Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarstudentbloggen

Fråga kuratorn!

Marcus Johansson, skolkurator

Marcus Johansson, skolkurator

Lärarförbundet Students fokusfråga om psykisk ohälsa har resulterat i bland annat att öka kunskapen om hur lärare kan samarbeta med elevhälsoteamen, när exempelvis psykisk ohälsa upptäcks. Därför har Julia Norman intervjuat Marcus Johansson om hans roll som skolkurator.

Hej Marcus! Vem är du och vad gör du?

Hej! Jo, jag är Marcus från Göteborg och min yrkesroll i skolan är kurator. Jag arbetar på en ganska stor högstadieskola, med ca. 400 elever, i en kommun i Västra Götalands län.

Väldigt övergripande kan man säga att mitt uppdrag som kurator är att bistå med ett psykosocialt perspektiv på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som sker i skolan. Lite mer konkret kan mina arbetsuppgifter vara väldigt varierande. Det kan vara allt från enskilda elevsamtal till att bedriva gruppverksamhet i klasser, utifrån olika teman. Tillsammans med pedagoger kan vi kuratorer ha som en form av konsultation som innebär att om en pedagog lyfter en oro kring en specifik elev så kan vi bistå med hur hen kan tänka utifrån ett psykosocialt perspektiv. Vi kan också göra klassobservationer om behovet finns. Om det exempelvis upplevs svårigheter i en klass så kan vi vara med i klassrummet under en period. På så sätt kan vi bidra med ett nytt perspektiv och om det behövs kan vi ge råd om hur pedagogen skulle kunna tänka kring arbetet i just det sammanhanget.

Utöver det har vi också ganska mycket kontakt med vårdnadshavare. Allt som oftast utifrån ungdomar som vi träffar i samtal men också om de vill få information om stödinsatser utanför skolan. Vi har även mycket kontakt med verksamheter och professioner utanför skolan såsom socialtjänst, barn och ungdomspsykiatri, fältassistenter och ungdomscoacher.

På min skola sitter vi kuratorer också med i trygghetsteamet. Det är en arbetsgrupp som arbetar med tryggheten på skolan på en förebyggande och främjande nivå. Vi har också uppgiften att samla in kränkningsanmälningar.

Arbetar ni mycket tillsammans med lärare?

Javisst, det gör vi! Vi är exempelvis ofta med på elevkonferenser eller under möten med vårdnadshavare, elev och mentor och i vissa fall även med rektor. Det kan handla om att elevens skolgång inte flyter på som den skulle kunna göra. Då kan vi sitta med och gemensamt lyssna in vad eleven och vårdnadshavaren har att säga. Så kan vi tillsammans prata om vad vi på skolan måste göra för att det ska bli bättre. Så jag skulle säga att det är ganska vanligt, och väldigt viktigt, samarbetet mellan pedagogen och skolkuratorn.

Det är också verkligen en framgångsfaktor att vi får flera olika perspektiv kring en elev, det är oftast då resultatet blir allra bäst.

Vilka ingår i elevhälsoteamet på din skola?

På min skola är det rektor och biträdande rektor och det är framförallt rektorn som leder arbetet i elevhälsoteamet. Sen är det jag och min kuratorskollega, ja vi är två kuratorer på skolan. Det är skolsköterska, två specialpedagoger, studie och yrkesvägledare, socialpedagog och en skolpsykolog. Jag tror att samtliga professioner brukar finnas med i teamet, kanske att mindre skolor inte har en socialpedagog?

Arbetar teamet ofta tillsammans?

Jo, det gör vi endel men det kan vara lite olika. Exempelvis om förhållandena kring en elev rent socialt är bra och hen främst uttrycker pedagogisk problematik. Då blir det framförallt specialpedagogen som kopplas in. Sen kan det också vara det omvända att det fungerar pedagogiskt men inte lika bra socialt då kanske bara vi kuratorer kopplas in. Ibland kan även flera professioners kompetens krävas kring en ungdoms problematik.

Vi träffas dessutom en gång i veckan i elevhälsoteamet. Då lyfter vi dels saker på organisationsnivå men även fall med enskilda elever. Den som lyfter fallet förklarar problematiken och frågorna för resten av gruppen och vi som får höra om fallet bidrar med våra perspektiv. På så sätt kan alla bidra med sin kunskap och vi får en bedömning från den samlade kompetensen i elevhälsoteamet. Det är förhoppningen att samtliga yrkesroller har fått bidra med sitt perspektiv i alla fall.

Om jag som lärare har lyft en viss problematik delges jag då informationen som kommit fram under dessa möten?

Det ska ju i regel gå till så, speciellt om ett arbetslag lyfter ett fall med elevhälsoteamet. De brukar fylla i en blankett där de beskriver vad oron grundar sig på och om det har gjorts några anpassningar eller så. I de fallen är det extra viktigt med återkoppling till pedagogerna. Det kan vara viktigt också eftersom att det är pedagogerna som i huvudsak träffar eleverna. Men vi får vara lite försiktiga vad gäller vilken information vi måste föra vidare till pedagogerna och vilken som kan stanna hos oss. Jag som kurator kan kolla med eleven om det är okej med hen att jag säger vissa specifika saker till mentorn. Om jag får godkännandet så kan jag informera mentorn och om inte så får det stanna mellan mig och eleven. I ett sådant fall har jag inte lika mycket kontakt med mentorn. Men det är verkligen viktigt att mentor och pedagoger får information för att kunna underlätta elevernas skolgång.

Har ni gemensamma möten tillsammans med pedagoger och mentorer?

Tidigare läsår har vi som lyfter ett visst fall också ansvarat för att informera berörda parter utanför elevhälsoteamet. Vi arbetar just nu med hur vi ska arbeta detta läsåret. Det kan hållas möten mellan pedagoger, som på vår skola, mötena som sker i arbetslagen varannan vecka kan vara ett forum där elevfall kan lyftas. En diskussion som förs på vår skola är om vi från elevhälsoteamet skulle kunna bli inbjudna hit om vi har varit inkopplade. Det är två sätt som den här återkopplingen kan ske på.

Något speciellt som kan behövas i samarbetet med pedagogen, vilka svårigheter kan finnas i kommunikationen?

Hmn… bra fråga! Rent schematekniskt kan det ju finnas svårigheter. Exempelvis om Jag har ett möte med en elev där svårigheter i klassrummet tas upp, men som eleven själv inte vill ta upp med pedagogen. Då kan jag istället prata med pedagogen om det här. Ibland kan då samtligas scheman vara väldigt späckatde och vi får arbeta för att få till fem minuter tillsammans. Det brukar visserligen alltid gå att lösa, men det kan vara en praktisk utmaning.

Det jag i sådana fall kan uppleva är egentligen frågan om vad pedagogen verkligen behöver veta. Hur en gör de avvägningarna, men det är också något en lär sig snabbt. Där jag arbetar upplever jag att all personal verkligen är lyhörd för att lyssna in andras perspektiv och kunskap. Att ha möjligheten att samla kunskapen på det sättet är väldigt positivt.

Ser du några utvecklingsmöjligheter i elevhälsoarbetet?

Ja, det har jag varit inne på tidigare men att all personal arbetar så integrerat som möjligt. Att all personal är skolpersonal mer än något annat, det tror jag att vi verkligen vinner på. Att elevhälsoarbetet kan integreras i det dagliga arbetet som utförs på skolor tror jag att vi kommer väldigt långt på. Det blir nog kvalitativt väldigt mycket bättre än att arbeta som i isolerade öar. Jag tror också att eleverna märker det här och det sänder vissa signaler till dem. Det blir inte det där åtgärdandet utan skapar istället möjligheter till det främjande och förebyggande arbetet.

Ja, det låter bra tycker vi. Med vår samlade kunskap kommer vi längre. Både jag och Marcus ser det här utvecklingsområdet som stort men görbart. Tack så mycket Marcus för att vi har fått kika in i din vardag som skolkurator!

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här