Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarstudentbloggen

Fråga skolpsykologen!

Mattias Norlund, skolpsykolog

Mattias Norlund, skolpsykolog

Vi fortsätter temat kring fokusfrågan om psykisk ohälsa och intervjuar en skolpsykolog om arbetet i elevhälsoteamet!

Hej Mattias! Vem är du och vad gör du?

Hej! Mattias Norlund heter jag, jag jobbar som skolpsykolog på lite olika skolor i Västerbotten och i Norrbottens inland. Mest jobbar jag på en skola i Sorsele. Det är en F-9 skola med totalt 234 elever. Det är en kommunal skola i glesbygd, trots att den ligger i kommunens centralort.

Spännande! Hur länge har du arbetat som skolpsykolog?

Jag har arbetat som skolpsykolog i två år ungefär. Tidigare har jag arbetat med ungdomar på andra sätt, både inom habilitering och på en SiS institution. Arbetet på SiS institutionen handlade om att utreda ungdomarnas problematik, med syftet att identifiera framkomliga vägar och rekommendera insatser för att få en ungdom på rätt bana igen efter sluten ungdomsvård eller psykisk ohälsa.

Vilken är din roll i elevhälsoteamet?

Min roll är att stå för ett vetenskapligt psykologiskt perspektiv på eleverna i skolmiljön. I praktiken innebär det att jag lyfter ett sådant perspektiv i möten med vårdnadshavare, personal och liknande. Jag utför i arbetet som skolpsykolog nivåbedömningar, jag handleder lärare i elevärenden, utför observationer i klassen med mera. Jag har en del samtal med elever också, men kuratorn tar de flesta elevsamtalen. Kuratorerna jag möter är alldeles fantastiska i min mening. I praktiken kan en som skolpsykolog hamna i en situation att om inte kuratorn ”räcker till” kan det ofta handla om en problematik som skall hanteras inom primärvården eller BUP istället. Tiden är en viktig faktor att väga in i vårt arbete också. Det kan vara svårt att hinna med exempelvis elevsamtal beroende på omständigheterna i den specifika tjänsten.

Jag kan ju egentligen bara tala för hur arbetet går till på de skolor jag arbetar på, men mitt intryck är att det kan vara lite utav en djungel av olika teorier och insatser cirkulerar. Dessa kan ibland även sakna vetenskaplig förankring och tyvärr saknas ibland också beprövad erfarenhet. Då kan en väl säga att det blir lite av skolpsykologens ansvar att visa vägen, angående hur det vetenskapliga läget ser ut och vad som därför är en lämplig insats i ett ärende med en elev.

Vad tycker du är extra viktigt i ditt samarbete med läraren?

Den allra viktigaste komponenten tror jag är prestigelöshet. Lärarna sitter med kunskap om eleven som jag oftast inte har. Det kan ju vara hur eleverna fungerar i vardagen, i ett klassrum och liknande. Jag besitter istället kunskaper om psykologi och vilka sådana aspekter som kan spela in, detta är kunskaper som lärarna istället oftast inte har. Om båda har ett öppet sinne så brukar det gå att hitta lösningar på de flesta situationer. Det kanske är en floskel men samarbete är verkligen nyckeln. Sen är det såklart viktigt att alla får tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete också.

Hur ser samarbetet med lärare ut nu och ser du några utvecklingsområden däri eller i elevhälsoteamens arbete i stort?

Jag tycker att samarbetet fungerar väl i enskilda ärenden och det fungerar alltid allra bäst när vi väl har kommit in i själva ärendet. Vi är mitt uppe i att förändra hur vi inom elevhälsan organiserar oss just för att komma närmre lärarna. Detta är definitivt ett utvecklingsområde, vi har nu börjat rotera runt bland arbetslagen och kan på så sätt lösa vissa ärenden vid sittande bord, tillsammans med arbetslagen. Jag tror att det då blir tydligare för exempelvis lärare hur vi i elevhälsan tänker kring olika utmaningar.

Tack Mattias! Nu vet vi lite mer om vad vi ska tänka på i samarbetet med skolpsykologen, när vi är yrkesverksamma lärare.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här