Lärarförbundet
Bli medlem

Gör din röst hörd!

Snart är det dags för LSM och en viktig del i den demokratiska processen är att det skickas in många motioner. I följande blogginlägg kommer några tips för att skriva en bra motion. Och kom ihåg: gör det innan den 26 mars!

Motionsskrivande – från idé till beslut

Alla studerandemedlemmar i Lärarförbundet har möjlighet att skriva motioner till Lärarstudentmötet. Nedan finner du en kort genomgång av hur processen ser ut när du skriver en motion – från idé till beslut. Skicka en intresseanmälan till Lärarstudentmötet här.

Vad är en motion?

En motion är ett förslag till ändring eller tillägg i organisationens verksamhet. En välformulerad motion har en tydlig problemformulering (bakgrund). Vad är det du vill ändra på eller utveckla? Vad vill du uppnå med din motion?

En tydlig beslutsformulering (yrkande-att satsen) är viktig – vad är det du vill att LSM ska besluta? Utgå gärna från dig själv, dina erfarenheter och de existerande styrdokument som finns. Ser du utvecklingspotential eller saknar du något? Börja skissa på en motion där du beskriver vad ditt förändringsförslag innefattar och innebär. En sak som är viktig att komma ihåg när du skriver en motion är att förslaget till beslut – beslutsformuleringen – måste vara tydlig.

Var börjar jag om jag vill skriva en motion?

Titta igenom och läs den här guiden och styrdokumentet. Genom det kan du få tankar och idéer om förändring eller utveckling. Du kanske märker att något saknas i styrdokumentet som du anser ska läggas till – det är då du ska greppa pennan!

Att få igång den kreativa processen: ”8-ball metoden”

(testa gärna i grupp)

  • Sätt mobilen på 5 minuter
  • Skissa på åtta tankar/idéer – behöver inte vara färdiga tankar eller idéer, det kommer senare.
  • Sammanfatta hur det gick under första rundan – gå igenom allas papper och ta inte bort några idéer än.
  • Gör om övningen: 5 minuter igen – nu har ni ett gediget underlag med idéer. Gå igenom alla idéer, stryk de som är ”helt bananas” och slå ihop de som verkar passa.
  • Övningen går att upprepa flera gånger. När ni känner er nöjda gå igenom idéerna igen, stryk/bolla vidare /slå ihop etc.

Syftet med övningen är att dra igång det kreativa tänkandet och försöka komma bort från nej-sägandet. Fokusera på ett glatt och fritt klimat i rummet, gärna med musikrörelse för att komma igång. Ett bra komplement för att få igång idéandet är att rotera människorna i grupperna efter några fem-minutare.

Hoppas ni får roligt och massa kreativa idéer!

Motionsmall

Inkom:

datum

Dokument:

Rör frågan en extern politisk påverkansfråga eller en intern organisatorisk fråga?

Rubrik:

Någonting catchy eller konkret!?

Bakgrund:

Varför tycker du att Lärarförbundet Student bör arbetar med den här frågan?

Yrkande:

En att sats som preciserar det Lärarförbundet Student ska arbeta med. OBS! Var så konkret och tydlig som möjlig.

Typ:

Är det du själv eller din lokala studerandekommitté som skickar in denna motion?

Motionär

Namn:

Namn på den som skickar in

Studieort:

Var studerar du/ni?

E-postadress:

kontaktmöjlighet

Exempel på motioner – en som är lite bättre än den andra

Svårtydda varianten:

Inkom:

2019-09-14

Dokument:

Interna fokusfrågor

Rubrik:

Mer fika

Bakgrund:

vi har alldeles för lite fika på våra möten!

Yrkande:

vi behöver mer fika!

Typ:

enskild

Motionär

Namn:

Oskar Bäckman

Studieort:

Uppsala

E-postadress:

oskar@mail.com

Förtydligade varianten:

Inkom:

2019-09-14

Dokument:

Interna fokusfrågor

Rubrik:

Två fikapauser varje möte

Bakgrund:

För att driva fackliga frågor behövs mycket energi, och en fikapaus räcker inte för att hålla igång ett helt möte. Det vore i Lärarförbundet Students bästa att tillsätta ytterligare en fikapaus för att göra mötena mer effektiva!

Yrkande:

att Lärarförbundet Students styrelse utökar antalet fikapauser till två per möte.

Typ:

enskild

Motionär

Namn:

Oskar Bäckman

Studieort:

Uppsala

E-postadress:

oskar@mail.com

SKICKA IN MOTIONER I WORDDOKUMENT TILL studentmotioner.lsm@lararforbundet.se !!

(gärna en motion per dokument)

En inlämnad motion

När väl motionen är inskickad och motionsstoppet har passerat läses samtliga motioner igenom av styrelsen. Efter det skriver styrelsen ett yttrande för varje motion med en rekommendation för hur Lärarstudentmötet kan besluta.

Styrelsen föreslår att motionen tillgodoses – innebär att Lärarstudentmötet rekommenderas att rösta ja till motionen.

Styrelsen föreslår att motionen avslås – innebär att Lärarstudentmötet rekommenderas att rösta nej till motionen.

Vad händer med motionerna under mötet?

Under mötet kommer samtliga inkomna motioner att sättas upp på så kallade påverkanstorg. På ett påverkanstorg har du möjlighet att läsa och diskutera motionerna med andra ledamöter. Där kommer ni även ha möjlighet att göra ändringsyrkanden på motionerna som satts upp, det vill säga att ni exempelvis föreslår en liten annan formulering på motionen.

Styrdokumenten föreskriver att Lärarstudentmötet ska välja max tre externa fokusfrågor, varav en ska gälla under två år, samt max tre interna fokusfrågor. Väljer Lärarstudentmötet att tillgodose fler motioner än så kommer mötet att besluta om vilka fokusfrågor som ska prioriteras i verksamheter

Lärarstudentmötet närmar sig and you are invited!

"Lärarstudentmötet 2016 blev början på mitt Lärarförbundet Student-aventyr. Kanske blir LSM 2021 början på ditt?" skriver Maria Guthke

"Lärarstudentmötet 2016 blev början på mitt Lärarförbundet Student-aventyr. Kanske blir LSM 2021 början på ditt?" skriver Maria Guthke

​Lärarstudentmötet 2021 närmar sig och DU är inbjuden! Ordförande Maria berättar om varför du inte får missa årets lärarstudenthändelse. Anmäl dig nu!

Kära lärarstudent!

Jag har härmed den stora äran att bjuda in dig till årets lärarstudenthändelse. Du är välkommen till Lärarstudentmötet 2021!

Lärarstudentmötet träffas lärarstudenter digitalt från hela Sverige för att prata lärarutbildning, umgås och fatta beslut om vilken politik Lärarförbundet Student ska föra, och om vilka som ska representera organisationen. Just i år är det en extra spännande helg som väntar. Vi har en förändrad organisation som gör oss än starkare, och som gör din röst extra viktig. Vi formar framtidens lärarstudentorganisation! Varför? För att vi blivande lärare måste ha ett stort inflytande över våra utbildningar. Vi utgör framtiden i skolan, och vi måste bli lyssnade till!

Helgen kommer dessutom kantas av intressanta föreläsare, talare och inspirerande workshops!
Se till att attenda vårt facebook-evenemang för att inte missa någon information.

Är du inte tillräckligt erfaren för att åka på Lärarstudentmötet? Bullshit!

Jag själv deltog på mitt första Lärarstudentmöte med några månaders lärarstudier i ryggen. Jag darrade lite i knäna på vägen dit, men aldrig, ALDRIG har jag ångrat att jag tog möjligheten att delta. Tack vare Lärarstudentmötet, och Lärarförbundet Student, har jag vunnit ett värdefullt lärarstudent-nätverk som jag vet att jag kommer att ha nytta av under hela mitt liv.

Sverige står inför en enorm lärarbrist. 65 000 lärare beräknas saknas. Det kommer att påverka oss, och vårt kommande yrkesliv. Jag vill därför uppmana dig som lärarstudent och blivande lärare: kräv de förutsättningar du behöver! Kräv den utbildning du har rätt till! Och sist men inte minst: organisera dig! Tillsammans är vi starkare.

Lärarstudentmötet 2016 blev början på mitt Lärarförbundet Student-äventyr.
Kanske LSM 2021 är början på ditt?
Vi ses där!

Läs mer här om hur du anmäler dig!

Maria Guthke
Ordförande
Lärarförbundet Student

Titus tankar om skolan, aktierna och riksdagen

Titus Fridell, styrelseledamot Lärarförbundet Student

Titus Fridell, styrelseledamot Lärarförbundet Student

​Alla argument har redan lagts fram och debatten är på sätt och vis redan avgjord. Opinionen för ett vinstutdelningsstopp på den så kallade välfärdsmarknaden har varit stor och stabil under flera år. Ändå händer inget. Men vi har fått ett nytt varnande exempel.

Jag hade en lärare i latin som berättade med sin oslagbara entusiasm att 'banca' och 'rotto' i förlängningen kom från latin och betydde 'bord' och 'sönderslagen'. Ordet 'bankrutt', sa han, har sitt ursprung i att de bord vid vilka de första bankirerna satt i norra Italien blev sönderslagna av arga sparare och investerare när banken inte kunde betala ut vad de var skyldiga. De var då bankrutta.

Om denna etymologiska berättelse är med sanningen överensstämmande vet jag inte men nu har vi hur som helst ännu ett exempel på varför aktiebolag på börsen inte ska äga vår välfärd.

Nyligen försökte investerare på Wall Street i New York tjäna sig en hacka på att satsa pengar på att ett företag som äger en butikskedja skulle sjunka i värde på börsen och kanske till och med förklara sig bankrutt. Börshajarna lånade aktier som de sedan sålde i hopp om att kursen skulle falla så att de kunde köpa tillbaka aktierna billigare och lämna tillbaka lika många men mindre värda aktier och behålla mellanskillnaden – en så kallad blankning. En hel massa människor gillade inte spekulanternas agerande så de köpte aktier i det där butiksföretaget så att värdet på aktierna steg kraftigt. Ett par hedgefonder förlorade massor med pengar och det började ryktas om att hedgefonderna istället kanske skulle bli de som fick erkänna sig bankrutta.

Men poängen är att alla företag på börsen är känsliga för det här, om än i väldigt olika graDet är svårt att spekulera omkull giganter men på den internationella arenan är svenska välfärdsföretag småpotatis. Finns man på börsen så blir man föremål för spekulation och vill det sig illa kan man gå omkull eller bli uppköpt av någon ful figur. Eller så förlorar hälften av Sveriges skolor helt plötsligt hälften av sina pengar för att någon hedgefond bestämt sig för att det vore en bra affär för dem. Det är klart att vi alla kan motverka det genom att stödköpa aktier i företag som äger svenska skolor så att vi istället äger skolorna tillsammans. Men det finns ett klart lättare sätt att äga skolan tillsammans som inte blandar in hedgefonder och spekulation över huvud taget och det är att äga skolan offentligt. Som vi gjorde på den tiden vi hade en av världens bästa skolor enligt internationella mätningar.

Idag ställer vi inga krav på den som vill äga en svensk skola. De behöver på inget sätt visa sig lämpliga eller kapabla utan det räcker med att ha pengar nog för att köpa, vilket riskkapitalbolag har. Nu ska ni få veta varför riskkapitalbolag så gärna köpt in sig i svensk skola under åren. Vi harnämligen inga vinstbegränsningar för de som verkar på en marknad där det allmänna måste köpa tjänsten nästan oavsett hur undermålig den är, och detta inom en sektor där efterfrågan är stabil och förutsägbar vilket leder till mycket säkra intäkter, så risken är dessutom mycket låg. Trots den låga risken var avkastningen på kapital nästan dubbelt så hög inom välfärdssektorn som inom övrig tjänstesektor under 2014 enligt SOU 2016:78. Och inte nog med det. Sektorn är inte ens kapitalintensiv, slog utredningen fast. Vinsten kan alltså inte heller motiveras med att företagen investerat en massa pengar, för det har de inte.

Eftersom de här välfärdsföretagen inte har så mycket kapital kan man fråga sig varför de köps och säljs för så stora summor. Utredningen menar att det bland annat beror på att varumärkena i sig är värda mycket pengar. Men vi har också sett hur snabbt varumärken kan tappa i värde och till och med bli en belastning istället. Som när Carema, som vid det laget var ett extremt välkänt varumärke, såg sig tvungna att byta namn till Vardaga. Ett sådant plötsligt tapp i varumärket kan alltså kraftigt sänka värdet på företaget just för att de inte har så mycket kapital och ett abrupt fall i värde är ett perfekt tillfälle att blanka företagets aktie så att det blir bankrutt.

Ett argument som brukar anges för att motivera de höga vinstutdelningarna till välfärdsföretagens ägare är att de skulle vara så fasligt effektiva. Det finns ingen anledning att tro det. Studie efter studie visar att det inte gör någon större skillnad om en skola drivs av en privat aktör eller en offentlig ur effektivitetssynpunkt. Ibland är det ena lite effektivare och ibland det andra men allt sammantaget har vi inga skäl att tro att privata aktörer på välfärdsmarknaden ökar sektorns effektivitet. Det spelar hur som helst ingen roll ur ett skattebetalarperspektiv eftersom vi inte sparar pengar även om de skulle vara så effektiva som det påstås. Kan ett företag som driver skola plocka ut så stora vinster borde vi ju sänka ersättningen de får nästa år nästan lika mycket som den vinst de delade ut året innan så att vi faktiskt sparar pengar på deras effektivitet. Men inte ens de som använder effektivitetsargumentet förespråkar att skattebetalarna ska få del av vinsten.

Så vad kommer då vinsten egentligen ifrån? Nedskärningar. Vinstutdelande skolor har i snitt färre lärare per elev och lägre löner till lärarna. Hade vi drivit våra offentliga skolor på samma sätt hade vi kallat det nedskärningar. Men det här är nedskärningar som inte ens leder till lägre kostnader för det allmänna. Genom att tillåta vinstutdelningar inom skolan skär vi ner på skolan utan att spara pengar. Och vi vill inte ens spara på skolan utan satsa mer men det är ju inte lönt om pengarna inte går till utbildningen.

Det hela är i själva verket ganska okontroversiellt. Nästan alla är överens om att vi borde avskaffa det här världsunika systemet med obegränsade vinster i välfärden. Nästan alla väljare vill säga. De enda som håller emot folkviljan är de som kan genomföra den; politikerna i riksdagen. De flesta partier företräder inte sina egna väljares intressen, ett förhållande som lett till att USA i ett par studier klassats som mer av en oligarki än en demokrati. På den här punkten gör vi dem sällskap. Det är ett fåtals ekonomiska intressen som styr riksdagens lagstiftning på det här området, inte folkets upprepat demonstrerade oomkullrunkeliga vilja.

Vid pennan, Titus Fridell

LSM närmar sig: valberedningen har ordet

Nu är det inte långt kvar till Lärarstudentmötet 2021! Därför letar valberedningen just nu efter de mest lämpade kandidaterna för nästa styrelse. Är du en av dem eller känner någon? Läs valberedningens ord om vad du behöver veta för att kandidera och nominera!

Hej kära lärarstudenter!

Nu är det snart dags för LSM 2021 (Lärarstudentmötet).
Trots att det är mycket kvar att göra i år är det ändå dags att blicka framåt. Därför är det hög tid att börja fundera på vem eller vilka du vill ska leda Lärarförbundet Students arbete i nästa styrelse.

Lärarförbundet Student är en politisk organisation och styrelsen leder organisationens arbete för att påverka lärarutbildningarna och nya lärares villkor i yrket till det bättre genom olika typer av påverkansarbete, debatter och stöttning av det som händer på det lokala planet. Styrelsen har kontakt med makthavare, representerar organisationen där lärarutbildning diskuteras och gör inlägg i den skolpolitiska debatten.

Låter det intressant? Läs då vidare för mer info om hur du kan bli nominerad och hur du kan nominera!

Hur väljs en styrelse?

På LSM den 8./9. maj kommer en ny styrelse bestående av en ordförande, en vice ordförande och sju ledamöter att väljas. För att underlätta den här processen kommer valberedningen inför mötet arbeta fram ett förslag på en sådan styrelse utifrån nomineringar som kommer in från er lärarstudenter. Alla studerandemedlemmar i Lärarförbundet Student kan både nominera och bli nominerade till en post i styrelsen. Lärarstudentmötet röstar sedan om huruvida valberedningens förslag på en ny styrelse bör antas eller om det finns andra förslag från delegater på mötet.

Vilka poster kan jag nominera till?

Styrelsen kommer att bestå av nio personer som ska arbeta tillsammans för att leda organisationen och genomföra de beslut som tas vid Lärarstudentmötet. För att göra det krävs en sammansättning av olika personer med blandade egenskaper och kvaliteter. Därför vill vi i valberedningen få in så många nomineringar som möjligt för att kunna föreslå en styrelse med bästa möjliga sammansättning. Till styrelsen väljs en ordförande, en vice ordförande och sju ytterligare ledamöter och du kan nominera personer till alla dessa poster.
Känner du en studerandemedlem som kan passa för uppdraget? Tveka inte på att nominera!

Utöver styrelsen skall det på mötet också väljas verksamhetsrevisorer och en ny valberedning inför nästa år. Verksamhetsrevisorerna är de personer som granskar och utvärderar arbetet i Lärarförbundet Student för att göra arbetet i organisationen så bra som möjligt. För verksamhetsrevisorerna kommer valberedningen att vilja ha in nomineringar för att kunna lägga fram förslag. Valberedningen nomineras istället alltid på mötet eftersom vi inte ska valbereda våra efterträdare.

Känner du någon eller några som du tror skulle passa i en av de ovan beskrivna posterna?
Så här gör du för att nominera!

Vad ska jag skriva i min nominering?

För att nominera någon behöver du börja med att fråga om personen är intresserad av den post du vill nominera hen till. Om så är fallet kan du börja skriva en nominering.

I en nominering ingår en kort introduktion där din kandidat beskrivs med namn, vilket lärosäte och vilken lärarutbildning. Du behöver också bifoga mejladress till den nominerade.

Fortsätt sedan med en motivering till varför du anser att personen passar för den förtroendepost som nomineringen gäller. Beskriv här din kandidats egenskaper, kvaliteter och eventuella tidigare erfarenheter och vad du tror att hen kan bidra med i just den rollen.

Kan jag nominera mer än en person?

Ja, såklart! Nominera alla du tycker skulle passa på en förtroendepost!

Till vem ska jag skicka min nominering?

Skicka din nominering till valberedningens mejladress susanna.eriksson@student.lararforbundet.se.
Märk mejlet med “Nominering till ordförande/vice ordförande/styrelseledamot/verksamhetsrevisor.”
Nomineringarna behöver komma in senast den 26:e mars 2021.
Läs mer här om vad som bör ingå i din nominering.

Valberedningens förslag till ny styrelse och verksamhetsrevisorer skickas ut tillsammans med handlingarna 22:a april 2021.

Undrar du något?

Tveka inte på att skicka din fråga till oss på susanna.eriksson@student.lararforbundet.se eller till styrelsen via maria.guthke@lararforbundet.se.

Här kan du läsa mer om LSM- 21, Lärarstudentmötet, och om vad som bör ingå i din nominering.

Vi i valberedningen ser fram emot att höra ifrån så många som möjligt!

Med peppande hälsningar,

Valberedningen

UKÄ - vi diskuterar laget

Under höstterminen20 organiserade UKÄ (Universitets Kanslers Ämbetet) två lärarutbildningskonferenser som riktade sig mot viktiga frågor för alla lärosäten, lärare och lärarstudenter.

Den första lärarutbildningskonferensen i oktober med tema Lärarförsörjning presenterade statistik om hur många ansöker, påbörjar och fullföljer en lärarutbildning. Enligt UKÄ är ca. 80% av de som påbörjar sin utbildning för att bli förskollärare eller grundskolelärare kvinnor medan på yrkeslärprogrammet och ämneslärarprogrammet delar kvinnor och män lika på platserna.

Mer statistik kan du se på UKÄ:s PPT: https://www.uka.se/download/18.5356cbfe175022f3519...

Skolverket redovisade för ett stort behov av lärare enligt lärarprognosen 2019. Behovet ligger på ca. 188 500 nyutexaminerade lärare under prognosperioden. Enligt prognosen kommer det vara en brist på cirka 45 000 lärare och förskollärare år 2033.

Lärarutbildningskonferensen fokuserade på olika frågor som:

  • Hur viktigt är VAL för lärarförsörjningen
  • Arbetsintegrerad lärarutbildning – kunskapsläge, erfarenheter och utveckling
  • ULV & KPU
  • Var kommer lärarstudenterna ifrån och vart tar de vägen

Den andra lärarutbildningskonferensen i december handlade om Kvalitet i lärarutbildning. Under konferensen diskuterades kvalitetsutvärdering av lärarutbildningarna – utfall och utvecklingsmöjligheter samt frågor om kvalitet i nordisk utbildning, avhopp och problematik kring detta. Enligt UKÄ har cirka 8000 studenter hoppat av sin lärarutbildning under 2011 - 2017. Cirka 37% av avhopparna börjar arbeta i annan sektor och 20% börjar plugga en annan högskoleutbildning.

Under den andra lärarutbildningskonferensen var det stort fokus på VFU samt frågor som påverkar studenterna till följd av den pågående pandemin. Det var även diskussioner kring olika utmaningar som lärosäten stöter på. Exempel på detta är att ökad genomströmning inte är detsamma som ökad kvalitet, vilket väckte intresse hos deltagarna och skapade intressanta diskussioner.

För mig personligen var dessa konferenser givande och hjälpte mig att ytterligare förstå hur lärarutbildningar fungerar. Det var intressant när UKÄ visade statiskt kring lärarutbildningarna och gav info om VFU frågor. Jag förstod mer hur de arbetar medviktiga frågor som dessa.

Om du vill veta mer, fråga gärna oss eller kolla på UKÄs hemsida: https://www.uka.se/


Yana Möller

Styrelseledamot Lärarförbundet Student

VFU och Corona

Det här året liknar inte någonting vi har varit med om förut, men vi försöker alla att göra det bästa av situationen. Vi har lyssnat på er, både syv- och lärarstudenter som är eller ska ut på VFU. Vi har sammanfattat vår problembild och våra krav i ett öppet brev till alla lärosäten;

Restriktionerna och rekommendationer som ska minska spridningen av Corona har skapat stora problem för den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenter kan själva befinna sig i riskgrupp, leva med någon i riskgrupp eller helt enkelt känna en fullt förståelig oro för smitta i samband med VFU.

Många studenter upplever förkylningssymptom under sin VFU och stannar hemma, allt i enlighet med rådande rekommendationer. Därutöver finns också en stor grupp studenter som har barn vilka kan bli sjuka och kräva omvårdnad under VFU-perioden. Dessutom oroas många av bristande information om och klarhet i vad som gäller om de missar hela eller delar av sin VFU.

Sveriges lärosäten har valt att hantera den rådande situationen på delvis olika sätt, där det finns såväl goda exempel som fall där vi ser att studenterna kommer i kläm. Lärosätena spelar en mycket viktig roll för att så många studenter som möjligt ska kunna genomföra sin VFU på ett så säkert sätt som möjligt och med god information om vad som gäller.

Problembilden vi ser:

  • Allt för strikta närvarokrav för att kunna bli godkänd.
  • Otydlig information om vad som gäller.
  • Oro för smitta.
  • Oklarhet om fattade beslut, till exempel att VFU ställdes in i våras men nu genomförs trots att smittspridningen ökar på nytt.
  • Att behöva studera dubbelt om VFU inte kan göras nu, till exempel behöva göra den samtidigt som andra kurser ska examineras.
  • Att vissa kommuner inte tar emot studenter.
  • Att likvärdigheten i VFU brister.

Vi kräver att lärosätena:

  • Tillser att säker verksamhetsförlagd utbildning kan genomföras.
  • Visar flexibilitet gentemot studenterna.
  • Ger studenterna tydlig information.

Tillse en säker verksamhetsförlagd utbildning!

Den verksamhetsförlagda utbildningen är ett oerhört viktigt moment i utbildningen. VFU:n förbereder studenter för yrkesutövningen och ger möjlighet att vid olika tillfällen i utbildningen omsätta de teoretiska kunskaperna i praktiken. Den ger också viktiga tillfällen att reflektera över den egna yrkesrollen och -utövningen. VFU:n måste kunna genomföras, dock på ett så säkert sätt som möjligt för att minska oron för smitta.

  • Be huvudmännen om information om vilka åtgärder som sätts in för att minska risk för smitta.
  • Säkerställ att VFU:n inte ersätts med en teoretisk kurs.
  • För dialog med huvudmännen om hur trängsel kan undvikas, genom exempelvis flexibel start på dagen.
  • Säkerställ att alla studenter får VFU-platser även då vissa kommuner inte tar emot studenter, exempelvis genom att skriva kontrakt.
  • VFU:n måste kunna genomföras, dock på ett så säkert sätt som möjligt för att minska oron och risken för smitta.

Visa flexibilitet!

Studenter ska inte underkännas på sin VFU för att de följer FHM:s rekommendationer. Lärosäten har möjlighet att vara mer flexibla än vanligt avseende VFU, så länge det är möjligt att bedöma måluppfyllelse på kursen i fråga. De studenter som är frånvarande i sådan utsträckning att de inte kan erhålla betyg i kursen ska därutöver inte straffas för att de har följt samhällsviktiga rekommendationer. De behöver stöd i när de kan genomföra kursen på ett hanterbart sätt utan att de överhopas av arbete i andra kurser samtidigt.

  • Var mer flexibel med närvarokrav.
  • Låt studenter byta VFU-plats om det leder till kortare restid och därmed mindre pendling.
  • Gör så tidigt som möjligt en plan för hur studenter som missar VFU:n kan ta igen den utan att tvingas studera 200 % eller göra VFU under en tentamensperiod.
  • Utbyt erfarenheter lärosäten emellan för att i de fall det är möjligt utveckla best practices i dessa svåra frågor.

Ge studenterna tydlig information!

Många studenter upplever att de inte får tillräcklig information om vad som gäller inför VFU:n. Kan de välja att inte genomföra den om de är oroliga för smitta? Vad händer om de inte kan närvara? Om studenter missar VFU:n för att de följer FHM:s rekommendationer, när kan de göra om kursen? Under vilka premisser? Kommer utbildningen att förlängas? Det råder en stor oklarhet, vilken ökar den oro som redan finns.

  • Förmedla i så god tid som möjligt huruvida VFU kommer att genomföras på ordinarie sätt och på vilka grunder beslutet är fattat.
  • Informera om vilka åtgärder som har vidtagits för att VFU:n ska kunna genomföras så smittsäkert som möjligt.
  • Informera om närvarokrav och om vad som händer om studenter helt eller delvis missar VFU:n – utifrån de mer flexibla krav som efterfrågas ovan.

Kommentarer:

Anonym
Anonym

Så viktigt att ni tar upp detta! Läser att inlägget är skrivet i december 2020. Jag läser till lärare i fritidshem och skulle tagit min examen i juni 2020. Våren 2020 så kom pandemin och vi skulle genomföra vår sista VFU-period. Jag tog kontakt med Linnéuniversitetet i Växjö för att säga att jag inte kan gå ut då jag är i riskgrupp för Covid-19. Personerna som jag kom i kontakt med sa att det inte gick att anpassa på något vis och att det är mitt eget val om jag vill gå ut på VFU. MITT eget val tänker jag, innerst inne kan jag tänka att inget av det här är mitt val. Alla får det att låta som att vi som är i riskgrupp själva har försatt oss i den situationen som vi är i, när vi egentligen är låsta och många av oss har hamnat mellan stolarna.
Nu är det mars 2021 och pandemin är fortfarande ett faktum. Jag hade planerat att äntligen gå ut och slutföra min VFU om en vecka, med förhoppningen att ha fått vaccin. Då vaccineringen har dröjt så måste jag skjuta på min praktik ännu en gång. Detta tär på en fruktansvärt mycket psykiskt, när alla mina vänner som jag studerade med har varit ute och arbetat i snart ett år och jag är kvar på samma plats. Det är så oerhört frustrerande att inte kunna påverka varken 1. Högskolans anpassning av VFU-genomförande 2. Vaccinationsordningen (här borde lärare och lärarstudenter prioriteras!) 3. Sin ekonomi och sin framtid.
All undervisning på Linnéuniversitetet är förlagd på distans, och stora delar av samhället arbetar på distans. Det måste finnas andra alternativa sätt att utföra sin VFU som inte utsätter studenter för smitta. Nu har det snart gått ett år av denna pandemi och inte mycket har förändrats eller hänt i detta ärende. Lärarstudenter som är i riskgrupp har lika stor rätt att bli klar med sin utbildning och komma ut i arbetsmarknaden som andra studenter. Riskgrupper måste få tydligare information eller stöttning i dessa frågor. Jag förstår att 5 veckor praktik är viktig, samtidigt borde den inte vara så pass viktig att den står över människors hälsa. Jag har inte ens fått chans att komma ut på arbetsmarknaden än, men måste redan kontakta min arbetsgivare om att jag kanske måste ta tjänstledigt för att slutföra min sista VFU. Så kan vi inte ha det. Det är inte rimligt att all undervisning ligger på distans, men att praktiska moment måste genomföras ute i samhället med hög smitta. Om vi som är i riskgrupp måste genomföra vår VFU på plats så måste vi få veta vad VFU-skolorna gör för att minska smitta och vilka anpassningar som görs för att vi kommer ut. Vi orkar inte dra det här helt själva.

  • Skapad 2021-03-19 12:15
Anonym
Anonym

Lyssnar lärosätena överhuvudtaget? Vi från högskolan Borås ska ut på fältdagar i februari och vfu period i mars, precis som vanligt, med krav på 100% närvaro, precis som vanligt. Kommer vi studenter märka någon förändring, tror ni?

  • Skapad 2021-01-12 20:01
Emelie
Emelie Andersson

Kommentaren har tagits bort...

  • Skapad 2021-01-12 20:00
Anonym
Anonym

Dessa förutsättningar är så oerhört stressande. Jag drabbades själv av covid-19 på min fjärde VFU dag nu i vintras, eftersom lärosätet (högskolan Borås) fortfarande kräver 100% närvaro för att bli godkänd (trots att jag uppfyllt måluppfyllelse och redan är godkänd av min handledare) så måste jag nu försöka ta igen de 7dagar jag inte hunnit ta igen, samtidigt som nästa termin drar igång, med tillhörande 15dagar VFU samt 5fältdagar - alltså sammanlagt 20dagar på vfu plats med krav på 100% närvaro för att bli godkänd. Samtidigt har jag en liten dotter på 2år som har varit och är förkyld och därmed inte får gå till förskolan. Jag vet inte hur länge till jag orkar.

  • Skapad 2021-01-12 19:59
Anonym
Anonym

Kanonbra av er!
På Stockholms Universitet fortgår VFU som vanligt. Vissa studenter tvingas pendla kollektivt 3h/dag, andra får gå till VFU-förskolor där 3/4 av personalstyrkan är smittade.
SU menar att "det är inte Universitets uppgift att stoppa smittspridningen, det är att utbilda människor".

Svaret på detta inlägg från er kommenteras med "vi ser ingen anledning till att kommentera vad Lärarförbundet kommit fram till".

  • Skapad 2020-12-03 15:45
Anonym
Anonym

Jättebra att det kommer ut men det är på tok försent. Vi såg redan en ökning för ett par veckor sedan och högskolorna/universiteten gjorde ingenting. Jag valde att avstå vfu för att inte riskera min och min familjs hälsa. Nu måste jag jobba dubbelt nästa höst eller ta uppehåll i ett år.

Min högskola har 14timmar frånvaro det är så absurt lite under dessa omständigheter. Plus att en skola även tok emot studenter från ett annat universitet samtidigt. Vi har fått jobba hemma sen i mars men ingen bryr sig när vi säger att det inte känns bra. Är jättebesviken på alla

  • Skapad 2020-12-02 21:27
Maria
Maria Guthke
Svar till Anonym

Vi är medvetna om att det är sent. Vi har varit i kontakt med lärosätena hela tiden och verkligen pressat dem att gör någonting och hitta lösningar. Men nu känns det som att de inte ens försöker längre att ha någon slags givande samordning

  • Skapad 2020-12-03 11:14
Maria
Maria Guthke
Svar till Anonym

På vilket lärosäte går du och vilken inriktning har du?

  • Skapad 2020-12-03 11:15
Anonym
Anonym
Svar till Maria Guthke

Mdh

  • Skapad 2020-12-03 16:20
Anonym
Anonym

Så bra! Jag känner oro inför min kommande VFU, då jag ska vara på en skola i en annan kommun med betydligt större elevgrupper (och där med många fler vuxna) än på min arbetsplats..

  • Skapad 2020-12-02 20:54
Maria
Maria Guthke
Svar till Anonym

Förstår din oro, har ni fått någon slags information kring hur ni kan göra VFU perioden så säkert som möjligt?

  • Skapad 2020-12-03 11:25
Emelie
Emelie Mosell

Jättebra att detta tas upp! Jag gjorde VFU för några veckor sedan och var orolig, fick ingen bra information och inget gehör från Universitet.

  • Skapad 2020-12-02 17:36
Maria
Maria Guthke
Svar till Emelie Mosell

Hur gick det för dig?

  • Skapad 2020-12-03 11:26
Anonym
Anonym
Svar till Maria Guthke

Hej!
Studerar vid örebro universitet, sista terminen. Vi ska ut på vår sista VFU om ett par veckor och har knappt fått någon information alls. Dels känner vi oro för vår egen hälsa då vi kunnat studera på distans under såpass lång tid, men nu måste vi ge oss ut i skolan. Hur kan vi gå vidare för att vi ska kunna känna oss trygga, för det gör vi absolut inte just nu. Vad händer med vår utbildning om vi insjuknar....

  • Skapad 2021-01-11 08:46

​Utlysande av nyval

Härmed utlyses nyval till Lärarförbundet Students styrelse.

Lärarförbundet Student är en politisk organisation och styrelsen leder organisationens arbete för att påverka lärarutbildningarna och nya lärares villkor i yrket till det bättre genom olika typer av påverkansarbete, debatter och stöttning av det som händer på det lokala planet. Styrelsen har kontakt med makthavare, representerar organisationen där lärarutbildning diskuteras och gör inlägg i den skolpolitiska debatten.

Låter det intressant?

Skicka namn och kontaktuppgifter på den du vill nominera till susanna.eriksson@student.lararforbundet.se senast den 18/9.

Har du frågor om valet? Skicka valberedningen ett mail via adressen ovan!

What a termin, corona!

Vårterminen 2020 blev inte riktigt hur någon hade tänkt sig. Ingen kunde ana i början av terminen att vi skulle avsluta terminen genom att stänga ner datorn på ännu ett Zoom-möte.

Vi alla hade planer för den här terminen. För några av oss skulle det vara allra sista terminen och vi ville njuta av studentlivet en sista runda. Några av oss hade sett fram emot sin första långa VFU-period. Eller så har du studerat på distans hela tiden och skrattade åt oss panikslagna studenter med välstädade lägenheter och ofärdiga hemtentor.

Men ingenting blev riktigt hur vi hade tänkt oss. I mitten av terminen ställdes allt om och helt plötslig var vi alla lärarstudenter på distans. Ni som redan går distansstudier, all respekt till er.mycket självdisciplin ni måste ha.

För oss på Lärarförbundet Student har våren betytt att ställa om istället för att ställa in. Tack vare restriktionerna i samband med coronapandemin har vi äntligen vågat ta det digitala språnget. Vår populära kurs som varje år förbereder hundratals lärarstudenter inför sin första anställningsintervju och lärarjobb, äntligen blev den digital och tillgänglig för flera. En succé helt enkelt.

Jag har i alla fall avslutat min vårtermin tillsammans med flera nationella aktörer och Matilda Ernkrans, ministern för högre utbildning, i samlingen för fler lärare. Den här gången pratade vi om hur vi får fler VFU-platser till Sveriges lärarstudenter och hur vi kan säkerställa kompetensförsörjningen för lärarutbildare.

För att verkligen ta tag i kvalitetssäkringen av VFUn så behövs det nationella riktlinjer. Det måste inte nödvändigtvis vara regeringen. Vi vill hellre se att sådana riktlinjer tas fram mellan parterna. Det krävs en ökad finansiering av VFU för att säkerställa att det finns tillräcklig många VFU platser. Dessutom måste övningsskolor byggas ut och finansieras ordentlig.

Det krävs fler resurser till handledarutbildning. Vi vill ju helst se att handledarutbildningen blir obligatorisk, att det skapas förutsättningar för lärare att gå en och att den uppdateras regelbunden.

Nu under coronatider får vi inte glömma de studenter som inte får eller kan genomföra sin VFU. Det behövs säkerställas att de inte straffas för det förutom att det måste finnas studiemedel för dem, både nu och när dem ska komplettera sin utbildning senare.

När vi pratar om VFU är det också viktigt att inte glömmer distansstudenter och deras förutsättningar att genomföra en VFU av hög kvalitet.

En viktig del i kompetensförsörjningen på lärosätena hänger ihop med forskningsmöjligheter för lärare. Att underlätta för fler lärare att kunna forska i framtiden, skulle vara ett viktigt steg i att säkerställa kompetensförsörjningen.

Det behövs mer ämnesdidaktisk forskning och praktiknära forskning inom skolvärlden som skulle genererar fler lärarutbildare.

Studenter uppskattar lärarutbildare som har en bakgrund inom skolan eller till och med en fot kvar i den. Bästa exemplet på det är ju när vi studenter får låna deras elever för att öva på. Kopplingen mellan teori och praktik i lärarutbildningar stärks av det.

Den enorma arbetsbelastningen för de med kombinerade tjänster är ett problem som vi har sett.

Glad sommar, allihop. Ta det lugnt och vi ses till hösten.

Maria Guthke

ordförande Lärarförbundet Student

VFU- tips från bästa VFU- handledarna

En intervju med Azra Kenjar, lärare/förskollärare och mentor, som svarar på tre aktuella frågor och ger tips för studenter inför VFU!

  • Tips inför VFU, hur förbereder jag mig?

Att ta emot studenter dvs. blivande kollegor är en utmaning som handlar om både ett givande och tagande. Det är fantastiskt att få ta del av den aktuella forskningen och i sin tur kunna bolla den med relation till praktiken och erfarenheter som råder på enheten. Den största utmaningen har nog studenterna. De förväntas komma förberedda och veta sitt uppdrag under VFU-tiden. Som student kan du alltid förbereda dig genom att vara ute i god tid. Kontakta din VFU-handledare, ställ nyfikna frågor om platsen du ska vara på. Fråga om det är något du behöver ta del av innan du är på plats. Det är uppskattat om du mailar över några ord om dig själv som person, dina ambitioner och funderar över anledningen till att just du vill bli förskollärare. Att bifoga ett foto är alltid trevligt. Med detta brev kan sedan även vårdnadshavare förberedas inför din ankomst. Framförhållning är nödvändigt för god planering och vistelse av tiden du ska vara på avdelningen. När du är väl på plats, ta gärna dig tid att under de första dagarna observera och bekanta dig med barnen, kollegorna, platsen och presentera dig för vårdnadshavare. Visa att du har koll på vad dina uppgifter under vfu-tiden är.

  • Vad får jag INTE göra?

Vi tycker om att föra en dialog om vad studenten bör göra och vad uppdraget går ut på. Att komma i tid till jobbet är alltid en bra början 😊, ta ansvar, visa respekt, nyfikenhet men även vara ödmjuk mot den pedagogiska verksamheten som råder, ställ nyfikna frågor. Naturligtvis att ta hänsyn till värdegrunden och likabehandlingen är att prioritera. Tänka på att uppdraget ligger i att möta de små människorna på bästa möjliga sätt. Stora som små, lika viktiga.

  • Ditt värsta/roligaste VFU minne?

Det sorgliga kan vara i att upptäcka att studenten inte alls är intresserad av yrket. Det finns inget intresse, nyfikenhet, iver, längtan att lära sig. Det kan i sin tur leda till svåra samtal och i värsta fall till underkännande...och det är inget kul minne, men ack så viktigt för yrkesroll och kommande professionalitet.

Det bästa är när studenten vågar vara sig själv, vara kreativ, vågar testa, utmana, bjuda på sig själv och sitt artisteri. Det fina är känslan att få veta att man utbildar blivande kollegor som kommer att göra skillnad för barnen. Sådant kan upptäckas direkt och det blir man tacksam för. Som det brukar sägas i artistvärlden: ” Du har DET” och jag vill tillägga: vi ska bara ta hand om det, putsa lite, bekräfta, pusha och vara stolta över. Välkommen till förskolan.


Presidiets tur

Maria och Priscilla efter har blivit valt att leda Lärarförbundet Student under 2020!

Maria och Priscilla efter har blivit valt att leda Lärarförbundet Student under 2020!

Hej och hallå. Nu har det gått ett tag sedan styrelseledamöter fick presentera sig här på Lärarstudentbloggen och på Instagram, men nu är det dags för presidiet att presentera sig lite närmare.

Först ut så har vi vice ordföranden Priscilla Edin:

Hej! Mitt namn är Priscilla Edin och är vice ordförande för Lärarförbundet Student.

Studerar till förskolelärare i Östersund, är inne på min sjätte termin. Jag har alltid tänkt mig att jobba med barn på något sett, trodde att det var som sjuksköterska men när jag började den utbildningen så kändes det inte rätt.

Sen kom förskollärarutbildningen till Östersund, jag tog chansen och sökte. Kom in! Det känns så rätt. Att när jag är klar med min utbildning och ska ut i verksamheten, få möjligheten att vägleda barnen till att börja bli starka, självständiga individer in i skolvärlden och sen ut i samhället. Sen få uppleva när barnen lär sig saker, det är magiskt! Därför har jag valt att bli förskolelärare.

Efter att ha läst i tre terminer fick jag möjligheten att åka på Lärarförbundets Lärarstudentmötet, LSM. Det var så givande och inspirerande. Träffa nya människor och höra om vilket viktigt jobb styrelsen gör för alla lärarstudenter. Det ledde till att jag blev vald att sitta med i valberedningen. Inför LSM 2019 kände jag mig inte klar, vill försöka göra situationen för samtliga studenter så bra som möjligt med hjälp av Lärarförbundet Student. Som att det ska vara en likvärdig VFU för samtliga studenter i landet. Så därför ställde jag upp som vice ordförande. En vision för lärarutbildningar jag skulle vilja uppfylldes är att det verkligen blev mer likvärdig utbildning i landet. Tyvärr så har jag förstått att utbildningarna inte ser lika ut beroende på vart i landet man studerar. Ett exempel är när utbildningen första VFU erbjuds och hur länge, det ser olika ut.

Från lärosätet med minsta antal lärarstudenter, 28 stycken, går vi till lärosäten med de flesta lärarstudenter, ca. 5 000, Stockholms universitet. För att där studerar vår ordförande: Maria Guthke.

Hej! Mitt namn är Maria Guthke, jag studerar till grundskollärare för F-3 på Stockholms Universitet och är ordförande för Lärarförbundet Student.

Jag började engagera mig i Lärarförbundet Student för att hitta ett sammanhang med andra lärarstudenter. Men mitt engagemang började på riktigt när jag åkte på mitt första Lärarstudentmötet, LSM. Där träffade jag brinnande själar som diskuterade konkreta åtgärder för att förbättra lärarstudenternas förutsättningar i hela landet. Ett halvt år senare blev jag invald till den nationella styrelsen and the rest is historia as they say.

Eftersom jag får arbeta med utvecklingen av lärarutbildningar dygnet runt borde jag kanske veta hur receptet för den perfekta utbildningen till att bli lärare är. Men så är det inte, jag har fått lära mig att olika behov och intressen styr utformningen av utbildningen och olika former passa för olika människor. Dock finns det några hörnstenar som jag anser alla lärarutbildningar borde har. Det måste finnas en inkluderande högskolepedagogik som hjälper alla studenter att klara av de akademiska studierna. Det måste finnas en tydlig koppling mellan teori och praktik. Vi behöver hjälp med att kunna översätta de faktakunskaper vi får i föreläsningssalen till klassrumsrealiteten. Och övergången mellan utbildningen och yrkesliv måste stärkas.

En stor ironi i mitt liv just nu är att jag för sex år sedan bestämde mig att flytta permanent till Sverige för den bra lärarutbildning som finns i det här landet. Det som lockade mig mest var hur verklighetsnära utbildningen verkade vara byggt upp som. Idag är det mitt jobb att kritisera (förhoppningsvis konstruktiv) Sveriges lärarutbildningar. En av mina största kritikpunkter är just kopplingen mellan teori och praktik. Men det gör jag för att jag verkligen tror på att Sveriges lärarutbildningar kan bli ännu bättre.

Vi ses på Instagram!

Frågor & Svar