Lärarförbundet
Lärarförbundet Kontakt håller extraöppet för att kunna svara på frågor om skolavtal18 - fredag kl.8-20, lördag kl. 10-14 →

Gör du ett bra skol-val den nionde september?

Skolans framtid och alla barns rätt till utbildning är valets viktigaste frågor, skriver Maria Guthke och Matilda Gustafsson. Foto: Filippa Ländin

Skolans framtid och alla barns rätt till utbildning är valets viktigaste frågor, skriver Maria Guthke och Matilda Gustafsson. Foto: Filippa Ländin

Den nionde september väljer vi en ny riksdag, nya kommun- och landstingsfullmäktige. Olika partier går till val med olika prioriterade frågor och det kan vara svårt att sovra bland vallöftena. Vilka är egentligen de viktigaste valfrågorna?

För oss är det självklart: skolans framtid och alla barn och ungas lika rätt till utbildning är valets viktigaste frågor. Framtidens skolpolitik kommer att beröra oss, framtidens lärare, på flera plan. Under den tid som kommande mandatperiod fortskrider kommer många av oss som nu pluggar till lärare att bli färdiga lärare och börja arbeta i verksamhet. Vi kommer att stå i klassrum runtom i landet och arbeta för människors lika värde, för att förankra värdegrund och nya kunskaper hos våra elever. Men flera av oss kommer, tyvärr, också att hoppa av vår utbildning, eller faktiskt välja att arbeta i andra yrken. Det säger i alla fall statistiken.

Vi kommer att känna av om satsningar uteblir, om reformer som utlovats inte genomförs och vi kommer tvivla på likvärdigheten när alldeles för många klassrum står utan behöriga lärare.

Att allt börjar med en bra lärare är inte bara en floskel. Det är ett faktum att lärare bidrar i unga människors utveckling, och att de i sin tur formar framtidens samhälle. Därför är det viktigt att vi efter den nionde september får en regering som sätter utbildningspolitik högt på agendan.

Vi, framtidens lärare, behöver politiker som:


-Står för alla människors lika värde
-Minskar arbetsbelastningen och höjer löner för lärare och skolledare
-Prioriterar lärarutbildning ekonomiskt
-Skapar fler och flexiblare ingångar i läraryrket

Så du som ska rösta: tänk noga igenom ditt val.


Innan du sätter ditt kryss den nionde september vill vi uppmuntra dig att fundera på följande tre frågor:

-Prioriterar partiet/politikern skolan?
-Lägger partiet förslag som kan stärka lärarprofessionens inflytande i skolan?
-Går partiet till val för att alla människors lika värde och för att främja demokrati?

Rösta på partier där svaret på dessa frågor är ”JA!”.

God röstning!

Matilda Gustafsson & Maria Guthke
ordförande & vice ordförande
Lärarförbundet Student



Inkluderande sex- och samlevnad är livsavgörande!

Oavsett om regn öser ner eller sol strålar tågar Lärarförbundet för allas rätt att vara sig själva!

Oavsett om regn öser ner eller sol strålar tågar Lärarförbundet för allas rätt att vara sig själva!

Vi lever i ett land där människor har rätt att vara sig själva. Där vi, oavsett läggning, identitet, variation eller bakgrund har lika värde. Men finns krafter som ifrågasätter det där lika värdet, och fortfarande vanor och normer i vårt samhälle som begränsar människors handlingsutrymme och frihet.

Det där begränsande hittas ofta inom det vi kallar ”sex- och samlevnad”. Alldeles för ofta är undervisningen om sex och relationer normerande och begränsande istället för ögonöppnande och inkluderande.

När vi blivande lärare i framtiden ska prata om sex och relationer med våra elever i skolan så måste vi belysa alla delar av sexualitet och kärlek. Vi måste kunna vara inkluderande och pålästa. Vi måste tillsammans med våra elever och kollegor kunna granska samhällsnormerna om hur vi faktiskt pratar med elever om sex.

Det står i läroplanen att samtal om sex och samlevnad ska vara ämnesöverskridande i gymnasieskolan. Det ska ingå i flera olika ämnen. Innebär det att alla lärare tar det ansvaret eller betyder det snarare att ämnet faller mellan stolarna? Och vem tar det övergripande ansvaret för att alla elever får undervisning om sex och samlevnad som är normkritisk och av hög kvalitet?

Vi ser en risk: att det faller mellan stolarna. För hur ska vi framtida lärare ta det ansvar som tillfaller oss, när lärarutbildningarna inte ger oss tillräckliga perspektiv på sex och relationer eller på normkritiska förhållningssätt? Vi vill kunna möta våra framtida elever på rätt sätt: vi vill öppna deras idévärldar och vi vill kunna bidra till alla elevers känslomässiga och intellektuella utveckling. Det kräver att vi får normkritiska förhållningssätt med oss från vår utbildning. Det kräver att vi känner oss trygga inför samtal om sex och relationer.

Men den sortens kunskap får vi inte genom våra utbildningar. Och det är under all kritik.

Lärarförbundet Student har länge arbetat för att normkritiska perspektiv och normkritisk sex- och samlevnad ska vara en obligatorisk del av alla lärarutbildningar. Fortfarande är det ingen självklarhet. I februari presenterade Skolinspektionen en rapport som visar att sex- och samlevnadsundervisningen i svensk skola har många brister. Vi behöver förändring och vi behöver den nu!

Lärarförbundet Student anordnar därför ett seminarium under Pride-veckan för att diskutera detta! Vi snackar normkritisk skola och hur en inkluderande sex- och samlevnadsundervisning börjar i en normkritisk lärarutbildning. Det samtalar vi om tillsammans med lärare, lärarstudenter, sexualupplysare och Skolverket.

Vi ses på fredag 3 augusti i EuroPride House i Studion klockan 16.00.
Här hittar du mer information om seminariet.
Välkommen!

Happy Pride!

Maria Guthke
vice ordförande

Matilda Gustafsson
ordförande
Lärarförbundet Student










Lärarstudenthäng i Almedalen!

Almedalen - yes we'll be there!

Almedalen - yes we'll be there!

Än är det är inte riktig dags än för oss studenter att stänga av hjärnan för sommarledigheten. Vi har en stor grej kvar! Lärarförbundet Students styrelse är på plats i Almedalen för att påverka politikerna i utbildningspolitiska frågor!

I år engagerar vi alla Sveriges lärarstudenter! Vi bjuder nämligen in till politikerpicknick, där vi ska föra samtal med politiska aktörer om lärarstudenters viktigaste frågor.

På vår picknickfilt kommer vi ha spännande gäster! Till exempel Hans Linde, ordförande för RFSU. Med honom kommer vi prata om vikten av normkritisk sexualundervisning och varför vi måste få med oss normkritiska perspektiv redan i lärarutbildningen.

En annan spännande picknickare är Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister. Vi kommer såklart att prata skolutveckling med henne, men också om ökade studiebidrag till lärarstudenter och om situationen för alla de lärare som undervisar elever med utvisningshot. Andra picknickare som kommer sitta på vår filt är bland andra Matilda Ernkrans (S), ordförande för utbildningsutskottet, och Fredrik Christensson (C), Centerns talesperson för högre utbildning, Philip Botström, ordförande för SSU, Maria Jarl, ordförande för Lärarutbildningskonventet med flera.

Vi har också bjudit in lokalpolitiker som Katrin Stjernfeldt Jammeh och Olle Burell till vår fina picknickfilt. De leder två av våra största kommuner (där två av de största lärosätena också finns!) Malmö och Stockholm.

Vilka frågor borde vi ställa?
Skriv till oss på Twitter @lararforb_studoch följ med i våra sändningar på Facebook och Instagram!


Är du på plats i Almedalen? Missa oss inte i seminarier!

2/7 Måndag: För en attraktiv skola på vetenskaplig grund - forskning i nära samverkan mellan skola och akademi
3/7 Tisdag: Har politikerna det som krävs för att lösa skolutmaningen?
4/7 Onsdag: Lärares kunskap om dyslexi, är den ok?

Läs mer via Almedalsguiden, och följ med i etern!
Vi ses!

Flyktingmottagande, bjudgrejer och fackliga utbyten i Tyskland - Stockholmsstudenter berättar!

Stockholmsstudenterna Erik, Maria och Håkan var på workshop med fackliga från Nederländerna, Portugal och Tyskland.

Stockholmsstudenterna Erik, Maria och Håkan var på workshop med fackliga från Nederländerna, Portugal och Tyskland.

Lärarförbundet Student Stockholm kirrade en resa till Tyskland och tyska facket GAW, fick erfarenhetsutbyte med fackliga från andra europeiska länder och lärde sig mer om tyskt flyktingmottagande. Läs vad Erik, ordförande i Lärarförbundet Student Stockholm, berättar om deras resa!

ter många om, många men och ett par sena återbud blev det till slut ett tappert gäng på tre svenska lärarstudenter från Lärarförbundet Student Stockholm som tog oss an resan: Maria Guthke, Håkan M Cetin och jag, Erik Löfgren. Från olika håll (Stockholm!, Köpenhamn!, Leipzig!) möttes detta kontinentalt somriga gäng upp i Flensburg på söndagskvällen, för ett par dagars utbyte med fackligt aktiva i lärarfackförbund från Nederländerna, Portugal och Tyskland.

Under ledning av det tyska lärarfacket GEW:s representant Frank Hasenbein – som mötte upp oss på tågstationen och sedan vallade oss med fast hand igenom Tyskland – träffade vi först aktiva i den lokala avdelningen i Flensburg, med vilka vi åt middag och utbytte erfarenheter på söndagskvällen.


Gänget i Flensburg

Flensburg-gänget

frank 2
Frank!

Morgonen därpå besökte vi en grundskola i Flensburg, där vi delade upp oss för att titta på tre olika lektioner. Noterbart var att det i varje klass fanns en »praktikant« från lärarutbildningen i staden, som varje vecka gjorde en dags praktik i skolan. Den lärarstudent som var på min (Erik Löfgrens) lektion skulle egentligen jobba med gymnasieelever när han var färdig, men hade blivit placerad i en klass med lågstadieungdomar, men han tyckte ändå att det var mycket givande dagar.

Den klass jag studerade var för nyanlända i lågstadieålder som studerade tyska som andraspråk och det var inspirerande att se hur villiga och sugna de var på att lära sig – och intressant allt se hur de, trots ett ganska begränsat ordförråd, alltid pratade tyska sinsemellan.

Efter skolbesöket åkte vi till Flensburgs centrum och besökte Flüchtlingshlilfe: en ideell organisation som startade 2014 och som sedan dess hjälpt nyanlända med språkutbildningar och andra mer vardagliga sysslor (CV-skrivande, översättande, med mera). Det var väldigt intressant att sitta ner och prata med en av grundarna, Niklas Kildentoft, och prata om situationen i Tyskland, vad gäller migration, politiskt klimat och engagemanget i just Flensburg: en stad som alltid haft en väldigt välkomnande inställning till migranter och människor från andra länder. Just Niklas var heltidsanställd, med hjälp av kommunen och externa bidrag, men organisationen drevs i övrigt runt med hjälp av 25 väldigt engagerade volontärarbetare.

fluchtingshilfe

Hos fluchlingshilfe.

Därefter åkte vi vidare till Hamburg, där lokalinvånaren Frank agerade föredömlig guide och vallade oss som en fårskock genom staden.

Det är mycket som – åtminstone ur en aktivistisk synvinkel – är föredömligt i Hamburg, där invånarna gör sitt bästa för att motverka gentrifiering och chockhöjningar av hyror i innerstaden – och vårt hotell var ett exempel på just detta. 220 konstnärligt sinnade frilansare hade tillsammans bildat ett kooperativ som köpt loss en gammal centralt belägen militärkasern och var just nu (och antagligen för väldigt många år framöver) i färd med att renovera den. I ena flygeln var det dock renoverat och där fanns ett litet hostel på vilket vi bodde under våra tre nätter i Hamburg.

Tisdagen innebar en ambitiös workshop mellan 09–17, där vi diskuterade hur vi skulle kunna aktivera fler lärare och lärarstudenter i våra respektive fackförbund. Det var en heldag fylld till bredden av bra diskussioner och än bättre idéer som vi tänker försöka implementera i Lärarförbundet Student Stockholm. Vi fick också ta del av en presentation av eldsjälen Petra Barz, som jobbade i byggnaden och som – vad det verkade – hade haft ett finger med i varje aktivistisk syltburk i Hamburg de senaste decennierna.

Det var inspirerande att ta del av historier om vad som faktiskt går att åstadkomma med lite mobilisering. Speciellt tyckte jag berättelserna om ockupationer av byggnader och allmänna områden var inspirerande för oss på Stockholms Universitet, där lärarstudenterna (som är flest av alla grupper på universitetet!!) inte har något eget tillhåll. Kanske ska vi – när vi väl mobiliserat tillräckligt många lärarstudenter – helt sonika bara ockupera ett befintligt hus???

På kvällen hade vi en liten mottagning på GEW:s huvudkontor i Hamburg, där vi pratade med ordföranden i lokalföreningen och kalasade på en bjudbuffé av syriska smårätter. Frank visade upp ett imponerande tyskt utbud av bjudgrejer från GEW, där jag – Sveriges mest idoge lunch-medtagare – kommer att ha stor glädje av den lilla lunchlåda i GEW:s färger som vi fick oss till dels.

Michael Scott


Själv bjöd vi bland annat på de fina knappar vi fått med oss, där frasen »Allt börjar med en bra lärare« översatts till tyska och fått sig ett extra strängt schwung och ett antal ytterligare konsonanter.

På onsdagen var det dags för nytt skolbesök; den här gången på Europa Schule Hamm, en skola där 85 procent av barnen hade migrationsbakgrund. Det var dock en, med svenska mått mätt, speciell skola där flyktingar från Syrien och Afghanistan blandades med dansande migranter från Spanien och Ukraina, som gick på skolan för att dansa balett.

Vi studerade två olika lektioner där eleverna läste tyska som andraspråk och det var imponerande hur långt de kommit på så kort tid – och fascinerande att se hur långt... (jag letar efter ett bättre ord här) efter den tyska skolan verkar vara den svenska vad gäller digitalisering. De jobbade nästan uteslutande med penna och papper och böcker, bärbara datorer rullades in på rullvagn (som lärarna gjorde när jag gick i skolan för ett decennium sedan) och längst framme vid katedern fanns något så förhistoriskt som en kalktavla på vilken läraren gick an med gamla kritor.

Vi stötte på dessa plåtfigurer när vi gjorde en rundtur i kooperativet där vi bodde:


robot

Kan det ha varit det Hamburgska utbildningsdepartementets försök att producera lärar-robotar? Kanske.

Något som också var utmärkande för Europa Schule Hamm var dess benhårda mobilförbud – såväl i klassrummen som utanför och under rasterna. Syntes en ungdom med näbben ner i mobilskärmen så innebar det att läraren ryckte telefonen ifrån barnet och låste in den under två-tre dagar.

Detta medförde ett yvigt stojande och plojande under rasterna – där asfalten runt basketplanen och pingisborden gick varm av barnaspring – och kanske är det, om vi tittar till hur den svenska skoldebatten ser ut, på det sättet vi till slut ordnar upp hela den svenska skolan i ett enda enkelt nafs: genom att allomfattande mobilförbud.

(Jag gissar att det inte är så, nej.)

Detta var något speciellt för just denna skola och generellt är det ju så i Tyskland, märkte man: att de inte jobbar särskilt övergripande och centraliserande kring sin skola. Det finns ju 16 olika federala delstater som alla har sina egna egenheter gällande utbildningssystemet – och det som gällde i delstaten Schleswig-Holstein, vid den danska gränsen, behövde inte alls gälla om man åkte ett par timmar söderut mot Hamburg. Alla vi pratade med tyckte förstås att det här var ett befängt sätt att ordna en nationell utbildning på, men Tyskland är... konservativt.

Detsamma gäller faktumet att de tyska barnen delas upp i två olika skolor efter bara fyra gemensamma grundskoleår. Endera får de gå i den svårare, snabbare »gymnasium«-skolan eller i den enklare, lite långsammare »gemeinschaftsschule«-skolan. Detta var precis alla vi talade med överens om att det var ett, hm, konstigt system som skapade en väldig press bland de väldigt unga barnen (de högpresterande vill alla komma in på »gymnasium«-delen) och inte ens när man väl kommit in på den utbildning man vill så är man säker, då Frank berättade att hans dotter och hennes kompisar just nu var hemskt stressade över att behöva lämna »gymnasium«-skolan, vilket man kan tvingas göra efter två år. Inte heller detta förs det någon debatt om att ändra i Tyskland, då landets skolpolitik är väldigt konservativt lagd.

Nu sitter vi på tåget tillbaka och har goda tio timmar på oss innan vi är åter i Stockholm. Men det har varit ett väldigt givande besök och den sista kvällen ägnade vi åt att diskutera hur vi ska bygga vidare på detta gränsöverskridande samarbete och kanske kan det bli så att vi ordnar en träff för Hamburg 2018-gänget i Stockholm under nästa försommar?

Till dess hoppas vi att vi är ännu fler lärarstudenter från Stockholm som vill ta chansen att fortbilda sig genom utländska utbyten med fackligt aktiva lärare och lärarstudenter. Jag kan gå i god för att det är väldigt givande och roligt.

Erik Löfgren
Ordförande i Lärarförbundet Student Stockholm

Vill du veta mer om Lärarförbundet Student Stockholm?
Kontakta dem via deras facebook-sida här!

Högre studiebidrag till KPU-studenter: nu väntar vi på högre bidrag för alla lärarstudenter

Matilda Gustafsson välkomnar regeringens beslut om höjt studiebidrag för KPU:are men menar att bidragshöjning också behövs för alla lärarstudenter.

Matilda Gustafsson välkomnar regeringens beslut om höjt studiebidrag för KPU:are men menar att bidragshöjning också behövs för alla lärarstudenter.

​I Lärarförbundet Student pratar vi ofta om att satsningar behövs på lärarutbildningar och lärarstudenter. Att lärarstudenter måste belönas ekonomiskt, både under utbildningen och efter den som yrkesverksamma lärare. I veckan har den diskussionen till viss del burit frukt.

I torsdags meddelade regeringen att de beslutat att studenter på kompletterande pedagogisk utbildning ska få högre studiebidrag från och med 1 juli 2018. Det betyder att KPU-studenter nu får rätt till 7588kr i bidrag per studiemånad jämfört med det generella bidraget på 3428kr. Det innebär mer än dubbelt så mycket studiebidrag för dessa lärarstudenter. Den som har en universitetsexamen sedan tidigare kan gå en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att få en ämneslärarexamen i sina tidigare studerade ämnen.

-Det här är ett beslut vi verkligen välkomnar! Många studenter som överväger att gå ett KPU-program har kanske studielån sedan tidigare, eller har arbetsinkomst och då kan steget till att gå tillbaka till studier och studielån vara stort, säger Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet Student.
- Med en ökad bidragsdel kommer därför människor i olika livssituationer ha möjlighet att söka sig till KPU. Och det lönar sig att välja en lärarutbildning! Det är en viktig pusselbit för att lösa lärarbristen, fortsätter hon.

Sverige befinner sig mitt i en stormande lärarbrist och skolor runtom i landet har stora rekryteringsbehov. Därför är det viktigt att man satsar både på den traditionella lärarutbildningen och alternativa lösningar, menar Matilda Gustafsson.
-Vi behöver flexibla lärarutbildningar och ekonomiska fördelar. Det regeringen nu beslutat är ett stort steg i rätt riktning, men vi behöver ekonomiska fördelar även för lärarstudenter på traditionella lärarutbildningar och för de som jobbar i skolan och vill läsa in behörighet. Lärarbristen innebär ett extraordinärt läge och det kräver att vi jobbar för lösning på flera håll samtidigt.


Maria Guthke
Vice ordförande
Lärarförbundet Student
maria.guthke@student.lararforbundet.se

Läs mer om beslutet hos regeringen.

En resa fylld med fællesskab och fagligt mod

David Blank deltog vid PLS:s årsmöte och blev tagen av kämparglöden och glädjen.

David Blank deltog vid PLS:s årsmöte och blev tagen av kämparglöden och glädjen.

David har hälsat på vår danska systerorganisation PLS och sett deras kamp på nära håll. Läs här om hans intryck av den danska studentfackliga kampen!

Det här blogginlägget handlar om mitt besök vid PLS årsmöte i Kolding i Danmark.

PLS är Danmark största studieorganisation och representerar pedagogstuderande. De som studerar till pedagog kan senare jobba med allt från barn som precis börjat gå, till individer i livets slutskede som ska ta sitt sista andetag. Det är ett yrke som behandlar många av livets faser. Ett genomgående tema är relationer och vördnad för människor.

När jag lyfte med planet från Stockholm till Danmark var jag fylld med förväntan och spänning. Regnet smattrade mot det lilla flygplansfönstret, jag satte på mig mina hörlurar och Bob Dylan.

Till tonerna av The Times They Are A-Changin´ närmade jag mig Danmark, solen sken genom fönstret och hav byttes ut mot land. Låten handlar om att en inte ska förutsätta att bli tagen på allvar om en inte tar andra på allvar.

’’There's a battle outside and it is ragin'.
It'll soon shake your windows and rattle your walls
For the times they are a-changin'.’’

Vilket är situationen i Danmark just nu. I skrivande stund har inte de offentliga arbetsgivarna och facken kommit till en lösning i sin konflikt. Skolor, sjukhus och vårdhem kan komma att drabbas hårt av strejk för 100 000 anställda. De anställda kräver löner som är likställt med deras jobb och arbetsbörda, en lön som de förtjänar. Men arbetsgivaren svarar genom att hota med lockout för 440 000 anställda. Hur ska arbetsgivarna tänka sig att de ska bli tagna på allvar när de inte ens kan ta en stor andel danska medborgare på allvar och se det förödande i det de gör?

Detta påverkar såklart PLS som representerar pedagogstuderande. Under hela helgen var strejkhotet ett återkommande ämne och hela tiden närvarande. Trots den oron, möttes jag av kramar och av värme. De var glada att se mig och jag var glad att se dem. Jag satte mig ner vid ett bord tillägnat gäster. De började med en genomgång av ekonomi, för att sedan behandla principprogrammet som kan likställas med Lärarförbundet Students visionsdokument. Efter det tog en workshop vid där de jobbade med och om konflikten. Det var surrealistiskt att se hur de i ena stunden kunde jobba med konflikten för att i andra stunden skratta åt kvällsunderhållningen, en ståuppkomiker.

Sange, - eller sånger på svenska var ett inslag som återkom under mötet. Det var sånger om kamp, stolthet, revolution och en värld som präglas av ojämlikhet. De kommande besluten under årsmötet skulle bland annat komma att handla om att inrätta ett specifikt pris för de som gjort något bra för yrket eller samhället och hur arbetsplanen inför året ska se ut. Under årsmötet diskuterades hur politiken ska bedrivas under året och något viktigt som återkom var att SU ska behållas, detta för att alla ska kunna studera oavsett bakgrund. Detta stöd ger möjlighet för fler att kunna studera, studier blir därmed inte bara möjligt för de priviligierade. Politiker i Danmark vill dock skära ner på SU:n, något som PLS vill motverka.

PLS vill också att det ska finnas boende för alla studerande, alla ska ha rätt till tak över huvudet och därför kommer också organisationen att sträva mot att förbättra villkoren för alla studenter. Det diskuterades också om pedagogutbildningen ska vara för alla. Här röstade en klar majoritet för att den ska vara det - de som vill bli pedagoger ska också få chansen att bli det. Detta var något som debatterades friskt i möteslokalen.

Det togs också beslut om förtroendeuppdragen och vilka som ska leda organisationen. Vilket resulterade i tre kvinnor som jag hyser stor respekt för - Sissel, Mia och Maria. Dessa tre har under helgens gång visat på tydliga ledaregenskaper, ödmjukhet och förmåga till att se varje individ. Jag önskar dem såklart grattis och lycka till i framtiden. Jag har nu lämnat Danmark men med mig hem till Sverige tar jag från vårt systerförbund PLS deras kämpaglöd och kamp!

Ett citat från PLS principprogram stämmer väl med hur jag vill att samhället ska se ut och det får avsluta detta blogginlägg .

’’At den store hjælper den lille. Et samfund, hvor den stærkeste skuldre bærer det tungeste læs.’’


David Blank, styrelsesuppleant, Umeå 10 april.











David: Tillsammans samlar vi kraft och förändrar.

David Blank, förskollärarstudent och nyvald styrelsesuppleant i Lärarförbundet Student.

David Blank, förskollärarstudent och nyvald styrelsesuppleant i Lärarförbundet Student.

David Blank läser till förskollärare vid Umeå Universitet och är nyvald styrelsesuppleant i Lärarförbundet Student! Hans väg mot läraryrket har varit krokig, men en sak är han säker på: arbetarna som strejkade i Kirunagruvan 1969 inspirerar honom ännu.

En stark drivkraft inom mig har alltid varit att få andra människor att må bra.

För mig som kommer från Kiruna innebar valet till gymnasiet ett val mellan att jobba vid gruvan i LKAB eller restaurangutbildningen. Det blev det senare alternativet och yrket som kock. Jag stannade fyra år i yrket men min dröm var att bli polis, så jag slutade. Jag sökte in till polisutbildningen och fick göra testerna men vid sjuksköterskan tog det slut. ’’David, du kommer aldrig kunna bli polis, du har för dålig hörsel.’’

Det var här någonstans jag insåg att jag skulle bli lärare och allra helst förskollärare. Innan jag sökte in till lärarutbildningen jobbade jag för Kriminalvården på en anstalt. Det fick mig att inse vikten av människor som värnar om andra människor för att få dem att kunna bli sitt bästa jag.

För mig var det självklart att kryssa i att jag ville engagera mig i Lärarförbundet Student när de välkomnade oss första dagen på Umeå universitet. Jag tänkte på gruvstrejken i Kiruna 1969 där 35 arbetare satt sig på golvet i truckverkstaden. De strejkade för arbetsmiljö, lön och för att bli respekterade som människor. De gjorde en stor skillnad för arbetarna då och jag vill uppleva det dem upplevde, att vara en del av att ge arbetstagare förutsättningar till att utöva sitt yrke.

Idag nästan 50 år senare kämpar Lärarförbundet tillsammans med Lärarförbundet Student för samma värden som arbetarna när de satte sig där på verkstadsgolvet. Trots att vi som blivande lärare ska vara med och ge eleverna rätt förutsättningar för att bli sitt bästa jag, ges inte lärare rätt förutsättningar för att möjliggöra det. Det kan förklaras med den lärarbrist som råder i hela landet och som är aktuell både just nu och för en lång tid framöver. Vi behöver fler lärare.

I Lärarförbundet Student finns det möjlighet att påverka nationellt och internationellt men främst lokalt. I den lokala kommittén arbetar vi aktivt för studenterna, vi har bland annat samlat in deras tankar och idéer kring hur vi ska lösa lärarbristen. Med det har vi samlat kraft och kontaktat de ansvariga för skolnämnderna i Umeå, för att vidarebefordra vad det är studenterna kräver av sin framtida arbetsgivare. Förstå vilken grej att kunna kanalisera studenternas åsikter direkt till politiker! Detta har möjliggjorts tack vare alla kunniga och drivande människor i organisationen, nationellt som lokalt. Nu har jag fått möjlighet att vara en del av styrelsen och det är jag tacksam för. 2018 med dess stundande valår ger oss chansen att ge de bästa förutsättningar för varje student!


David Blank
Styrelsesuppleant
Lärarförbundet Student


Kontakta mig via david.blank@student.lararforbundet.se och följ med på mina äventyr i helgen via Lärarförbundet Students instagram!

Julia: Drömmen är lärarutbildning som leder till det jämlika och demokratiska samhället!

Julia Norman, nyvald styrelseledamot i Lärarförbundet Student.

Julia Norman, nyvald styrelseledamot i Lärarförbundet Student.

Att till slut välja ämneslärarutbildningen i svenska som andraspråk och bild var ingen självklarhet för Julia Norman. För två veckor sen blev hon vald till styrelseledamot i Lärarförbundet Student och här berättar hon om sin krokiga väg mot det nu självklara: läraryrket.

Min bana fram till lärarutbildningen är lång och ganska krokig. Jag påbörjade min resa med en dröm om att bli konstnär, diplomat eller bibliotekarie. Ja, jag hade inga små drömmar. Jag bestämde mig till slut för att jobba mot den där konstnärskarriären. Jag gick två konstskolor och insåg sen att det inte var något för mig. Jag ville vara del av större sammanhang, jag ville arbeta närmre människor och jag ville utvecklas och utmanas i samarbeten med dem. Kulturprogrammet på Göteborgs Universitet kändes som ett lagom steg att gå. Min kandidatuppsats skrevs i Chengdu, Kina, och behandlade kinesisk skola och elevernas syn på utbildning. Förmodligen inser även ni att skrivandet av uppsatsen egentligen bara skvallrade om att det var skolan jag ville arbeta i. Det tog sin tid men till slut visste jag äntligen var jag skulle känna mig hemma.

Jag har alltid vetat att jag velat göra skillnad men jag har aldrig vetat riktigt hur, med vilka medel och mot vilka mål. Mitt engagemang har tidigare visat sig på väldigt olika sätt eftersom jag inte haft ett perfekt forum att lägga det på. När jag för snart två år sedan kom i kontakt med Lärarförbundet Student Göteborg hittade jag till slut en bägare som var redo att fyllas med mitt engagemang! Jag fick tillgång till medel för att nå målet – en lärarutbildning som långsiktigt leder till det där jämlika och demokratiska samhället jag drömmer om.

Jag har nu genom ett fyllnadsval fått möjligheten att fortsätta min utveckling inom Lärarförbundet Students styrelse. För utvecklats, det har jag verkligen gjort och mer vet jag att jag har att vänta. Jag är så otroligt redo för att genom samarbeten, dialog och utmaningar göra lärarutbildningarna bättre tillsammans med alla lärarstudenter där ute! Jag är också så glad för vetskapen om att jag har så kompetenta kollegor att genomföra det med!

Julia Norman
Styrelseledamot
Lärarförbundet Student

Du når mig på julia.norman@student.lararforbundet.se
OCH! Följ med mig under en dag via instastories på torsdag!

Kampanjen #därförlärare

Lärarförbundet Student uppmärksammar lärarbristen i dagens samhälle genom att dela berättelser från lärarstudenter, lärare och medborgare i samhället för att locka fler till att välja en lärarutbildning. Följ kampanjen på Instagram: @lärarförbundetstudent

Lärarbristen är här och påverkarrt samhälle. Vi måste motverka det genast, men hur gör vi det allra bäst?

Vi måste självklart utbilda fler lärare!

Lärarbristen har tagit ett fast grepp om Skolsverige och påverkar hela samhället”.

Det är beräknat att år 2035 kommer det att saknas 79 000 lärare! Det är 79 000 för många. Därför är detpå tiden att motverka detta, det måste utbildas fler lärare NU.

För att inspirera flera till en lärarutbildning delar vi berättelser från lärarstudenter, lärare och medborgare i samhället varför unga borda välja en lärarutbildning genom vår #därförlärare kampanj.

Kampanjen kommer att pågå under veckan 14 och 15.

Vi kommer att sprida kampanjen på sociala medier, genom att dela bilder med korta motiveringar till varför man själv valde att studera till lärare, eller varför andra borde välja att studera till lärare.

Vi lyfter lärarutbildningar och den positiva delen av läraryrket. Vi är såklart medvetna om att det finns brister, men det är det som fler utbildade lärare kan ändra på.

Läraryrket är ett flexibelt yrke, som ger ett livslångt lärande, med många utvecklingsmöjligheter.

Många intresseområden kan leda till en lärarutbildning. Där får du möjlighet att utvecklas och få kunskap. Kunskap är coolt och kunskap ärdet som vi lär ut. I läraryrket både får och ger du kunskap.

Att vara lärare är att vara del av något större, vi har redan kännedom om att de som arbetar som lärare gör ett meningsfullt arbete. Vi måste visa att läraryrket är värt att lyfta, för att det finns så många eldsjälar därute som gör fantastiska jobb varje dag.

Tillsammans gör vi skillnad!


Vill du dela med dig? Lägg upp din bild på sociala medier och skriv en motivering till varför fler bör välja läraryrket!

Följ oss under kampanjen på Lärarförbundet Students Instagram.


Nina Juréen

Förskollärarstudent och styrelseledamot i Lärarförbundet Student

På väg mot framtidens lärarorganisation?

Styrelsen för Lärarförbundet Student

Styrelsen för Lärarförbundet Student

​Lärarförbundet går mot kongress, och som lärarstudentförening i förbundet är vi en remissinstans. Därför har styrelsen, med hjälp av den nationella kommittén, stött och blött de förslag som förbundsstyrelsen lägger fram till kongress, och sedan formulerat ett remissvar. Läs om vad vi tycker!

Förbundsstyrelsen föreslår att Lärarförbundet ska bli ett fackligt professionsförbund. För oss som representanter för Sveriges lärarstudenter, är det naturligt att vi som förbund tar steget mot att bli ett professionsförbund. Vi utbildar oss till en profession, lärarprofessionen, och är därför med i Lärarförbundet. Vi vill att alla blivande och nuvarande lärare och skolledare samlas i ett förbund, och genom att bli ett professionsförbund kommer vi ett steg närmare det målet. Som framtidens yrkesverksamma medlemmar i Lärarförbundet tror vi att det är den rätta vägen att gå.

Det är av yttersta vikt att professionen själv avgör vilka som ingår i professionen. I dagsläget finns det flera lärartyper som ingår i professionen, men som inte har legitimation. Legitimation är därför inte det enda sättet att avgöra vilka som ingår i vår profession. Vi vill också poängtera vikten av att Lärarförbundet fortsätter att verka för att alla som anställts som obehöriga lärare ska ha goda förutsättningar att utbilda sig till behörighet. Så och endast så kan vi med rätta vara professionen enade röst.

Vi står mitt i en historisk lärarbrist som tillåts eskalera. Därför måste vi värna om att lärare kan stanna i yrket, och att fler väljer att bli en del av vår profession. I vårt remissförslag är vi därför tydliga med att en god utbildning och introduktion i yrket måste vara en självklar del av Lärarförbundets arbete och inriktning.

Som lärarstudenter är vi framtidens yrkesverksamma medlemmar, och en viktig del av förbundet. Därför är det självklart för oss att vi också ska vara inkluderade i alla beslutsfattande instanser i förbundet och att stadgarna alltid ska inkludera även oss.

I kongressförslagen föreslås stadgeförändringar som, om de går igenom, kommer att förändra vår organisation i grunden. Förbundsstyrelsen föreslår att den nationella studerandekommittén ersätts med en nationell styrelse bestående av färre ledamöter, och att de lokala kommittéerna blir lokala styrelser som utser lokala ordförande.

Vi är positiva till den förändring som förbundsstyrelsen föreslår, och tror verkligen att den skulle gynna organisationen på flera plan. Den föreslagna organisationsstrukturen stärker oss både lokalt och nationellt, och skapar starkare kopplingar mellan de olika nivåerna i organisationen.

Lärarförbundet och Lärarförbundet Student står inför viktiga beslut och stora förändringar. Om vi gemensamt stakar ut rätt väg kommer vi att bli en än starkare kraft för professionen.


Styrelsen
Lärarförbundet Student