Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarstudentbloggen

Vem vinner på normkritik?

På fredag, under Pride, har Lärarförbundet Student ett seminarium om normkritik och vilka som gynnas av det. Varför? För att precis alla gynnas av det.

Normkritik är, tillskillnad mot vad namnet antyder, inte ett förhållningssätt som kritiserar normer. Normkritik är snarare ett sätt att ifrågasätta samhällets normer. Detta för att synliggöra dem och de maktstrukturer de för med sig, vilket i sin tur ämnas leda till att öka medvetenhet om hur samhället är uppbyggt och vilka maktstrukturer som påverkar det. Ett normkritiskt förhållningssätt lägger fokus på normer, de som följer dem och de som har makt på grund av att de är just normföljare.

Varför är då normkritik så viktigt? Dels bidrar normkritik till ett mer demokratiskt samhälle. Ett samhälle där alla grupper får synas och höras. Ett samhälle där det inte bara är normen som dikterar villkoren utan där alla människor får vara delaktiga. Det normkritiska förhållningssättet öppnar upp för att prata med grupper snarare än om dem vilket gör att de som bestämmer bättre kan representera samhället. Dels bidrar normkritik också till en personlig utveckling. Individen blir mer öppensinnad och får lättare för att sätta sig in i andra människors synsätt, levnadsvillkor och vad som kan göras på ett individuellt plan för att alla grupper i samhället ska få det lite bättre. Denna individuella utveckling leder på lång sikt även till en utveckling av samhället.

Visst låter det bra? Så, varför finns det kritik mot normktitik? Ett argument mot att arbeta normkritiskt är att det tar tid och är krävande. Det är sant, det tar massa tid och är väldigt krävande. Att få syn på de normer en själv följer och den makt det ger är svårt. För det betyder att för att situationen ska bli bättre för de normbrytande grupperna behöver en själv ta ansvar för sina privilegier. Det är inte alltid en rolig insikt att få. Skolverket konstaterar även i sin rapport
Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (2009) att det enda sättet att förebygga mobbning och diskriminering är att arbeta just normkritiskt. I rapporten framgår att normbrytande beteende är den vanligaste orsaken till mobbning i skolan. Normkritik gör att normbrytande beteende inte bara ska bli mer accepterat utan att det även blir en naturlig del av samhället.

Lärarförbundet Student har i år valt att arbeta med att ett normkritiskt förhållningssätt ska genomsyra lärarutbildningen på grund av de aspekter som tas upp ovan. Ett steg för att uppnå detta är att förstå hur vi alla gynnas av ett normkritiskt förhållningssätt och varför det är så viktigt att skolan genomsyras av ett sådant perspektiv. Om detta handlar Lärarförbundet Students seminarium på Stockholm Pride som äger rum 31/7 kl. 15:00-15:45 på Ekoteket. Där får forskaren Renita Sörensdotter, Sveriges elevråd - SVEAS ordförande Matilda Hellström och Lärarförbundet Students ordförande Ditte Karlsson diskutera just vem som vinner på normkritik. Hoppas vi ses där!

Vid pennan
Likabehandlingsgruppen
Anna Johan Westerdahl, Nina Kimhag, Kim O'Connery Göst, Karro Olofsson


Frågor & Svar