det skulle stärka skolan och med det utbildningen för barn och elever, samhällets framtid.

Skolans och lärarnas viktiga roll för vår framtid går inte att överdriva.

Alla lärare är olika fast lika i sitt huvuduppdrag och vi vill ta tillfället i akt och visa alla hur fantastiska och viktiga lärare är. Visst har väl även du haft minst en lärare som betytt det där lilla extra? Som var inspirerande, eller kanske inlyssnande eller en förebild? Om svaret är ja, uppmanar vi dig att lyfta just denna lärare och sprida hens betydelse för dig. Vi kommer denna vecka köra kampanjen #minlärare på sociala medier, för att delta behöver du bara ta bilder eller berätta om din/dina bästa lärare och dela i social medier med #MinLärare.

Allt börjar trots allt med en bra lärare, även din resa.


Vid pennan
Internationella Gruppen, Lärarförbundet Student

Lärarutbildningen är underfinansierad

Lärarförbundet Students medlemmar är, likt dagens debattörer i GP, kritiska till hur resurserna för högre utbildning fördelas. Nuvarande system fokuserar på kvantitet istället för kvalitet och lärarutb drabbas hårt, visar vår rapport.

På den svenska lärarutbildningen läser kloka, engagerade och kompetenta studenter. Studenter som önskar få verktygen att bli den läraren som eleverna minns. Ni vet, den där läraren som man långt efter att sista lektionen är slut fortfarande minns och tackar. Den där läraren som ser varje individ och har förmågan att få dessa att även se sig själva, sin utveckling och sina möjligheter. Den där läraren som lyckas med skolans kompensatoriska uppdrag och är en del i att ge alla elever samma chans och möjligheter, oavsett bakgrund. Den där läraren som trollbinder genom sitt driv, sin passion och sin kunskap i sina ämnen. Den där läraren som allt börjar med.

På den svenska lärarutbildningen arbetar lärarutbildare med enorma kunskaper som inte vill något hellre än att få utbilda och utveckla nästa generations lärare. Det finns forskare som lägger ner timme efter timme för att ge såväl lärare som studenter fler verktyg för att nå framgång i klassrummet. Det är personer som ger sitt yttersta för att skapa svensk skolas framtid - genom forskning och beprövad erfarenhet.

Tyvärr ges inte alltid de förutsättningarna av samhället som skulle behövas för att dessa personer ska kunna utveckla svensk skola på det sätt som behövs.

Lärarförbundet Students rapport, "ökade resurser för ökad kvalitet”, visar att en överväldigande majoritet av lärarutbildarna på den svenska lärarutbildningen anser att utbildningen saknar resurser för att kunna erbjuda en utbildning av hög kvalitet. Våra medlemmar vittnar om en lärarutbildning som alltför ofta saknar koppling mellan teori och praktik, vilket gör att yrkesmetodiken och den akademiska utbildningen går som två separata spår som sällan möts. Våra medlemmar vill bli den där läraren eleverna minns, men anser att en förutsättning för det är att de kunskaper de får också testats i praktiken. Lärarstudenter behöver tid och möjlighet att reflektera, diskutera och se kopplingen mellan sin egen yrkesutövning och forskning.

Det är en åsikt som delas av universitetens lärarutbildare. Problemet är att lärarledda timmar kostar pengar. Pengar som lärarutbildningen inte har.

Resurstilldelningssystemet för högre utbildning är problematiskt. Det baseras på antalet studenter och deras prestation, vilket förstärker bristen på ämneslärare i till exempel kemi och fysik, samt ger ekonomiska incitament att öka genomströmningen. Som grädde på moset är resurserna för låga vilket direkt påverkar lärarutbildningens kvalitet negativt. Dessa faktorer leder i kombination till svårigheter att utveckla högre utbildnings kvalitet.

Vi i Lärarförbundet Student vet att allt börjar med en bra lärare. Vi vet också att våra 27 000 medlemmar önskar få vara just den där fantastiska läraren. Det finns därtill inte en lärarutbildare som inte vill ge studenterna de verktyg, den tid och den kunskap som krävs för att detta ska lyckas.

Därför behöver vi förändring. Lärarförbundet Student vill se en rejäl satsning på alla delar av lärarutbildningen och vi vill se ett förändrat resurstilldelningssystem.

Varför? Jo, för att allt börjar med en bra lärare som gått på världens bästa lärarutbildning.

Vid pennan
Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

Rapport: "Ökade resurser för ökad kvalitet": http://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upl...
Debattartikeln i GP 27/8-15: http://m.gp.se/nyheter/debatt/1.2813719-skrota-ora...

Vem vinner på normkritik?

På fredag, under Pride, har Lärarförbundet Student ett seminarium om normkritik och vilka som gynnas av det. Varför? För att precis alla gynnas av det.

Normkritik är, tillskillnad mot vad namnet antyder, inte ett förhållningssätt som kritiserar normer. Normkritik är snarare ett sätt att ifrågasätta samhällets normer. Detta för att synliggöra dem och de maktstrukturer de för med sig, vilket i sin tur ämnas leda till att öka medvetenhet om hur samhället är uppbyggt och vilka maktstrukturer som påverkar det. Ett normkritiskt förhållningssätt lägger fokus på normer, de som följer dem och de som har makt på grund av att de är just normföljare.

Varför är då normkritik så viktigt? Dels bidrar normkritik till ett mer demokratiskt samhälle. Ett samhälle där alla grupper får synas och höras. Ett samhälle där det inte bara är normen som dikterar villkoren utan där alla människor får vara delaktiga. Det normkritiska förhållningssättet öppnar upp för att prata med grupper snarare än om dem vilket gör att de som bestämmer bättre kan representera samhället. Dels bidrar normkritik också till en personlig utveckling. Individen blir mer öppensinnad och får lättare för att sätta sig in i andra människors synsätt, levnadsvillkor och vad som kan göras på ett individuellt plan för att alla grupper i samhället ska få det lite bättre. Denna individuella utveckling leder på lång sikt även till en utveckling av samhället.

Visst låter det bra? Så, varför finns det kritik mot normktitik? Ett argument mot att arbeta normkritiskt är att det tar tid och är krävande. Det är sant, det tar massa tid och är väldigt krävande. Att få syn på de normer en själv följer och den makt det ger är svårt. För det betyder att för att situationen ska bli bättre för de normbrytande grupperna behöver en själv ta ansvar för sina privilegier. Det är inte alltid en rolig insikt att få. Skolverket konstaterar även i sin rapport
Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (2009) att det enda sättet att förebygga mobbning och diskriminering är att arbeta just normkritiskt. I rapporten framgår att normbrytande beteende är den vanligaste orsaken till mobbning i skolan. Normkritik gör att normbrytande beteende inte bara ska bli mer accepterat utan att det även blir en naturlig del av samhället.

Lärarförbundet Student har i år valt att arbeta med att ett normkritiskt förhållningssätt ska genomsyra lärarutbildningen på grund av de aspekter som tas upp ovan. Ett steg för att uppnå detta är att förstå hur vi alla gynnas av ett normkritiskt förhållningssätt och varför det är så viktigt att skolan genomsyras av ett sådant perspektiv. Om detta handlar Lärarförbundet Students seminarium på Stockholm Pride som äger rum 31/7 kl. 15:00-15:45 på Ekoteket. Där får forskaren Renita Sörensdotter, Sveriges elevråd - SVEAS ordförande Matilda Hellström och Lärarförbundet Students ordförande Ditte Karlsson diskutera just vem som vinner på normkritik. Hoppas vi ses där!

Vid pennan
Likabehandlingsgruppen
Anna Johan Westerdahl, Nina Kimhag, Kim O'Connery Göst, Karro Olofsson