Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarstudentbloggen

PISA lutar. Kan vi prata om något viktigare nu?

Joakim Broström är Lärarförbundet Students vice ordförande och skrev delar av detta inlägg när han deltog vid almedalsveckan i somras. Inför kongressen i höst har han också nominerats till Lärarförbundets förbundsstyrelse.

Joakim Broström är Lärarförbundet Students vice ordförande och skrev delar av detta inlägg när han deltog vid almedalsveckan i somras. Inför kongressen i höst har han också nominerats till Lärarförbundets förbundsstyrelse.

Svensk skoldebatt har sedan i december utgått från kunskapsraset i PISA-testerna. Det var också det som utgjorde problembeskrivningen under Almedalsveckan i somras. Skolan är väljarnas viktigaste fråga, men jag önskar att vi kunde fokusera på det som verkligen gör skillnad för eleverna i skolan.

Svensk skoldebatt har sedan i december huvudsakligen utgått från kunskapsraset i PISA-testerna. Det var också det som i alldeles för stor utsträckning utgjorde problembeskrivningen under Almedalsveckan i somras. Skolan är väljarnas viktigaste fråga, men jag önskar att vi kunde fokusera på det som verkligen gör skillnad för eleverna i skolan.

Svensk skolkultur och debatt har kommit att handla mer om kontroll och tester av eleverna, eleverna upplever betygshets, och nationella prov får stort utrymme i skolan. Svartmålningen av skolan i media påverkar lärare och föräldrar, men det påverkar också elevernas syn på sig själva. Samhällets förväntningar påverkar individen, något såväl vi, politikerna och utbildningsministern borde ha i åtanke innan nästa utspel på skolområdet.

OECD är en neoliberal organisation som har ekonomisk tillväxt som utgångspunkt. Bara detta är värt att känna till. För det andra är det ett en grupp av experter som gör dessa tester baserat utifrån den något enkla premissen att det är vad de tycker att en 15-åring ska kunna som blir baslinjen för testerna. Det finns alltså ingen direkt hänsyn till länders olika läroplaner när de gör dessa tester, vilket blir en något godtycklig metod att använda sig av.

PISA-testerna baseras på vad OECD-experter tycker att 15-åriga elever ska kunna. Hänsynen till länders olika läroplaner blir mindre - och jag skulle därför säga att det blir godtyckligt hur testerna utformas. Att den neoliberala organisationen OECD:s åsikter om vad unga bör kunna får så stort utrymme på den svenska skoldebatten är orimligt.

PISA spelar ingen roll för vilket betyg en elev får, och återkopplingen till eleven uteblir. Utifrån mitt perspektiv är det inte särskilt rationellt för eleverna att lägga ner alltför stor ansträngning vid dessa provtillfällen, och jag är glad om de resonerar så. Vi behöver fokusera mer på vilka kunskaper vi vill att våra unga ska få, deras förmåga att själva lära sig, och deras möjligheter att möta framtiden. Det gör vi inte genom PISA, och testerna blir en stöd av värdefull tid som hade kunnat användas till faktiskt lärande.

I den svenska skolan ska alla elever få det stöd de behöver för att klara skolan. Undervisningen ska vara individualiserad och kompensatorisk. Om vi ska lyckas med det måste fler vilja bli lärare och politikerna måste satsa på att höja läraryrkets status. Mer mer tid för att möta eleverna och möjlighet att sätta in särskilt stöd så snart man upplever behoven stärks möjligheterna att lyckas med vad läroplanen säger att eleverna ska lära sig i skolan.

När Sveriges nya regering intar utbildningsdepartementet vill jag att det är med en mer nyanserad bild av svensk skola. Jag vill att de bygger på de styrkor som finns, och möter de utmaningar vi ser - inte genom att spola tillbaka bandet mot den tid som var utan genom att ge alla elever förutsättningarna att lyckas!

Joakim Broström
Vice Ordförande Lärarförbundet Student

Frågor & Svar