Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarstudentbloggen

Hur kan vi minska psykisk ohälsa bland ensamkommande och nyanlända?

Bild 1 Diana, Bild 2 En gemensam träff med medlemmar från RSMH och ungdomar på Naturhistoriska riksmuseet.

Bild 1 Diana, Bild 2 En gemensam träff med medlemmar från RSMH och ungdomar på Naturhistoriska riksmuseet.

Temat psykisk ohälsa börjar närma sig sitt slut men arbetet med denna breda fråga fortsätter på olika håll. Olika perspektiv på samarbetet mellan lärare och elevhälsoteam har lyfts. Diana Chafik bidrar här med ett ytterligare perspektiv, nämligen ensamkommandes psykiska ohälsa.

Psykisk ohälsa är ett ämne som debatteras mycket i nyheter och runt om i landet på arbetsplatser, skolor och i andra verksamheter. Folkhälsomyndighetens rapport från förra året visar att psykisk ohälsa bland unga ökar och några av förklaringarna ligger i försämringar i skolan som exempelvis friskolereformen och arbetsmarknadens krav på högre utbildning. Symtom som nedstämdhet, ont i magen och irritation minst en gång i veckan räknas som psykosomatiska besvär. Undersökningen visar att det har skett en ökning av dessa besvär och att unga nu mår sämre än tidigare.

Under 2015 sökte drygt 163 000 personer asyl i Sverige. Migrationsverket, kommuner och landsting hade ett enormt tryck på att hantera och ordna för alla som kom och handläggningstiderna kom att bli uppemot två år. Under den här perioden kom även många barn ensamma, som i vardagstal kallas ensamkommande. Flera skolor runt om i landet fick helt nya klasser. Den psykiska hälsan hos många nyanlända var och är svår av flera olika orsaker. Dels de erfarenheter från kriget som ledde till flykten och dels den ovisshet som kommer med den långa väntan om de ska få stanna kvar i Sverige.

Jag jobbar som utbildningsansvarig i ett projekt som heter Gemenskap ger kamratstöd. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) driver projektet tillsammans med Sveriges Ensamkommandes Förening (SEF) för att minska psykisk ohälsa bland ensamkommande, vilket finansieras av Arvsfonden. Projektet pågår till januari 2020 och syftet är att utveckla kamratstödsmetoden för att stödja ensamkommande i egenmakt och att ge kunskap om psykisk ohälsa. Vi ordnar föreläsningar, aktiviteter och seminarium som ska främja hälsa och kunskap om samhället. All den kunskap som vi har samlat blir en metodbok som föreningar och andra kan arbeta vidare med.

Varför behövs det här projektet?

RSMH är en organisation som har funnits sedan 1967 och driver frågor kring social och mental hälsa. Föreningen bildades av människor med egna erfarenheter av psykisk ohälsa och andra inom vården exempelvis läkare. Brukarna ville få inflytande över sin egen vård och att obefogat våld skulle kunna stoppas. Detta görs genom att ställa krav på vården och

påverka politiken så att alla ges rätten att återhämta sig och få ett bra liv. Människor med psykisk ohälsa ska kunna ha ett värdigt liv med grundläggande mänskliga rättigheter.

Allt detta ledde fram till att man inom RSMH såg ett behov inom gruppen ensamkommandes situation måste förbättras. Två ideella organisationer, RSMH och SEF, slog sig vidare samman för en gemensam sak. RSMH ville vidga perspektiven för att få mer kunskap om människor med annan etnisk bakgrund i verksamheten och för att nå fram med kunskapen om psykisk hälsa. SEF som är en relativ ny förening vill utveckla kunskaperna om föreningslivet och ville samtidigt arbeta vidare med sociala projekt som kan stötta ensamkommande på olika sätt.

Vad har vi lärt oss?

Projektet har bidragit till och möjliggjort att fånga upp nyanlända ungdomar som inte har så många sammanhang eller nätverk. De får kunskap om psykisk ohälsa och hur man kan arbeta för att bryta ensamhet och negativa tankar.

Kamratstödsmetoden handlar om att en medlem hjälper en annan utan att stå över den andra. Det har varit grunden för RSMH:s kamratstödsarbete i över 50 år. Detta projekt har inneburit att lära ut denna metod men även att anpassa den efter det specifika sammanhanget. Vi har haft aktiviteter och friskvård för vi vet att det bryter isoleringen och främjar psykisk hälsa. Vi har haft fester och måltider tillsammans för att skapa gemenskap och glädje.

Föreläsningarna och seminarierna har gett ungdomarna mer kunskap eller fyllt en lucka i deras vardag. Detta har vidare bidragit till ökad förståelse om samhället vilket i sin tur har främjat ungdomarnas integrering i samhället. Mötet mellan medlemmar från RSMH och ungdomarna ger en bredare bild av vad psykisk ohälsa innebär men det ger framför allt hopp om att det inte är något fel att känna sig nere eller inte alltid må så bra. Det går att ha ett bra liv med rätt hjälp och stöd.

Mitt medskick till lärare är att ni spelar en viktig roll i dessa ungdomars liv. Det finns ett återkommande önskemål hos de flesta nyanlända som jag har mött i mitt arbete nu och tidigare och det är att få vänner. Någon som man kan prata med, fråga, lyssna och som är i en liknade fas i livet. Här tänker jag att skolan och lärare kan ha en betydande roll vad gäller sammansättning av grupper, för att helt enkelt skapa möjligheter till att umgås över gränserna.

Det är viktigt som lärare att våga ställa frågor om mående eller elevens situation och att visa vägen till hjälp inom exempelvis elevhälsan eller annan sjukvård. Många ungdomar har beskrivit att de känner sig vilsna och inte vet var de ska vända sig om de känner sig dåliga av någon anledning. Genom att försöka skapa ett tillåtande klimat i exempelvis klassrummet som uppmuntrar eleverna till att prata om psykisk hälsa. Men sätt inte ungdomen i en position så att hen måste berätta om flykten eller varför man har kommit till Sverige. Det kan vara ett trauma eller en orsak till psykisk ohälsa. Därför är det väldigt viktigt att det inte finns något tvång att dela med sig. Avslutningsvis så kan alla utöva ett aktivt kamratstöd

genom att lyssna, fråga och hjälpa till självhjälp. Genom att skapa mötesplatser och samvaro så går det att skapa ökad egenmakt och psykisk hälsa hos ungdomarna.

Läs mer på: www.rsmh.se, https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-le...

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här