Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarstudentbloggen

Elouise: Förena teori och praktik istället för att predika vetenskaplig utopi

Elouise Johansson, styrelseledamot, Lärarförbundet Student. Foto: Sofia Gustafsson

Elouise Johansson, styrelseledamot, Lärarförbundet Student. Foto: Sofia Gustafsson

Det finns ödesdigra luckor i lärarutbildningarna när det kommer till praktisk erfarenhet av bedömning. Elouise Johansson, ämneslärarstudent och styrelseledamot i Lärarförbundet Student skriver om behovet av bedömningskompetens hos framtida lärare.

Som lärarstudent förfasades jag tillsammans med resten av svenska folket framför SVT:S Uppdrag Granskning för någon vecka sedan. Dagen efter lyssnade jag på Karin Hector Stahre, chef för enheten för Nationella Prov på Skolverket, som kommenterade avslöjandet i P1 Morgon. Där försäkrade hon att man ska se över huruvida det är möjligt att utföra samma prov precis samtidigt ute i alla skolor. På så sätt skulle fusk från elevernas håll begränsas.

Den åtgärden kommer dock inte lösa grundproblemet: både lärare och elever lägger orimligt stor vikt vid resultaten från nationella proven. Mycket större än vad som föreskrivs av Skolverket. Enligt dem ska proven ”vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper”. Det kan dock bli väldigt svårt för en lärare att försvara ett betyg som inte stämmer överens med dessa prov inför skolledare eller utredare.

Förbereder vår utbildning oss på hur vi ska hantera betygshets eller den press vi kan utsättas för i vår myndighetsutövning? När oron lyfts i universitetssalarna rycker kursledarna på axlarna och svarar att ”vi måste stå på oss”. Att “vi måste byta arbetsplats om det skulle bli för påfrestande”. Det är inget betryggande svar för oss som sitter i salarna. Vi har ju valt att investera fem år i en akademisk utbildning. Ändå sammanfattar de där uttalandena hur verklighetsfrånvänd lärarutbildningen ibland är. Lärare har ett etiskt ansvar att stå emot påtryckningar om betyg. Vi har också ansvar för att nationella proven faktisk förblir ”en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper”. Men för att leva upp till det ansvaret krävs utbildningar som förbereder oss för det.

Som lärarstudent ser jag en framtid där jag kommer behöva använda mig av nationella proven när jag betygssätter mina elevers prestationer, varken jag vill eller inte. Jag har nämligen inte fått särskilt stor kunskap om bedömning i praktiken. Fördelarna med formativ bedömning har jag memorerat, liksom hur vi kan använda summativ bedömning på ett formativt sätt. Däremot har jag inte fått mycket undervisning om hur jag ska bedöma elevers prestationer utifrån kunskapskraven.

Betyg uppfattas som ett fult ord på min utbildning. Det är ett ord vi inte pratar särskilt mycket om eftersom forskningsresultat pekar på att betyg hämmar elevernas kunskapsutveckling. Helst borde vi i vår framtida verksamhet inte ge några betyg alls. Ur ett lärandeperspektiv håller jag med, men verkligheten ser annorlunda ut. Ändå har jag inte en enda kurskamrat som efter 3,5 år på ämneslärarutbildningen känner sig förberedd på att sätta betyg. Utbildningen är på alla plan baserad på vetenskaplig grund, men den vetenskapliga synen på lärande stämmer inte överens med samhällets utformande av den skola där lärandet ska ske. Konsekvensen av det blir bland annat att nyexaminerade lärare går ut i arbetslivet med en vetskap om att betyg är ett ”nödvändigt ont”. Därför är det inte svårt att föreställa sig att många lärare finner lättnad i att utgå från de nationella proven när de betygsätter.

Med skolan och dess resultat i ständigt fokus sätts det extra press på skolledare och lärare att leverera. Det går uppenbarligen ut över eleverna. Jag sitter inte på en enkel självklar lösning, men jag är säker på att en åtstramning av reglerna kring nationella provens schemaläggning inte kommer gynna eleverna. Vad som krävs är antingen en i grunden ändrad inställning till utbildning och lärande, eller en lärarutbildning som förbereder oss för verkligheten genom att förena teori och praktik istället för att predika en vetenskaplig utopi.

Elouise Johansson
styrelseledamot, Lärarförbundet Student
och ämneslärarstudent


LÄS OCKSÅ VÅR DEBATTARTIKEL OM HUR FRAMTIDA LÄRARES BEDÖMNINGSKOMPETENS KAN STÄRKAS.

Frågor & Svar