Lärarförbundet
Bli medlem

Sveriges lärarstudenter för Musikhjälpen

Nu är det enbart timmar kvar av årets Musikhjälpen. Sveriges lärarstudenter har naturligtvis varit delaktiga i det oerhört viktiga arbetet genom att vi startat en egen bössa. Den är i skrivande stund uppe i 1 400kr, vilket är helt fantastiskt. Men. Mer ska det bli. Ta chansen att hjälpa du med!

Miljontals människor är just nu på flykt runt om i världen. Och det är inte bara krig och väpnade konflikter som är orsaken. De senaste fem åren har över 100 miljoner människor tvingats fly på grund av klimatrelaterade katastrofer. Det är alltså i snitt ca 2000 människor som varje timme måste lämna sina hem.

Ingen människa ska behöva fly undan klimatet, vi i Sverige måste ta vårt ansvar och hjälpa. Som blivande lärare är det centralt att vi är kunniga om klimatet, vilka konsekvenser vårt agerande får och hur det drabbar människor världen över, men främst de i fattiga och redan utsatta länder. Du kommer i ditt arbete att vara central i byggandet av framtida generationer, men du kan redan nu hjälpa och bygga nuvarande. Strunta i den där pizzan du hade tänkt äta, eller ersätt en av kvällens öl med att skänka en slant via vår bössa för Musikhjälpen.

Ingen ska behöva fly undan klimatet.

http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/sveriges-l...

Vid pennan,
Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

Studentsamtal för att förbättra utbildningen

Det talas mycket om både lärarutbildningen och lärarstudenterna, men väldigt sällan med studenterna om vad de anser om sin utbildning. Skolkommissionen vill ändra på detta, vilket vi är väldigt positiva till!

Skolkommissionen är en av regeringen tillsatt grupp, med utvalda representanter från skolans och utbildningssveriges olika delar. Skolkommissionen har i uppdrag att: "lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan" (http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/04/...). Ett led i detta är att se över lärarutbildningen.

Lärarutbildningen har ändrats ofta och mycket. Inte sällan har en förändring knappt hunnit lägga sig innan samtal om nya kommit igång. Det är också en ful ovana att dessa förändringar görs utan att samtala med studenterna om vad de ser för utvecklings- och förbättringsmöjligheter med sin utbildning. Detta trots att studenterna kan och bör ses som experter i ämnet "sin lärarutbildning".

Det är därför glädjande att Skolkommissionen nu väljer att ha samtal med just lärarstudenterna om deras utbildning, innan förslag om förändringar presenteras. Samtalen kommer ske i form av en enkät, som vi i Lärarförbundet Student har varit med och tagit fram. Vi hoppas naturligtvis att så många som möjligt tar sig tid att svara, det handlar trots allt om er utbildning och om våra framtida kollegors utbildning. Sverige förtjänar och behöver en lärarutbildning av världsklass, hjälp till med att ta fram den.

Enkäten, den finner du här: https://www.netigate.se/a/s.aspx?s=245630X45412869...

Vid pennan

Ditte Karlsson

Ordförande Lärarförbundet Student

En attack på skolan är en attack på Sveriges framtid

När jag tog över den här bloggen trodde jag aldrig att jag skulle sitta och skriva ett inlägg om det här. Trodde aldrig jag skulle känna en sådan tyngd i bröstet av förtvivlan. Det som aldrig skulle få ske har skett på Kronan, Trollhättan.​

I skrivande stund vet vi att en elev och en lärare avlidit. Ett helt land sörjer deras bortgång och hoppas innerligt att siffran inte ökar.

Kronans elever gick i dag till skolan för att lära och utvecklas, men även för att träffa sina vänner. De gick till stället där det alltid finns vuxna att prata med, där det alltid finns värme, där det alltid finns tillhörighet - det som ska vara deras trygga zon.

Kronans lärare gick i dag till jobbet för att undervisa och utveckla sina elever, men även för att träffa kollegor. Kanske med känslan av att det snart är helg? Kanske med en förhoppning om att just i dag skulle hen få se den där eleven ta nästa steg?

Skolan är det viktigaste i ett samhälles utveckling. Det är där framtidens medborgare utvecklas och växer. Det är där drömmar tänds och det är där verktygen ges till att förverkliga dem. I dag släcktes en ung drömmares liv. I dag släcktes ett liv tillhörande en av de vars jobb det är att tända och hjälpa drömmarna att bli till verklighet. Sverige sörjer dem. Sveriges framtid sörjer dem.

Det går inte att sätta ord på det mörker och den sorg vi alla känner just nu. Våra tankar är naturligtvis med offren och deras närstående, men även med alla elever och lärare vars arbetsplats och trygga zon plötsligt blivit hotad.

Vila i frid.

Vid pennan
Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

Kommentarer:

Marianne
Marianne Olsson

Lärarförbundet i Sotenäs tänker på er i Trollhättan. ❤️

  • Skapad 2015-10-23 15:07
Marianne

Om Marianne Olsson

Ordförande och huvudskyddsombud i Sotenäs kommun

Lärarutbildningen är underfinansierad

Lärarförbundet Students medlemmar är, likt dagens debattörer i GP, kritiska till hur resurserna för högre utbildning fördelas. Nuvarande system fokuserar på kvantitet istället för kvalitet och lärarutb drabbas hårt, visar vår rapport.

På den svenska lärarutbildningen läser kloka, engagerade och kompetenta studenter. Studenter som önskar få verktygen att bli den läraren som eleverna minns. Ni vet, den där läraren som man långt efter att sista lektionen är slut fortfarande minns och tackar. Den där läraren som ser varje individ och har förmågan att få dessa att även se sig själva, sin utveckling och sina möjligheter. Den där läraren som lyckas med skolans kompensatoriska uppdrag och är en del i att ge alla elever samma chans och möjligheter, oavsett bakgrund. Den där läraren som trollbinder genom sitt driv, sin passion och sin kunskap i sina ämnen. Den där läraren som allt börjar med.

På den svenska lärarutbildningen arbetar lärarutbildare med enorma kunskaper som inte vill något hellre än att få utbilda och utveckla nästa generations lärare. Det finns forskare som lägger ner timme efter timme för att ge såväl lärare som studenter fler verktyg för att nå framgång i klassrummet. Det är personer som ger sitt yttersta för att skapa svensk skolas framtid - genom forskning och beprövad erfarenhet.

Tyvärr ges inte alltid de förutsättningarna av samhället som skulle behövas för att dessa personer ska kunna utveckla svensk skola på det sätt som behövs.

Lärarförbundet Students rapport, "ökade resurser för ökad kvalitet”, visar att en överväldigande majoritet av lärarutbildarna på den svenska lärarutbildningen anser att utbildningen saknar resurser för att kunna erbjuda en utbildning av hög kvalitet. Våra medlemmar vittnar om en lärarutbildning som alltför ofta saknar koppling mellan teori och praktik, vilket gör att yrkesmetodiken och den akademiska utbildningen går som två separata spår som sällan möts. Våra medlemmar vill bli den där läraren eleverna minns, men anser att en förutsättning för det är att de kunskaper de får också testats i praktiken. Lärarstudenter behöver tid och möjlighet att reflektera, diskutera och se kopplingen mellan sin egen yrkesutövning och forskning.

Det är en åsikt som delas av universitetens lärarutbildare. Problemet är att lärarledda timmar kostar pengar. Pengar som lärarutbildningen inte har.

Resurstilldelningssystemet för högre utbildning är problematiskt. Det baseras på antalet studenter och deras prestation, vilket förstärker bristen på ämneslärare i till exempel kemi och fysik, samt ger ekonomiska incitament att öka genomströmningen. Som grädde på moset är resurserna för låga vilket direkt påverkar lärarutbildningens kvalitet negativt. Dessa faktorer leder i kombination till svårigheter att utveckla högre utbildnings kvalitet.

Vi i Lärarförbundet Student vet att allt börjar med en bra lärare. Vi vet också att våra 27 000 medlemmar önskar få vara just den där fantastiska läraren. Det finns därtill inte en lärarutbildare som inte vill ge studenterna de verktyg, den tid och den kunskap som krävs för att detta ska lyckas.

Därför behöver vi förändring. Lärarförbundet Student vill se en rejäl satsning på alla delar av lärarutbildningen och vi vill se ett förändrat resurstilldelningssystem.

Varför? Jo, för att allt börjar med en bra lärare som gått på världens bästa lärarutbildning.

Vid pennan
Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

Rapport: "Ökade resurser för ökad kvalitet": http://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upl...
Debattartikeln i GP 27/8-15: http://m.gp.se/nyheter/debatt/1.2813719-skrota-ora...

Situationen för ämneslärarutbildningen är ohållbar

Min debattartikel i Metro den 13 april.

Min debattartikel i Metro den 13 april.

Lärarförbudet har yttrat sig till utbildningsdepartementet om en rapport för en mer flexibel ämneslärarutbildning. Apropå det bloggar Ditte Karlsson, ordförande för Lärarförbundet Student, om det katastrofalt låga söktrycket till ämneslärarutbildningen i årskurs 7-9.

Tidigare i år uppmärksammande vi i Lärarförbundet Student faktumet att söktrycket till ämneslärarutbildningen årskurs 7-9 är katastrofalt lågt. Vi har redan i dag en stor lärarbrist i Sverige och värre ska det bli. Om 10 år kommer vi sakna 65'000 lärare. Inte minst på högstadiet, att döma av söktryck.

I kölvattnet av vår debattartikel har jag ofta fått frågan varför det är så viktigt att få fler sökande till just årskurs 7-9? Gymnasielärarna får ju behörighet att undervisa i årskurs 7-9, vilket borde innebära att de som helt enkelt inte får jobb i gymnasiet kan söka sig till högstadiet? Det är med en viss skepsis jag tagit mot dessa åsikter.

Att få behörighet och att ha kompetens kan en anse borde vara likställt, men med dagens lärarutbildning är så inte fallet. Normen för gymnasielärarstudenterna är att de inte har VFU i högstadiet och de läser ämnesdidaktik riktad mot gymnasiet. De förbereds helt enkelt på att undervisa i gymnasiet, en skolform som är frivillig och som föreliggs av ett aktivt val av eleverna i fråga.

Högstadiet är obligatoriskt och därutöver är eleverna i åldrarna 13-16, vilket vi nog alla, handen på hjärtat, kan erkänna inte var en fullt lika mogen eller enkel ålder att befinna sig i som gymnasieåldern. Självklart måste vi respektera dessa elever och ge dem de bästa förutsättningarna att blomma som individer samt kunskapsmässigt - gör vi det med lärare vars utbildning enbart riktar sig mot äldre elever, men som bonus, får behörighet att undervisa på högstadiet?

Att situationen för ämneslärarutbildningen årskurs 7-9 är ohållbar delas av regeringen. Hur den kan förbättras och bli mer attraktiv har därför utretts och svaret, som utredaren kom fram till, är att göra den mer flexibel. Det ska vara möjligt att korta ner den samt ha fler ämneskombinationer. Nu är det dags för mig att känna skepsis igen.

Först och främst brukar vi i Lärarförbundet ofta betona vikten av att lyssna till professionen - det är lärarna som besitter expertisen - som lever och verkar i skolans verklighet. På samma sätt är det lärarstudenterna som är experterna på lärarutbildningen. Hur kan en utredning av lärarutbildningen, och faktumet att få söker till en viss del av denna, inte anses relevant att rådfråga studenter om? Vilka sitter på svaren till varför de valt bort årskurs 7-9? Vilka kan komma med åsikter och tankar som kan hjälpa att förstå det låga söktrycket? Lärarstudenterna, så klart.

Vi i Lärarförbundet Student ställer oss väldigt frågande till varför utredningen helt saknar studentperspektiv samt undrar om utredaren därmed kommit fram till en korrekt slutsats?

Vi, som är studenter och har ett konstant studentperspektiv på vårt arbete, möter ofta förklaringen att studenterna valt bort årskurs 7-9 då de ändå får denna behörighet när de läser mot gymnasiet. Varför minska sina möjligheter på arbetsmarknaden genom att välja en utbildning som inte ger lika bred behörighet? Vi tror inte att det främsta skälet beror på brist på flexibilitet, vi tror det beror på att lärarstudenter är strategiska och noggrant tänker genom sina val. Att faktumet att utbildningens eventuella ökade flexibilitet skulle ge ett ökat söktryck är jag skeptisk till.

Jag är besviken över bristen av studentperspektiv och det är min övertygelse att om detta tagits med skulle utredningen inte enbart gett en mer korrekt bild av situationen men även kunnat ge en mer korrekt bild av hur förbättringar, utveckling och framtida kvalitetssäkring bör ske. Nu är jag mest skeptisk.

Sommarkursen 2015

"Från ord till handling - skolans värdegrund i praktiken", det är rubriken på årets sommarkurs som går av stapeln 12-14 juni. För dig som är medlem är det självklart gratis och vi står för resa, boende och mat under dessa dagar. Varför inte ta chansen att förkovra dig inför ditt kommande yrkesliv?


På lärarstudentmötet röstade våra medlemmar genom en handlingsprogramspunkt som handlar om att vi ska verka för att normkritik ska genomsyra lärarutbildningen. Diskussionerna gick vilda och många menade att normkritik, värdegrund och yrkesetik är nästintill bortglömda delar av lärarutbildningen. Det till trots att som yrkesverksam ska hela ditt arbete bygga på detta - det står i både skollag och läroplan.

Vi i Lärarförbundet Student tycker att detta är extremt viktigt och vi vill ge våra medlemmar maximala möjligheter till att klara sitt framtida yrke med bravur samt bli så skickliga lärare de bara kan. Därför lyssnade vi på medlemmarna och vad de anser sig sakna i utbildningen när vi planerade årets sommarkurs. Resultatet? "Från ord till handling - skolans värdegrund i praktiken".

Vad kommer då erbjudas dessa dagar? Allt från möten och åsiktsutbyten med studenter från hela Sverige, workshops och föreläsningar med experter på området. Skolverket ska till exempel tala utifrån ett historiskt perspektiv angående värdegrund och varför den är så central i dag. Eva Hunter ska ansvara för ett pass om yrkesetiken och Johanna Lund Rockliffe från "Den Globala Skolan" talar hållbar utveckling och mänskliga rättigheter samt leder en workshop i frågan.

Med tanke på att normkritik ingår i vårt handlingsprogram är jag extra stolt över att ha en av begreppets grundare på plats, Lotta Björkman. Lotta var med och utvecklade den normkritiska pedagogiken vilken hon även har skrivit böcker om. Lotta kommer ge exempel på hur normkritiken kan omsättas i lärarpraktik, både vad gäller socialt bemötande som likabehandlingsarbete och undervisning. På denna workshop kommer vi alltså verkligen gå från det teoretiska till det praktiska, vilket är något våra medlemmar också säger att de vill se mer av i sin utbildning. (Mer info om Lotta finner du här: http://www.bjorkmanspedagogiska.se/)

Så, ta chansen! Anmäl dig till sommarens viktigaste kurs för dig som lärarstudent och ge dig själv möjligheten att förkovra dig inom ett väldigt centralt område i ditt framtida yrkesliv.

Vid pennan
Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

"Att vara den man är, det vill säga en individ, olik alla andra människor - är min rättighet som människa."

Varje år den 21:e mars firas World Down Syndrome Day världen över. Dagens syfte är att belysa och ge en röst åt en kategori människor som allt för ofta marginaliseras i samhället. Samtidigt har dagen blivit en symbol för behovet & vikten av alla människors härliga olikheter.

Jag har haft äran att växa upp med en utvecklingsstörd lillebror. Han är en riktig solstråle som kan slänga ur sig de skönaste kommentarerna när han är på det humöret och samtidigt är han en liten jävel som kan vara den tjurigaste individen på planeten när han lägger den sidan till. Han är med andra ord precis lika ombytlig och underbar som alla andra. När jag var 14 år gammal fick jag mitt första sommarjobb. Jag blev ledare på ett av FUB:s läger för utvecklingsstörda barn. Sedan dess har jag varit kvar inom den sektorn och avverkat otaliga timmar i sällskap med just utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna. Handen på hjärtat - få saker har gett mig mer, både vad gäller personlig utveckling och glädje. Dessvärre är det en glädje på tok för få får dela - många människor lever än med enorma kunskapsluckor, om just utvecklingsstörda, och luckorna har sorgligt nog fyllts med fördomar.

I nuläget arbetar jag i ett projekt för mänskliga rättigheter där fokus ligger på att öka kunskaperna om utvecklingsstörningar i U-länder. Som ett led i vårt arbete har vi besökt skolor i Sverige och pratat om detsamma. Min personliga uppfattning är att kunskapsnivån är skrämmande låg. Dessutom haglar fortfarande skällsorden tätt på skolgården och utsattheten för nämnda elevgrupp är stor. Carlbeck-kommittén vittnar i sin utredning från 2004 om behovet av att minska glappet mellan elever i särskolan och övriga skolan, detta bland annat av anledningen att fördomar gror när kunskaperna om varandra inte räcker till. Och kunskap om varandra får vi enbart i mötet med varandra. Därutöver pekade kommittén på att alla elever skulle vinna på en mer inkluderande skola då acceptansen för olikheter skulle öka och mobbningen därmed minska.

Som i så många andra frågor har vi i Sverige kommit en bra bit på vägen att nå ett inkluderande samhälle, men vi är inte där än. Svensk skola behöver ta ett större ansvar och bli mer inkluderande. För ärligt talat: hur ska vi kunna leva ihop om vi aldrig lärt ihop? Och hur ska vi gräva ner fördomarna och hånen om vi aldrig mötts?

I svensk skola har alla elever rätt att vara just de unika individer de är. Ingen ska behöva ändra sig för att hen inte passar in i normen. Det är ofantligt viktigt att vi påminner både oss själva och våra elever om det titt som tätt. På lördag när World Down Syndrome Day firas världen över bär alla vi som vill stå upp för olikheter, på alla sätt och vis, omaka strumpor. Vi rockar helt enkelt sockorna. I helgen kommer Lärarförbundet Student självklart att delta och i morgon kommer dessutom skolor i hela Sverige tjuvstarta genom att elever och anställda uppmuntrats att rocka sockorna för att belysa att annorlunda är bra. Eller, som en av mina elever uttryckte det i dag: "Så glad jag är över att vi är olika! Det hade varit tråkigt annars.".


Vid Pennan

Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

"Skolan ska främja förståelse för andra människor"

Vi vill uppnå ett demokratiskt och öppet samhälle - det kräver kunskap och utbildning. Vilket i sin tur kräver satsningar på skolan, skriver Ditte i dagens blogginlägg.

"Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på."

Citatet är taget från Lgr 11:s inledande kapitel om skolans värdegrund och uppdrag. Ett uppdrag som hävdar och innebär att skola och utbildning är grundbulten i det demokratiska och toleranta samhället vi vill bevara och uppnå. Jag skriver uppnå, då vi gång på gång blir påminda om det faktum att vi inte riktigt är det demokratiska och toleranta land vi så gärna vill se oss som. Senast i förrgår läste vi om att journalisten Alexandra Pascalidou lämnat Sverige och sina uppdrag på grund av hat och hot. Hat och hot som offentliga kvinnor får räkna med. Hat och hot som är en del av den vardag människor som, ofta, ställer sig på de svagas sida lever i. Vi läser också om unga svenska killar som lämnar Sverige för att slåss för extremistiska grupper. Vi läser om attacker mot moskéer och synagogor. Vi läser om en ökad hotbild samt attacker mot tiggare. Vi läser om rasistiska utlåtanden från rasistiska partier och hur det resulterar i ökat stöd. Vi läser, med andra ord, om ökad antisemitism, ökad islamofobi, ökat kvinnohat, ökad rasism, ökad extremism och ökad utsatthet för en ofantlig mängd människor.

"Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla."

Education International, FN och vi i Lärarförbundet är några av flera stora aktörer som ofta lyfter det faktum att kunskap och utbildning är det bästa sättet att bemöta all form av odemokratiska åsikter, ojämlika förhållanden och hat. Kunskap är A och O för att vi ska kunna uppnå just det demokratiska och toleranta samhälle vi eftersträvar. Men. Det kräver också satsningar på skolan. Det kräver satsningar på lärarna. Det kräver satsningar på lärarutbildningen och lärarstudenterna. För vad händer med det svenska samhället när det inte finns resurser att möta alla elever på den nivå de befinner sig? Vad händer med den värdegrund och det uppdrag skolan ska stå för när lärare, på grund av en orimligt hög arbetsbörda, inte hinner se och bekräfta var elev? Vad händer när 65'000 lärare saknas år 2025 och klassrummen gapar tomma? Vem förmedlar skolans värdegrund och uppdrag då?

"Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet."

40% av de elever som går ur grundskolan utan fullständiga betyg hamnar i arbetslöshet. Det är ett misslyckande för individen, för skolan och för samhället. Det skapar ett utanförskap och utanförskap riskerar att skapa ett segregerat samhälle där just hat, extremism och odemokratiska tankar gror. Det går därför inte att lyfta vikten av satsningar på skolan för mycket. Det går inte att överdriva vilken negativ effekt det får för hela samhället när skolan missgynnas.

Att vara en kunskapsnation innebär mycket mer än att få goda resultat på PISA. Det är dags att vi inser det nu. För allas skull.

Vid pennan
Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

Kan vi prata om det viktiga nu?

"Eleverna är inga försökskaniner! Deras tid i skolan går inte om! Om det här försöket visar sig vara lika misslyckat som forskning visat tidigare har vi alltså testat bort och försvårat deras möjlighet att uppnå sin fulla potential!".

Orden kommer från en lärare som jobbat i 30 år och upprördes av överenskommelsen som innebär att 100 skolor kan bli försöksverksamhet för betyg i årskurs fyra. Hen är inte ensam. Vi är många som är upprörda över betygsöverenskommelsen. Undertecknad en av dessa. Det är svårt att vara glad när en hel profession körts över av politiker. Som om inte det var nog kördes dessutom forskningen, eleverna, lärarstudenterna samt majoriteten av svenska folket (Schibsted/Inizios undersökning visade att 6/10 är mot) över av bara farten.

100 skolor ges alltså möjlighet att delta i betygsförsöket med betyg från årskurs fyra. Försöket ska sedan utvärderas och först därefter riskerar debatten att blossa upp igen. Innan vi går vidare måste dock två saker förtydligas:

1. Ur vetenskaplig synpunkt är försöksprojekt som bygger på frivilligt deltagande mycket svåra att dra tillförlitliga slutsatser från. Det kommer alltså, ur forskningssynpunkt, inte gå att dra några generella eller avgörande slutsatser från försöken.

2. Det finns en risk att skolorna som ansluter sig till projektet representerar en mycket homogen grupp. Tidigare betyg försämrar förutsättningarna för svagpresterande elever - kommer denna grupp att testas eller finns det en risk att det främst är elever som gynnas av yttre motivation som ingår i testet? Hur påverkar det i så fall resultatet och de slutsatser som, oavsett ovanstående punkt, kommer försöka dras?

Betygöverenskommelsen är inte en vinst - 100 skolor kan i teorin fortfarande utsättas för försöken. Vilket är 100 skolor för mycket. Men det kunde varit värre. Vi kunde stått inför en situation där alla elever skulle få betyg i fyran. Vi får inte glömma det. I dagsläget är dessutom intresset för deltagande i försöket svagt. Det inger hopp till alla oss som är trötta på en skolpolitik byggd på tyckande och idéer.

För ja. Vi är många som är trötta på debatten om betyg och istället vill se skolan styras med stöd av forskning och beprövad erfarenhet. Vi är många som ser problemen med att vi kommer sakna 43'000 lärare om fem år. Som häpnas över hur få som söker till utbildningen samtidigt som så många väljer att sluta efter bara ett fåtal år inom yrket. Vi är jättemånga som oroas över att elever inte får den hjälp de behöver så tidigt som möjligt. Och vet ni vad? Vi är en hel drös som oroas över faktumet att politikerna inte fokuserat på dessa frågor istället för att bråka om betyg. Men, vi är lika många som nu drar en lättnadens suck i förhoppningen om att samma politiker bråkat klart och frågar dem - kan vi prata om det viktiga nu?

Vid pennan

Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

1935 - ett händelserikt år

Folkpartiet hänvisar till forskning från 1935 som säger att tidigare betyg gynnar elevers lärande. Till skillnad från all aktuell forskning, alltså.

Lärarna, forskningen och eleverna är överens - tidigare betyg skulle inte gynna svenska elevers reultat eller svensk skolas utveckling. Snarare tvärtom, då betyg har visat sig ge negtiva effekter på svagpresterande elevers resultat. Yttre motivation, likt betyg, har nämligen visat sig enbart motivera redan högpresterande elever och därmed riskerar en skola som bygger på yttre motivation att faktiskt öka, det redan stora, glappet mellan elever i skolan. Ett glapp där flickor presterar bättre än pojkar och där en elevs föräldrars utbildning är avgörande för hens resultat. Det motsatta till vad skolan och dess kompensatoriska uppdrag vill. Ett kompensatoriskt uppdrag som tydligt framskrivs i den skollag som Folkpartiet varit högst delaktiga i att ta fram. En skollag där det dessutom står att undervisning ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Om skolan ska bygga på detta bör rimligtvis politiken som styr skolan också byggas på det, kan en tycka. Just därför blir det lite märkligt att Fp nu driver en politik som strider mot deras egen skollag samt forskning, eller hur?

Men Folkpartiet vägrar ge sig - det ska införas tidigare betyg. Till sin hjälp har Fp nu funnit en forskning som stöttar deras resonemang om att tidigare betyg gynnar elevers lärande. Haken? Den är från 1935... Det fick mig att fundera på vad mer som hände 1935, detta år som nu ska vara med och bygga svensk skolpolitik. Tillåt mig att ger er några exempel:

-Libyen bildas.
-1/3 svenskar få tillgång till radio.
-Världens första ölburk säljs.
-Rökning anses främja hälsan.
-Island blir första landet i världen att legalisera abort.
-Hitler håller på med en väldig massa hat och gör bla hakkorset till nationalsymbol samt inrättar Nürnberglagarna.
-Rudolf Hess inbjuds att besöka Stockholm.
-Sverige har ett rasbiologiskt institut.
-Tanken om högertrafik lyfts.
-Monopol spelas för första gången.
-Strängnäs allmänna läroverk för pojkar öppnar.

Jag vet inte vad ni tycker, men jag kan uppleva att vi kommit en bit sedan dess och inte känner en 100%:ig tillit till det årets forskning...

Vi i Lärarförbundet Student vill nu sålla oss till mängden som uppmanar politikerna att lyssna på professionen och forskningen - tidigare betyg skulle på intet sätt förbättra resultaten i svensk skola. Ta tag i de riktiga problemen istället, som exempelvis tidigare resurser, att säkra en högkvalitativ lärarutbildning, höjd lärarstatus och att mota den kommande lärarkrisen - det skulle resultera i en positiv skolutveckling.


Vid pennan

Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student