Lärarförbundet
Bli medlem

En kvalitativ lärarutbildning framför ytterligare ett omdöme i skolan

Nu skapar politiken reda och ordning i klassrummet, eller?

Nu skapar politiken reda och ordning i klassrummet, eller?

​Nu ska det bli ordning i skolan! Eleverna ska sitta stilla och arbetsro ska infinna sig. Lätt som en plätt. Det krävs bara att införa ett omdöme i ordning och uppförande. Detta är i alla fall vad våra politiker säger. Men är inte det att göra det hela lite väl enkelt? Eller missa problemets kärna…

Att det kan vara stökigt i de svenska klassrummen har nog inte gått någon förbi de senaste åren och alla är ju enade om att det måste bli ändring på det. Enligt Alliansen och Sverigedemokraterna är lösningen att införa ett ordningsomdöme, men frågan är om det är rätt väg att gå.

Om vi istället kollar på vad som skulle kunna vara roten till problemet tror jag att alla vi som varit i ett klassrum vet att konflikter lätt uppstår mellan eleverna. Kunde det då inte vara en bättre och mer konstruktiv idé att hjälpa eleverna att lösa konflikterna istället för att skicka ett skriftligt omdöme vid jul? Så varför inte lägga resurserna på att säkerställa att det finns vuxna med kunskap om konflikthantering i klassrummet istället.

Tyvärr är det många lärarstudenter som i dagsläget inte upplever att de får den utbildning i konflikthantering som de behöver, då det är stor variation i kvalitet och omfattning från universitet till universitet. Lärare ska ju vara lärare, men att bedriva undervisning med konflikter i klassrummet är ohållbart. Därför är det av största vikt att man har kunskap och befogenheter att hantera sådana situationer! Något som borde vara en självklarhet, oavsett vilken lärarutbildning man går på.

Dagens lärarutbildningar präglas dock till hög grad av självstudier och till en låg grad av lärarledd undervisning. Detta gör alla lovord kring satsningar på läraryrket till tomma ord. För att utbilda bra lärare krävs en bra utbildning. Det är svårt att uppnå genom 8 timmars undervisningstid i veckan som enligt rapporten “Lärarledd tid i den svenska högskolan” är fallet nu. Med fler undervisningstimmar i veckan och fler verksamhetsnära inslag kan lärarstudenter utveckla ett pedagogiskt ledarskap som förbereder dem att möta klassrummens olika utmaningar.

Av dessa anledningar vill vi att politikerna riktar blicken mot lärarutbildningen och säkerställer att alla studenter får en omfattande och kvalitativ utbildning. På så vis kan vi bli utrustade att möta de konflikter som uppstår bland eleverna och leda dem till att bli demokratiska medborgare, istället för att bedöma deras beteenden genom ett skriftligt omdöme.

Men ännu bättre är det ju förstås om läraren också stöttas av andra personalgrupper som kan ta hand om konflikterna och de elever som stör undervisningen. Då kan läraren faktiskt lägga fokus på de elever som inte stör undervisningen utan är där för att lära.

Vid pennan, Gabriella Johansson, styrelseledamot Lärarförbundet Student

Nu smäller det, Lärarstudentpodden är här!

Styrelseledamöter David och Elisabeth snackar läraryrket med moderatorn Linda

Styrelseledamöter David och Elisabeth snackar läraryrket med moderatorn Linda

Lärarstudenter får en ny kanal att lyfta viktiga frågor och prata om de utmaningar och möjligheter som surrar hos blivande lärare: nu finns det Lärarstudentpodden och i första avsnittet snackar vi lärarbrist.

I första avsnittet av Lärarstudentpodden snackar Lärarförbundet Students styrelseledamöter Elisabeth och David om deras väg till läraryrket och diskutera lösningar till lärarbristen.

Lite fakta som vi pratar om i podden:

  • Vi har en växande lärarbrist en växande lärarbrist, där vi idag saknar nästan 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare. Den 15 mars öppnar anmälan inför höstterminens lärarutbildningar - och för att locka fler att söka till världens viktigaste jobb - kör Lärarförbundet student igång kampanjen - #därförlärare.
  • Det vikande intresset för lärarutbildningar märks tydligast på förskollärarutbildningen – och av de som söker – lyser männen med sin frånvaro. 91 procent av de sökande är kvinnor. Fler män som hoppar av utbildningen, och lämnar i större utsträckning yrket. Idag är cirka 4 % av förskollärarkåren män, vilket är betydligt färre än det var på 70-talet.
  • Förra året presenterade Lärarförbundet och Ungdomsbarometern en undersökning som visade – att när cirka 10 000 ungdomar fick välja bland 80 yrken – så hamnade lärare på det tionde mest populära. Före polis och läkare. Om lärare nu är ett så pass populärt yrke bland unga – varför är det då så få som väljer att söka till lärarutbildningarna?
  • I februari rapporterade Lärarförbundet att antalet arbetslösa lärare ökat med 15% det sista året. Men det beror inte på arbetsbrist utan på att lärare själva säger upp sig på grund av bristande arbetsmiljö. Och i en ny undersökning där Lärarförbundets medlemsgrupp lärarstudenter får svara på vilka tre orsaker som skulle få dem att överväga att lämna yrket – hamnar följande tre i topp: 70 % svarar för hög arbetsbelastning. 55 % svarar dålig arbetsmiljö. Och 46 % säger för stora barn- elev eller studerandegrupper.

Har du idéer på tema vi ska ta upp i podden? Hör av dig till oss på Instagram eller Facebook!

#därförlärare

Lärarförbundet Student uppmärksammar lärarbristen i dagens samhälle genom att dela berättelser från lärarstudenter, lärare och medborgare i samhället för att locka fler till att välja en lärarutbildning. Följ kampanjen på Instagram: @lararforbundetstudent

Lärarbristen är här och påverkarrt samhälle. Vi måste motverka det genast, men hur gör vi det allra bäst?

Vi måste självklart utbilda fler lärare!

Lärarbristen har tagit ett fast grepp om Skolsverige och påverkar hela samhället”.

Det är beräknat att år 2035 kommer det att saknas 79 000 lärare! Det är 79 000 för många. Därför är det på tiden att motverka detta, det måste utbildas fler lärare NU.

För att inspirera flera till en lärarutbildning delar vi berättelser från lärarstudenter, lärare och medborgare i samhället varför alla borda välja en lärarutbildning genom vår #därförlärare kampanj.

Kampanjen kommer att pågå under tiden som ansökningar till lärarutbildningar är öppen.

Vi kommer att sprida kampanjen på sociala medier, genom att dela bilder med korta motiveringar till varför en själv valde att studera till lärare, eller varför andra borde välja att studera till lärare.

Vi lyfter lärarutbildningar och den positiva delen av läraryrket. Vi är såklart medvetna om att det finns brister, men det är det som fler utbildade lärare kan ändra på.

Läraryrket är ett flexibelt yrke, som ger ett livslångt lärande, med många utvecklingsmöjligheter.

Många intresseområden kan leda till en lärarutbildning. Där får du möjlighet att utvecklas och få kunskap. Kunskap är coolt och kunskap är det som vi lär ut. I läraryrket både får och ger du kunskap.

Att vara lärare är att vara del av något större, vi har redan kännedom om att de som arbetar som lärare gör ett meningsfullt arbete. Vi måste visa att läraryrket är värt att lyfta, för att det finns så många eldsjälar därute som gör fantastiska jobb varje dag.

Tillsammans gör vi skillnad!

Vill du dela med dig? Lägg upp din bild på sociala medier och skriv en motivering till varför fler bör välja läraryrket!

Följ oss under kampanjen på Lärarförbundet Students Instagram.

Börja med skolan så påverkar vi resten

Lärarförbundet Student deltar i kampen för ett jämställt samhälle

Lärarförbundet Student deltar i kampen för ett jämställt samhälle

Skolan ska gestalta och befästa värden som allas lika värde och jämställdhet mellan könen. Med bakgrund i den demokratiska grunden som alla vi lärarstudenter förhoppningsvis bara längtar efter att bidra till, vill jag nu berätta om något jag var med om förra veckan.





16:06 - Ni har kanske uppmärksammat klockslaget rätt nyligen och vet betydelsen? Jag och många med mig uppmärksammade 16:06 under en manifestation på Götaplatsen i Göteborg förra veckan. Klockslaget representerar löneskillnaden på 11,3 % mellan män och kvinnor omräknat i tid under en arbetsdag från kl. 8-17. Efter att klockan slagit 16:06 jobbar vi kvinnor gratis.

Efter manifestationen erbjöds en föreläsning med Linnéa Claesson om just jämställdhet, om civilkurage och människors lika värde. Den känslan jag hade inom mig efter föreläsningen kan jag fortfarande inte riktigt sätta ord på, men här kommer ett försök. Jag har alltid blivit och blev även denna gång otroligt inspirerad över att det finns personer som viger sina liv åt att göra världen till en bättre plats att leva på. Vi har många att tacka för att vi är där idag och vi är skyldiga dem att fortsätta kampen. Samtidigt växte än en gång ilskan jag känner för människor som utsätter dessa frihetskampens frontfigurer för hot och våld. Och mitt i all inspiration och växande ilska kände jag en sån samhörighet med alla andra som befann sig i lokalen. Vi var ju där för att vi tror på och vill bidra i arbetet för en jämställd värld. Det var, som ni säkert förstår, en enda stor känslostorm som tog sig hemåt i spöregnet i Göteborg den kvällen. Det var hoppfullt och hopplöst, vetskapen om att förändring i rätt riktning sker och samtidigt finns det så mycket kvar.

Vart vill jag nu komma med detta? Jo, jag skulle som många innan mig vilja lyfta vilken otrolig arena för förändring skolan är. Våra barn och unga spenderar stora delar av sin uppväxt i förskolan och skolan vilket ställer höga krav på verksamheten om den ska lyckas förmedla de värden som nämndes inledningsvis. Höga krav på verksamheten ställer i sin tur höga krav på lärares kompetens att undervisa i dessa frågor. Där spelar såklart lärarutbildningen en stor roll. Den måste bidra till att lärarstudenter utvecklar kunskaper om genus och kön, om traditionella och stereotypa könsroller, om normer och ett normkritiskt förhållningssätt.

Det finns olika projekt som arbetar mot samma mål, till exempel Backa-initiativet för en skola fri från sexuella kränkningar och trakasserier eller FATTA som arbetar för spridningen av kunskap om samtycke. Lärarförbundet arbetar såklart även i lönefrågan för jämställda löner. Lärarförbundet Student är ständigt aktiv i frågor rörande lärarutbildning och dess utveckling. Låt oss ta stöd av varandra i kampen mot ett jämställt samhälle. Låt oss tillsammans utnyttja skolans fulla potential att vara den arena för ett demokratiskt arbete som den kan vara. För börjar vi med skolan så kan vi också påverka resten.

Jämställdhet och mensskydd

Vår presidiet Maria och Julia står upp för kvinnors rätt att organisera sig!

Vår presidiet Maria och Julia står upp för kvinnors rätt att organisera sig!

Idag infaller en otroligt viktig dag då frågor lyfts som på olika sätt berör alla och envar: Internationella kvinnodagen!

Såklart berörs även vi blivande lärare i högsta grad av den alltför ofta bristande jämställdheten i vår omgivning och kanske framförallt i skolan. Bristande kunskaper om genus och kön får effekter från förskola till vuxenutbildning och högre utbildning. Det syns genom bland annat stereotypa förebilder i skolan, kanoniserad kurs- och skönlitteratur, en normativt befästande klassrumskultur och den många gånger dikotoma synen på elever i skola och förskola.

Dessa frågor uppmärksammas en gång om året under kvinnodagen men den berör demokratiska frågor som drivs, utsatthet som hämmar, orättvisor som reproduceras och brott som begås varje dag. Detta är verkligheten i Sverige som i nuläget anses vara ett av världens mest jämställda länder. Här tas jämställdhetsperspektivet dessutom upp som en tungt vägande punkt i utvärderingen av lärarutbildningarna. I skrivande stund vilar jag mellan bedömmarsamtalen i just dessa utvärderingar på Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i Stockholm. Vi har givetvis diskuterat målet som rör studentinflytande utifrån många olika perspektiv men ett annat mål som alla lärarutbildningar måste uppfylla är jämställdhetsmålet. Drivs en lärarutbildning utan incitament om jämställdhet bör inte utbildningen få drivas. Våra utbildningar påverkas på så sätt från politiskt håll för att ständigt driva frågor kring jämställdhet och utbilda jämställt.

Det finns givetvis mycket kvar att göra i frågan men mycket görs också både politiskt och via civilsamhället. Om vi jämför kvinnors rättigheter i Sverige med hur förutsättningarna kan se ut i vissa delar av världen får vi väl anse oss ha haft förutsättningarna att komma en liten bit på rätt väg. I Sverige står exempelvis inte menstruationen i alllmänhet i vägen för skolgång och utbildning. De psykiska och fysiska problem som kommer med mensen undermineras. Men det tabu som omger denna männniskosläktets viktigaste och den kvinnliga vardagens värsta period har i alla fall i vissa sammanhang utan skam börjat dryftas. Med de ekonomiska förutsättningarna som finns ges vi också möjligheten att medicinera mot mensverk och andra menstruationsbesvär, vi kan möjliggöra bra hygien på toaletter och vi kan dessutom köpa och använda olika typer av mensskydd så att vi alltid ska kunna gå till skolan.

Att kunna gå i grundskolan är en mänsklig rättighet men för vissa kvinnor och flickor är det ingen självklarhet när de har mens. Enligt UNICEF är dessutom utbildning av flickor ett effektivt sätt att minska fattigdomen i världen. Så om du inte vet vad hur du ska bidra till kampen på kvinnodagen så har jag ett förslag till första insats. Bidra till världens förbättring genom att möjliggöra skolgång för kvinnor och flickor som har mens.

Tips på gåvor för en studentekonomi:

Actionade: Mensskyddet, kvinnorättskämpe, skolböcker

Barnfonden: ge bort tygbindor

UNICEF: Skolpaket

Wateraid: Ge bort rent vatten

Nu tar Maria Guthke mer plats

Maria Guthke, ny ordförande för Lärarförbundet Student 2019

Maria Guthke, ny ordförande för Lärarförbundet Student 2019

Några i nya styrelsen har hunnit presentera sig här på lärarstudentbloggen. Turen har kommit till Maria, ordförande i Lärarförbundet Student.

Läraryrket var det självklara valet för mig. Det var det enda sett jag kunde förena min önskan att få umgås med barn så mycket som möjligt och min dröm att förbättra världen.

Redan under första året på lärarutbildningen noterade jag att det fanns lite sammanhang mellan olika kurser, att antalet undervisningstimmar varierar stark mellan olika institutioner och att det svåraste att göra under en lärarutbildning verkar vara att åka på utbyte till andra länder. Lärarna jag träffade under min första VFU var entusiastisk kring sina elevers utveckling, men pratade även om stress och en hög arbetsbelastning, inte så konstigt när hälften av kollegium var sjukskriven. Det var inte hellre så konstig att jag då tackade jag för att åka på Lärarstudentmötet 2016 som beskrevs som en lärorik möjlighet att diskutera lärarutbildningar med lärarstudenter från hela Sverige. Beskrivningen var rättvis, men mötet blev så mycket mer. Mötet satt eld på mitt engagemang och jag påbörjade en resa av att försköka omvandla frustration till konstruktiva lösningar. Om vi spolar tiden fram två år, kommer vi till Lärarstudentmöte 2018 där jag ställde upp att bli Lärarförbundet Students ordförande för att det finns så mycket kvar att göra.

Det som lockade mig till Lärarförbundet från början var en känsla av gemenskap, jag fick tillhöra Sveriges lärarkår. Min skolgång i Tyskland sågs inte som bristande kunskaper kring det svenska systemet utan en tillgång av nya perspektiv. Denna gemenskap gav mig styrkan att utmana mig själv och andra att våga ta nästa steg. Att våga ta plats i sammanhang där våra röster inte blir hörda. Nu vill jag ge vidare den där känslan och göra Sveriges lärarstudenters röster hörde i alla sammanhang som rör lärarutbildningar och skolans värld.

Hör gärna av dig till mig med frågor och input till maria.guthke@student.lararforbundet.se

Elisabeth Holmberg, engagera mera!

Mitt engagemang började i möten med inspirerande och kunniga engagerade lärarstudenter som jag lärt och lär mig massor av! Tillsammans påverkar vi debatten, vi lär och har fantastiskt roligt på vägens gång.

Men läraryrket var inte riktigt vad jag hade planerat från början. Tidigt i högstadiet efter en föreläsning om polisyrket bestämde jag mig, jag skulle bli polis och arbeta med och hjälpa människor. Tiden gick, jag tog studenten och i lärarbristens Sverige fick jag som många av mina vänner hemma i Jämtland ett vikariat på en skola. Vad jag inte hade förväntat mig var att eleverna och kollegorna som jag mötte skulle påverka mig så pass mycket att jag la polisplanerna på hyllan. Jag sökte istället till grundlärarprogrammet med inriktning årskurs 4-6 vid Göteborgs Universitet, fick antagningsbesked och tog mitt pick och pack och flyttade från Östersund till Göteborg. Tacksam är jag för det eftersom att jag under utbildningens gång stärkts i mitt beslut att bli lärare.

Jag ser tillbaka på tiden jag vikarierade i skolan med glädje. Jag ser även tillbaka på mitt arbete och upptäcker många tillfällen där jag skulle handlat annorlunda om jag fått göra om allt idag. Men det är väl det fina med att utbilda sig inom professionen? Det är också det nödvändiga med utbildningen. Vi behöver en stark och enad lärarprofession för att skapa den bästa skolan för alla elever. Därför behöver vi också den bästa lärarutbildningen så att våra blivande lärare blir förberedda för arbetslivet som väntar. Just därför har jag valt att engagera mig i Lärarförbundet Student.

Min femte termin på utbildningen har nyss börjat. Så har även mitt styrelseuppdrag i Lärarförbundet Student. Jag är ödmjuk och tacksam för uppdraget, och jag hoppas och tror att det blir ett lärorikt år där jag får vara delaktig i förändring. Årets fokusfrågor är högst relevanta och för mig har alltid den verksamhetsförlagda utbildningen varit något som engagerar mig extra. Jag tror att en VFU där studenten får uppleva och utvecklas i professionen med stöd från en handledare som har förutsättningar för arbetet är av stor vikt för att behålla och locka fler studenter till lärarutbildningen. Därför är det viktigt att vi hittar vägar för att kvalitetssäkra och utveckla dessa inslag i utbildningen. För att det ska vara möjligt tror jag att den nationella styrelsen behöver samarbeta med de lokala studentstyrelserna på varje lärosäte eftersom att dem har kunskap om VFUn på den orten. Under det kommande året hoppas jag på många samtal och möten med lärarstudenter för att tillsammans hitta vägar mot en VFU av hög kvalitet.

Slutligen vill jag uppmana alla lärarstudenter att göra sin röst hörd. Vi behöver bli fler engagerade för tillsammans är vi starka. Ett engagemang i Lärarförbundet Student anser jag vara för alla lärare skull, för alla elevers skull, för utvecklingen av vårt demokratiska samhällets skull. Ni kanske hört det förut, att allt börjar med bra lärare.


Julia Norman, energiberika mig!

Julia Norman, Vice Ordförande i Lärarförbundet Student och framtida ämneslärare med inriktning Svenska som Andraspråk och bild.

Julia Norman, Vice Ordförande i Lärarförbundet Student och framtida ämneslärare med inriktning Svenska som Andraspråk och bild.

Ännu ett år närmre skolpolitiken och lärarprofessionen! Ja, det här är mitt andra år i Lärarförbundet Students styrelse och mitt fjärde år som lärarstudent. Kanske är det så att jag har hittat lite av mig själv här. Inte trodde jag att det var det som väntade mig i mitt fackliga engagemang.

Arbetet i styrelsen har än en gång gett mig möjlighet att kliva upp ur min vinterdvala och istället energiberika mig genom att träffa lärarstudenter, politiker och lärarfackliga representanter. Det är jag otroligt tacksam för och jag ser fram emot ett lärorikt år med viktiga och spännande förändringar och fokusområden att förverkliga, genomföra och påverka.

Min krokiga väg till lärarutbildningen gick utbildningsbanan. Planen var att bli kulturvetare. Men det var i Chengdu, Kina, skrivandes på kandidatuppsatsen som jag insåg att det är i skolan det händer. Det är i skolan vi kan bidra till att den framtid vi går till mötes är positiv. Det är i skolan vi har möjligheten att befästa en värdegrund som vilar på de demokratiska och jämlika fundament som skolan i Sverige ska bidra med. Skolan bidrar med ramar som vi, med vår lärarutbildning i ryggen, kan fylla med värdefullt innehåll – och på så vis skapa förändring! Det är så jag tänker mig min framtida yrkesroll och det är så jag kommer arbeta för att det ska bli.

Men för att lyckas med det behöver vi de bästa förutsättningarna för våra lärare vilket innebär att vi behöver den bästa möjliga lärarutbildningen! En bred men spetsig lärarutbildning av hög kvalité ger dessutom lärarprofessionen den status som behövs för att fler ska välja utbildningen och yrket. Och med utbildade kollegor blir arbetet både roligare och mer genomförbart. Lärarutbildningar av hög kvalité är en av vägarna vi måste gå om vi vill lösa den svindlande lärarbrist vi går till mötes. För att alla lärarutbildningar ska bli sitt bästa måste vi vara många, från alla lärosäten, som gör vårt bästa. Det är med lärarstudenters åsikter och erfarenheter vi tillsammans kan förbättra våra förutsättningar. Sen blir det mycket lättare om vi samtidigt har kul, och kul tänker jag ha det kommande året i Lärarförbundet Student!

Gabriella Johansson, för framtiden!

Gabriella Johansson, framtida F-3 lärare och styrelseledamot i Lärarförbundet Student

Gabriella Johansson, framtida F-3 lärare och styrelseledamot i Lärarförbundet Student

​När jag var 15 år fick jag möjligheten att gå på prao hos min gamla lågstadielärare. Praotiden var inte längre än två veckor, men det krävdes inte mer för att jag skulle bestämma mig för att bli lärare. Och på den vägen är det.

Jag sökte till Uppsala universitet och började Grundlärarutbildningen för F-3. Förstås hade jag då tänkt igenom mitt beslut några fler gånger sedan jag som femtonåring för första gången testade läraryrket, men landat i att detta var rätt väg att gå. Läraryrket är enligt mig ett yrke som inrymmer kreativitet, meningsfullhet och möjlighet att förändra, det värderar jag högt. Dessa faktorer tycker jag har visat sig även i utbildningen jag gått. Dock har jag också insett att läraryrket innebär många komplexa frågor, med inte allt för givna svar. Eller snarare, många frågor med allt för många svar, vilket inte sällan framkommer i vår politiska debatt. Likaså finns enligt mig mycket att diskutera kring dagens lärarutbildningar, där prioriteringar och resurser till stor del är grundläggande för vilken förberedelse man har inför sitt kommande yrke. Även frågor om strukturer och konstruktioner, som ibland är så självklara att vi knappt ser dem, tycker jag är av största vikt att lyfta och ifrågasätta. Ju längre jag kom i min utbildning, ju mer insåg jag att skola och utbildning samt ledarskap och pedagogik är områden som verkligen intresserar mig. Det la grunden till att jag valde att bygga vidare på min lärarutbildning med en master i Pedagogiskt ledarskap, vilket jag nu läser.

Att engagera mig fackligt var inte lika självklart som att börja studera till lärare, mest för att jag inte hade så bra koll på vad facket gjorde. Såhär i efterhand hade jag ju önskat att jag tänkt annorlunda då jag för första gången steg in i Uppsala Universitets pampiga aula. Det gamla uttrycket ”bättre sent än aldrig” kommer dock väl till pass här, då jag nu är väldigt tacksam att jag våren 2017 tog chansen att följa med min kursare på Lärarförbundet Students lokala kommittémöte. Då förstod jag att Lärarförbundet Student faktiskt var en organisation där man tog lärarstudenter och lärare på allvar, med en inställning att vi tillsammans kan göra skillnad! Lärarförbundet Student har för mig varit ett sammanhang där man visar på engagemang och vilja. Att möta andra studenter och diskutera frågor som rör dagens skola har varit både inspirerande, stimulerande och viktigt för mig. Vi kan inte bara vara likgiltiga inför det system vi befinner oss inom, utan istället vara delaktiga i debatten, göra våra röster hörda och vara en drivkraft i utvecklingen.

Inför detta år som styrelserepresentant hoppas jag kunna vara med och bidra till att fler röster på våra lärosäten blir hörda! Jag ser också fram emot att möta andra engagerade studenter för att diskutera dagens lärarutbildning och våra framtida arbetsplatser. Frågor som ligger mig särskilt varmt om hjärtat gäller lärarens status i samhället, hur lärarutbildningarna förenar teori och praktik, samt hur vi kan jobba för bättre psykisk hälsa hos våra elever. Det hoppas jag, tillsammans med andra, få uppmärksamma särskilt under året som kommer.

Om ni vill få tag i mig, maila till gabriella.johansson@student.lararforbundet.se.

Oskar Bäckman

Oskar Bäckman, ämneslärarstudent i Uppsala och styrelseledamot.

Oskar Bäckman, ämneslärarstudent i Uppsala och styrelseledamot.

Oskar hade aldrig tänkt tanken att bli lärare ett år innan han flyttade till Uppsala för att påbörja sin lärarutbildning. Nu har fyra av fem år i sin lärarutbildning gått och han valde rätt. Nu är han även engagerad i lärarstudentfrågor på nationell nivå.

För bara en vecka sedan påbörjade jag mitt sista år på Ämneslärarprogrammet i Uppsala. Fem år är en väldigt lång tid för en tjugo-åring. Fyra år senare känns det som att jag har varit lärarstudent halva mitt liv. Dessa fyra år har varit betydligt längre än de fem åren jag skulle studera till lärare när jag började. Men om ett år kommer jag vara lärare, förhoppningsvis i många fler år än jag varit lärarstudent.

Det viktigaste skälet bakom mitt engagemang i Lärarförbundet är just detta, att få möjlighet att arbeta för en skola där lärare har de förutsättningar de behöver för att vara de bästa lärare de kan vara, och att de faktiskt orkar fortsätta vara lärare. Ett skolsystem som är hållbart för de yrkesverksamma lärarna är förutsättning för att lösa den stora lärarbristen, vilket är enormt problem som drabbar både lärare och elever i deras vardag. Varje gång en politiker ställer sig vid en talarstol och ropar ut att skolan behöver mer av det ena eller det andra, ställer lärarna frågan: vilka lärare ska göra det? Det spelar ingen roll hur bra förslag våra politiker kommer med om det inte finns friska och kompetenta lärare som har tid och resurser nog att genomföra det som krävs av dem. Jag hoppas få chansen att arbeta med dessa frågor under mitt kommande år som styrelseledamot i Lärarförbundet Student.

Politik och samhällsfrågor har alltid intresserat mig men att jag skulle bli lärare var en tanke jag aldrig ens hade tänkt ett år innan jag flyttade till Uppsala för att påbörja min lärarutbildning. Efter att ha vikarierat på en högstadieskola i några månader kände jag att det inte räckte att bara vara en ersättare vars jobb i praktiken endast innebar att vara en vuxen person som hade ett öga på barnen. Eller så kändes det i alla fall för mig, och jag bestämde mig för att det nog skulle vara mer givande att vara lärare på riktigt. Nu är det som sagt bara ett år kvar tills jag faktiskt blir lärare på riktigt men eftersom jag kommer spendera hela året med Lärarförbundet Student tvivlar jag inte på att det här året kommer bli det kortaste av alla mina lärarstudentår.