Lärarförbundet
Bli medlem

Tack för 2019!

Kära lärarstudenter, lokala kommittéer och studentombud!

Nu har vi tagit oss igenom ett år av stora förändringar och det har gått snabbare än väntat. För 12 månader sedan kliade vi oss i huvudet och undrade hur vi egentligen skulle introducera den nya rollen studentombud. Vi hade såklart våra förhoppningar om att det skulle vara positivt för det lokala arbetet men vi visste också att förändringsarbete kan ta tid. Rollen var inte helt utstakad då den ska formas tillsammans med oss lärarstudenter. Men hur får en egentligen någon intresserad av ett uppdrag utan att helt kunna beskriva dess arbetsområden? Varför skulle en lärarstudent utan kunskap om fackliga frågor vilja sätta sig in i Lärarförbundet Students arbete - för att sedan framförallt stötta och bidra med kunskap till andra? Kanske var det just det som gjorde en hel del lärarstudenter intresserade av studentombudsrollen? Att det är en dynamiskt utarbetad roll med ett viktigt syfte för alla lärarstudenter, i hela Sverige. Och det största syftet är ju just det, att lyssna och lyfta lärarsutdenters åsikter från alla lärarutbildningar över hela landet.

Hos många av oss lärarstudenter finns det ett stort engagemang i utbildningen, i skolan, i professionen och inte minst i framtiden. Vi vet vad vi vill - vi vill ha en utbildning och en omgivning som gör att vi kan sprida kunskap, engagemang, demokrati och energi vidare till framtidens samhällsmedborgare. Precis samma saker som vi fackligt engagerade lärarstudenter arbetar för! Och samma saker som gör att vi har brinnande fackligt studentengagemang på många håll i landet. För vi är viktiga - vi är framtiden och vi skapar framtiden!

Nu står vi här ett år senare med över trettio engagerande studentombud över hela Sverige! Det har såklart varit både med och motgång, ett förändringsarbete bör som sagt stötas och blötas innan det tar form. Och det fina med en studentorganisation är ju också just det att vi aldrig slutar förändras. En lärarutbildning är som mest fem och ett halvt år, vår omvalda ordförande kommer efter nästa mandatperiod ha varit del av precidiet i tre och ett halvt år. Ni kanske förstår att hennes minne i organisationen är långt, men samtidigt väldigt kort. En studentorganisations korta minne kommer med ett betydande dokumentationsarbete men framförallt med en aldrig stagnerande utveckling. Det är ett som är säkert. Precis som att vi som lärare aldrig kommer sluta utvecklas via våra elever kommer Lärarförbundet Student aldrig slut utvecklas på grund av sina studenter.

Vi vill med det här rikta ett tack till alla lärarstudenter och vi riktar ett särskilt varmt tack till er studenter som har varit med och drivit organisationen framåt både lokalt och nationellt. Ni studentombud som visat på vilket sätt det kan vara viktigt med fackligt engagemang och som genom att vara engagerande bidragit till att fler lärarstudenter har blivit hörda!

Tack för i år, vi är stolta över att ha lyckats genomföra ännu ett år i Lärarförbundet Student - Nu laddar den nya styrelsen för ett nytt år där Lärarförbundet Student fortsätter arbeta för en bättre lärarutbildning.

Lärarförbundet Students styrelse genom Julia Norman och Maria Guthke

Gästblogginlägg: Alexander Skytte

Alexander Skytte, initiativtagaren till lärarmarschen, i sitt gästblogginlägg: "Svensk skola står inför en kris av magnitud den aldrig skådat förr. En kris som du är påväg rätt in i."

Först och främst vill jag säga grattis till valet av ett framtidsyrke. Förutom att du valt ett yrke som kommer innebära att du aldrig behöver oroa dig för att vara arbetslös har du valt ett yrke som i särklass är det viktigaste i hela landet. Insatsen du gör kommer eka vidare och sätta prägel på många människors liv. Det är ett stort ansvar men samtidigt ett stort privilegium. Läraryrket är mångsidigt, och för det mesta väger det positiva upp för den tung arbetsbördan. Men vi måste få till en balans mellan krav och resurser.

Vi har idag inte råd med den skola som regeringen och riksdag beslutat att vi ska bedriva. Det leder till sjuka barn och vuxna. Det är mer än ett yrke vi talar om här, det är liv som slås i spillror. Barn som berövas sin framtid. Lärare som går in i väggen och aldrig riktigt återhämtar sig igen. Som alltid kommer dras med en rädsla för överbelastning och minnena av att inte orka stiga upp ur sängen. Det här är inte värdigt en kunskapsnation som Sverige år 2019.

Det borde vara en självklarhet att prioritera skolan. Det borde vara en självklarhet att man inte tummar på barnens utbildning. Idag är detta inte fallet. För första gången sedan skolan upprättades kommer denna generation erbjudas en sämre utbildning än sina föräldrar.

SKL’s chefekonom uttalar sig om att 98% av kommunerna kommer skära ned på skolan 2020.I vissa kommuner har detta effektiviseringsmantrat pågått under en lång tid. Lärarbristen bedöms uppgå till 77.000 bara om några år. 40% av skolorna har mögel och 40% är byggda med riskkonstruktion. Siffrorna är förmodligen högre i verkligheten. Det är en dystopiskbild jag målar upp. En skola som står i brand med politiker som försöker släcka den med sparkar och blöta filtar. Någonstans här kommer du finna din framtida arbetsplats.

Men ha förtröstan, för så länge vi kämpar och står upp för en högkvalitativ skola så finns det hopp. Men det börjar med dig.

Gå med i facket

Gå med i upproren

Det viktiga är inte vad du gör

Det viktiga är att du gör någonting.

Jag har sedan länge fått nog. Inte av mina egna upplevelser av läraryrket, utan av andras. Att ta del av historier från lärare, barn, föräldrar, fritidspedagoger. Att få höra hur deras hälsa har blivit påverkad av skolan. Det får mig att ta upp facklan och börja marschera. Även fast jag har det gott ställt på min skola, i min roll, behöver jag stå upp för kollegialet. För våra barn är värda mer än det här. Vi som jobbar i skolan är värda mer.

Vi kan göra någonting åt skolans dilemma, så länge vi gör det tillsammans. Så länge vi inte ger upp om vår vision om en högkvalitativ skola för alla.

Stort tack för din insats!

Alexander Skytte

I Lärarförbundet Student säger vi nu bland annat nej till vinster och flygande

En viktig del av den demokratiska processen var runda bords samtal där alla fick ställa frågor och testar idéer.

En viktig del av den demokratiska processen var runda bords samtal där alla fick ställa frågor och testar idéer.

Över en helg blev Lärarförbundet Student bland annat en organisation som tar tydlig ställning mot vinster gjorda på den skattefinansierade skolpengen och vars företrädare aldrig flyger. Steg för steg stakade vi ut vägen som Lärarförbundet Student ska vandra framöver. Demokrati, va: vilken grej!

Redan på fredagens förmiddag var de flesta på plats på en konferensanläggning långt ute på Lidingö, där vi under tre dagar skulle stöta och blöta frågor som rör lärarutbildningar, svensk skolpolitik och interna frågor under årsmötet för Lärarförbundet Student. Med chartrad buss från centralen kom medlemmar från Stockholm (som inte litade till varken lokalsinne eller SL:s turtäthet), Göteborg, Karlstad, Sundsvall, Östersund och många andra orter för att isolera sig för den goda föreningsdemokratins skull.

(Vi har inga siffor på ifall det fanns några studenter i sällskapet som mest hakat på för att de erbjudits en helg med gratis mat och logi precis innan lön i slutet av den alltid lika kärva novembermånaden.)

När vi lämnade varandra på söndagseftermiddagen hade några säkert skaffat sig några nya vänner och någon kanske till och med hade hittat sig en framtida lindy hop-partner (då det först erbjöds träning och därefter skarpt dansläge till högoktanig livemusik, där styrelseledamoten Oskar Bäckmans band från Uppsala spelade på lördagskvällen). Men framför allt hade vi fattat mängder av viktiga beslut om vad som ska leda Lärarförbundet Student framåt, in i 2020 och det nya decenniet.

Efter debatter i såväl ”påverkanstorg” (ett externt konferensrum där motionärerna fick chansen att svara på eventuella frågor kring sina skrivna motioner) som i talarstolen så stod vi till slut där med 18 motioner som fått antingen ”bifall” eller som ”ansetts besvarade” och som därigenom fått stöd av de röstberättigade på mötet.

Av dessa 18 motioner som röstades igenom prioriterades fem stycken till fokusfrågor för Lärarförbundet Student framöver. Två externa, som rör skolpolitiska frågor där vi som organisation tycker saker i den skolpolitiska debatten, och tre interna frågor röstades fram.

Så vad tycker vi nu?

Jo, vad gäller de externa fokusfrågorna – ute i den skolpolitiska debatten – så ska Lärarförbundet Student nu ta ”ställning för ett förbud av vinstutdelning till skolägare inom offentligt finansierad verksamhet” och dessutom ska vi som studentorganisation trycka på Lärarförbundet i den riktningen och uttrycka vår vilja att de också gör samma ställningstagande. Sverige är det enda land i världen som anammat detta system, där aktiebolag får göra vinst på våra gemensamma skattepengar som är tänkta att gå till en likvärdig skolgång för svenska elever – och vi tycker nu att det är dags att sätta stopp för det.

(På samma skolpolitiska tyckartema tog Lärarförbundet Student också ställning mot New Public Management som styrmodell för svensk skola och för ett statligt finansieringsansvar för skolan, men det är vinstutdelningen som är i fokus-skottgluggen under det närmsta året.)

Dessutom ska Lärarförbundet Student arbeta stenhårt för att förskolelärare ska få behålla sin behörighet att undervisa även i förskoleklass, efter att det svenska skolsystemet görs om. Så som det ser ut i dag kommer förskolelärarna (både de som redan arbetar i yrket och de som håller på att utbilda sig) bli av med den behörigheten – men det ska vi göra allt för att försöka ändra på.

Internt handlade den största diskussionen om huruvida Lärarförbundet Student skulle bli en helt flygfri organisation, i detta klimatkrisens tidevarv. I det inkomna förslaget fanns det en formulering om att flyg kunde få förekomma ifall det inte fanns alternativa resväg av rimlig sort – men under själva mötet så kom det in en ändring på motionen som helt förbjöd allt flygande.

Och vet ni? Efter långdragen debatt i talarstolen så krävdes det till slut rösträkning – där ”förbjud allt flyg”-sidan vann med bara ett par röster! Lärarförbundet Students företrädare håller sig hädanefter på marken och väljer bort det allra mest klimatförstörande färdmedlet.

Dessutom ska vi jobba för att upprätta en kontaktväg mellan lärarstudenter ute på sin VFU (verksamhetsförlagda utbildning) och fackförbundet, för att dessa enkelt ska kunna få rådgivning när de ute på praktik i skolverkligheten. En tredje intern fokusfråga blev att vi ska fortsätta arbeta ”förbättra närheten och stöttningen till lokala styrelser” och ytterligare implementera den nya rollen ”studentombud” på de olika lärosätena runtom i Sverige.

Alltså: tre externa fokusfrågor (nej till vinster och ja till fortsatt behörighet i förskoleklass!) och tre interna (flygförbud inom organisationen, kontaktvägsskapande under VFU:n och ökad närhet till det lokala engagemanget). Dessutom har vi en tvåårig fokusfråga som hänger kvar från förra årsmötet, som handlar om att vi ska verka för att lärosätena ska behöva kvalitetssäkra VFU-perioden och för att de ska utveckla ”verksamhetsnära delar i utbildningen”.

När vi skiljdes åt på söndagen var kanske inte varenda en av oss hundraprocentigt nöjd med utfallet i de olika frågorna och de många omröstningarna.

Någon kanske tyckte att flygförbudet satte käppar i hjulen för det nationellt fackliga engagemang för lärarstudenter i vårt avlånga lands båda landsändor. Någon kanske tyckte att andra motioner var viktigare att fokusera på än ett ställningstagande mot vinsterna, då det bland annat fanns en motion om att kräva femton timmars undervisningstid per vecka i varje lärarutbildning eller en motion om ökat fokus på ämnesdidaktiken inom lärarutbildningarna.

Men alla borde kunna vara nöjd med helgen som demokratisk process. Vi stötte, vi blötte, och väldigt många vågade kliva upp i talarstolen och tala för sin sak.

Och nu har Lärarförbundet Student en demokratiskt utstakad väg att följa.

Erik Löfgren, ordförande Lärarförbundet Student Stockholm

Vikten av en god VFU

Den verksamhetsförlagda utbildning är mycket viktig för oss för att det är där vi får testa alla teorier vi har lärt oss i föreläsningssalen och testar vilken lärartyp vi är.

Den verksamhetsförlagda utbildning är mycket viktig för oss för att det är där vi får testa alla teorier vi har lärt oss i föreläsningssalen och testar vilken lärartyp vi är.

Just nu kör Lärarförbundet Student en kampanj i sociala medier under #minVFU där studenter delar med sig av sina upplevelser under VFU för att se hur verkligen ser ut och för att få syn på vad som är viktigt för en bra VFU. Dela gärna med dig av din historia och hjälp oss att sprida kampanjen!

Här berättar Emy hur en bra VFU räddade hennes lärarkarriär:

Jag minns min första termin på lärarprogrammet: jag var inte helt säker om jag verkligen ville bli lärare men hade ändå börjat plugg med inställningen att jag skulle testa och se. Om jag inte gillade det skulle jag hoppa av. Så blev det dags för den första VFU:n som alla pratade om. Någon gång under den här tiden försvann den tvekan jag hade haft och när VFU:n var över var jag säker: jag ska självklart bli lärare! Mycket av detta berodde på att jag hade en väldigt lyckad VFU. Hade jag istället haft en dålig upplevelse den där första VFU:n hade jag kanske inte suttit här, sista året på ämneslärarprogrammet, utan istället varit en av alla de där studenterna som hoppar av sin lärarutbildning.

Jag vet att jag hade tur när jag fick en så bra första VFU men det ska inte handla om tur. Tyvärr är det så verkligheten ser ut idag: det handlar ofta om tur. Istället för en VFU som stärkte mig i mitt yrkesval hade jag istället kunnat haft en upplevelse som snarare avskräckt mig. Jag hade kunnat hamna inom en verksamhet som inte är den skolform som jag utbildar mig mot, hos en handledare som blivit påtvingad uppdraget och som upplevde att hen egentligen inte riktigt hade tid. Jag hade också kunnat vara tvungen att åka lång väg för att komma till min VFU-skola, vara trött redan innan dagen börjat och ändå mötas av en lärare som inte är behörig i de ämnen som jag ska bli lärare i. Här måste lärosätena ta sitt ansvar för att alla studenter ska få en lika bra upplevelse som jag fick. Vi får höra från första dagen på lärarutbildningen att VFU:n är så viktigt och det är dags att det också visas. Detta genom till exempel avtal mellan huvudmän och lärosäten som ställer krav på utbildade handledare, på engagemang hos handledarna och på att handledarna har förutsättningar att genomföra uppdraget. Att vara VFU-handledare ska vara ett ärofyllt uppdrag som ger möjligheter för handledaren att själv utvecklas i sin lärarroll, inte en börda.

Min historia av en lyckad VFU är inte unikt, oftast är det många saker som funkar bra under en VFU-period och några saker som funkar mindre bra. Dela med dig hur det gick för dig och vad som behöver vara p plats för en god VFU.

Följ kampanjen på Instagram här.

Allt du velat veta som ny lärare

Visste du att UR också gjorde program till lärare? Nu även riktad till nya lärare!

Visste du att UR också gjorde program till lärare? Nu även riktad till nya lärare!

När du är på VFU eller ny lärare kan det vara överväldigande med alla intryck, nya begrepp och alla andra pusselbitar som tillsammans gestaltar skolans vardag. Hjälpen är nära: här hittar du en sammanställning av och bakgrund till UR:s olika projekt som är riktade till oss som är ny till läraryrket.

Vad gör UR Lärare och vad har ni på gång för nya lärare?

UR har sedan länge ett utbud inom tv och radio som riktar sig specifikt till lärares yrkesfrågor inom pedagogik, ledarskap och fortbildning på olika vis. Vi producerar bland annat tv-serien Lärlabbet som nu är inne på sin sjätte säsong och denna termin har fokus på nya lärares frågor. I radio sänder vi Skolministeriet som har ett samhälls- och nyhetsperspektiv på skolan, och nu även den alldeles färska serien Mitt land mitt liv min skola, där vi får lära känna förhållanden i våra största invandringsländer. Fantastiskt att få tillgång till för lärare som möter elever från de länderna. UR vill verkligen bidra till lärares yrkesfördjupning med våra serier och ge olika exempel och perspektiv på didaktik och undervisningsfrågor genom att ge röst och bild åt lärare runt om i Sverige i våra program.

Sedan något år tillbaka har vi valt att dessutom smalna av vårt utbud för att hitta fram till nyutexade lärare med vårt material. För dem/er finns vi framför allt i olika kanaler på sociala medier – instagram; ur­_larare och Facebook; UR skola – och på UR:s samlingssida för nya lärare på vår webb; www.ur.se/nyalarare. Där erbjuder vi ett antal kortare format som en ska hinna ta till sig även i ett mer stressat arbetsliv; Lärarmentorerna där vi får tillgång till fem erfarna lärares bästa råd och tips i koncentrerat format på några minuter för varje fråga, Ring lärarcoachen, en podd dit nya lärare kan ringa in anonymt och diskutera och reflektera tillsammans med lärarcoach Annica Gärdin över något dilemma de upplevt, Tutorials, korta informativa faktaklipp baserat på återkommande frågor från nya lärare av vad de behöver veta mer om, samt Ny lärares dagbok, där vi får följa tre olika nya lärare och deras tankar i kort-vloggar från deras första termin.

Vad är syftet med projektet?

Grundtanken med helheten är att verkligen bidra till att stötta nya lärare rent faktiskt och konkret under den första tiden i yrket. Vi har förstått att steget mellan utbildning och yrkesvardag kan upplevas som lite chockartat av en del och i värsta fall får nya lärare ingen bra mentor på den skola de jobbar på. UR:s satsning innebär att vi tillgängliggör erfarna kollegor och andra experter som då kan finnas till hands för samtal och frågor i sociala medier för alla, som vill oavsett var en bor eller vilken skolan en jobbar på. Vi hoppas erbjuda stöd och pepp och en närvaro, så att nya lärare kan känna sig mindre ensam. Vi är väl medvetna om läraryrkets utsatthet men också stora värde, för elever och för oss alla. UR vill aktivt stötta nya lärare, ett av samhällets viktigaste yrken!

Är det någonting i projektet som är intressant för lärarstudenter som har en bit kvar i sin utbildning?

Jag tror verkligen att satsningen för nya lärare är fyllt av intressanta klipp och innehåll som passar utmärkt både som enskild tittning inför exempelvis en VFU-period, men också som underlag för att titta tillsammans med andra studenter och diskutera utifrån. Generellt kan vi ju säga att mediematerial passar otroligt bra som stöd till samtal och kollektivt lärande och utbyte av tankar. När ni tittar eller lyssnar tillsammans på något blir det en gemensam upplevelse som berör på hjärta och hjärna, på olika vis och då också stärker möjligheten att lära sig och få nya tankar. Ledarskap och anpassningar är ju också sådana exempel på teman som vi återkommande har hört att lärarstudenter hade velat lära sig mer av under lärarutbildningen, och som därför är frågor som UR nu tar upp och belyser i satsningen på nya lärare.

Att vara skolläkare i elevhälsoteamet

Karin Linge, skolläkare och skolöverläkare i Kalmar kommun

Karin Linge, skolläkare och skolöverläkare i Kalmar kommun

I uppmärksammandet av elevhälsoteamet har Lärarförbundet Student presenterat flera olika funktioner i elevhälsan. Nu är det skolläkarens tur och därför har Gabriella Johansson pratat med Karin Linge som arbetar i Kalmar kommun och har funktionen både som skolläkare och skolöverläkare.

Vad gör du i ditt uppdrag?

Som skolöverläkare har jag ett övergripande ansvar för elevernas hälsoutveckling på skolorna. Skolsköterskorna har den närmsta kontakten på skolorna, men det är jag är kvalitetsansvarig och behöver därmed se till att skolsköterskorna har den kompetens och de verktyg som de behöver för att kunna göra ett bra arbete.

I mitt arbete som skolläkare är jag mer riktad mot eleverna och mot elevhälsoteamet på de olika skolorna. Skolsköterskorna är som skolläkarens förlängda arm eftersom de finns ute på skolorna och har den dagliga kontakten med eleverna. De kontaktar sedan mig om de uppmärksammat något som de har några funderingar kring eller kan behöva råd för gällande elevernas skolhälsovård. Utöver det är jag också involverad i utredningar och särskoleplaceringar.

Hur skiljer man på skolhälsovård och vanlig vård?

Det som ligger på skolläkaren samt skolsköterskans ansvar gäller elevhälsans medicinska insats. Detta är till stor del att jobba förebyggande och hälsofrämjande, för att på så vis hjälpa eleverna mot måluppfyllelse. En hälsoinsats på denna nivå är därmed kopplad till att skapa bättre möjligheter för elevernas lärande och kan till exempel vara en undersökning som görs på en elev som har

återkommande ont i magen i skolan. Vi har generellt ett hälsoövervakande uppdrag, liksom att överblicka elevernas hälsoutveckling. Skolsköterskan gör detta i första hand men jag som skolläkare kan också bli inkopplad efter behov.

Hur jobbar du med de andra i elevhälsoteamet?

Jag försöker vara med på de elevhälsoteamsmöten som sker i den region där jag jobbar, för att genom diskussion kunna vara med och skapa bra förutsättningar för lärande. Jag försöker också att besöka varje skola två gånger per år för att möta skolpersonal och efter rektorns önskemål diskutera ärenden som är aktuella på skolan. Ofta görs dessa besök tillsammans med skolpsykologen, vilket innebär att vi tillsammans med den elevhälsopersonal som finns på plats på skolorna kan se eleverna utifrån väldigt många perspektiv. Under dessa möten kan också läraren vara med och diskutera.

Vad skulle du vilja skicka med en blivande lärare?

För det första vill jag säga att läraren är elevhälsa i allra största grad. Det är superviktigt att läraren skapar relationer med eleverna för att lyckas med ett bra samarbete och knyter an till dem alla, även om det kan vara lättare med vissa än med andra. Det är alltid värt att försöka hitta det som gör att man når varandra!

För det andra vill jag uppmana er blivande lärare till att tänka på att när en elev inte beter sig som den borde så är det inte för att den inte vill utan för att den inte har förmågan. Då är det vi som måste anpassa undervisningen så att eleverna får möjligheten att använda sig av sina förmågor

Vid pennan, Gabriella Johansson

Din resa väntar!

David Blank har suttit i Lärarförbundet Students styrelse och tipsar dig att ta chansen du med.

David Blank har suttit i Lärarförbundet Students styrelse och tipsar dig att ta chansen du med.

David Blank, styrelseledamot i Lärarförbundet Student, ska snart ta sin förskollärarexamen. Men innan han lämnar lärarstudentvärlden vill han berätta lite om sin resa med Lärarförbundet Student och varför han tycker att alla borde ta chansen av ett förtroendeuppdrag i Lärarförbundet Student.

För två år sen åkte jag på mitt första Lärarstudentmöte eller LSM som det förkortas bland dem som varit med ett tag. Jag visste egentligen inte vad som väntade mig mer än att jag skulle träffa lärarstudenter från andra delar av landet.

Det var lite nervöst att resa till Lärarstudentmötet. Jag hade aldrig tidigare engagerat mig i en förening. När jag kom till mötet var det helt klart över förväntan. Vi fick ett varmt välkomnade och jag träffade så många fantastiska människor! Det som jag heller inte väntade mig var att det här mötet skulle bli början på ett långvarigt engagemang, nästintill en kärleksrelation.

Där på mötet ställde jag upp till något som då kallades nationella studerandekomittén. Något som jag tvekade till men som de jag åkte från Umeå med peppade mig till. Senare skulle det också leda till att jag blev vald till styrelseledamot. När jag skriver det här är det inte många månader kvar till min examen och min tid i Lärarförbundet Student ska ta slut. Därför vill jag att just du som läser också ska känna dig peppad till att nominera någon till ett förtroendeuppdrag eller själv berätta för någon att du är intresserad av ett förtroendeuppdrag i Lärarförbundet Student. Det kan du göra genom att mejla till vår valberedning: valberedningen@student.lararforbundet.se. Sista datum för nominering är 25 oktober.

Sen jag började engagera mig i Lärarförbundet Student har jag hunnit med en hel del. Både på lokal och nationell nivå. Jag har lärt känna och jobbat med fantastiska lärarstudenter från olika delar av Sverige men också Norden. Det har varit så inspirerande att vara en del av styrelsen och få träffa engagerade studenter men också hjälpa lokala avdelningar att bygga strukturer för engagemang. För det är just det det handlar om, engagemang. Är du en människa som vill vara en del av ett sammanhang och förändra på riktigt, borde du också engagera dig.

Under mitt engagemang har jag fått träffa gymnasieministern, utbildningsministern och riksdagsledamöter. Deltagit vid stora beslut som berört vår organisation men också Lärarförbundet i stort, så som på kongressen 2018. Oavsett om du ställer upp som ordförande, vice ordförande eller styrelseledamot så behövs du. För att vi behöver alla människor som engagerar och är engagerande. Du ska heller inte glömma att det finns viktiga förtroendeuppdrag så som verksamhetsrevisor och valberedare. Valberedningen har i vissa sammanhang blivit kallad för demokratins väktare. Det handlar om att ta fram lämpliga personer som kan rekommenderas till de olika förtroendeuppdragen. Så det vilar ett stort ansvar på valberedningen. Lika viktiga är verksamhetsrevisorer som utvärderar hur styrelsen skött sitt arbete under mandatperioden.

Vi är varandras förutsättningar och alla idéer kring hur vi kan ta vidare denna fantastiska organisation är fundamentala för dess utveckling. Och vi som människor är olika men det är i en idéburen organisation som Lärarförbundet vi kan samlas, dryfta våra tankar och driva vidare vårt arbete för en lärarutbildning med hög kvalité och ena professionen. Så passa på, din resa väntar!

David Blank, styrelseledamot Lärarförbundet Student

Hur kan vi minska psykisk ohälsa bland ensamkommande och nyanlända?

Bild 1 Diana, Bild 2 En gemensam träff med medlemmar från RSMH och ungdomar på Naturhistoriska riksmuseet.

Bild 1 Diana, Bild 2 En gemensam träff med medlemmar från RSMH och ungdomar på Naturhistoriska riksmuseet.

Temat psykisk ohälsa börjar närma sig sitt slut men arbetet med denna breda fråga fortsätter på olika håll. Olika perspektiv på samarbetet mellan lärare och elevhälsoteam har lyfts. Diana Chafik bidrar här med ett ytterligare perspektiv, nämligen ensamkommandes psykiska ohälsa.

Psykisk ohälsa är ett ämne som debatteras mycket i nyheter och runt om i landet på arbetsplatser, skolor och i andra verksamheter. Folkhälsomyndighetens rapport från förra året visar att psykisk ohälsa bland unga ökar och några av förklaringarna ligger i försämringar i skolan som exempelvis friskolereformen och arbetsmarknadens krav på högre utbildning. Symtom som nedstämdhet, ont i magen och irritation minst en gång i veckan räknas som psykosomatiska besvär. Undersökningen visar att det har skett en ökning av dessa besvär och att unga nu mår sämre än tidigare.

Under 2015 sökte drygt 163 000 personer asyl i Sverige. Migrationsverket, kommuner och landsting hade ett enormt tryck på att hantera och ordna för alla som kom och handläggningstiderna kom att bli uppemot två år. Under den här perioden kom även många barn ensamma, som i vardagstal kallas ensamkommande. Flera skolor runt om i landet fick helt nya klasser. Den psykiska hälsan hos många nyanlända var och är svår av flera olika orsaker. Dels de erfarenheter från kriget som ledde till flykten och dels den ovisshet som kommer med den långa väntan om de ska få stanna kvar i Sverige.

Jag jobbar som utbildningsansvarig i ett projekt som heter Gemenskap ger kamratstöd. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) driver projektet tillsammans med Sveriges Ensamkommandes Förening (SEF) för att minska psykisk ohälsa bland ensamkommande, vilket finansieras av Arvsfonden. Projektet pågår till januari 2020 och syftet är att utveckla kamratstödsmetoden för att stödja ensamkommande i egenmakt och att ge kunskap om psykisk ohälsa. Vi ordnar föreläsningar, aktiviteter och seminarium som ska främja hälsa och kunskap om samhället. All den kunskap som vi har samlat blir en metodbok som föreningar och andra kan arbeta vidare med.

Varför behövs det här projektet?

RSMH är en organisation som har funnits sedan 1967 och driver frågor kring social och mental hälsa. Föreningen bildades av människor med egna erfarenheter av psykisk ohälsa och andra inom vården exempelvis läkare. Brukarna ville få inflytande över sin egen vård och att obefogat våld skulle kunna stoppas. Detta görs genom att ställa krav på vården och

påverka politiken så att alla ges rätten att återhämta sig och få ett bra liv. Människor med psykisk ohälsa ska kunna ha ett värdigt liv med grundläggande mänskliga rättigheter.

Allt detta ledde fram till att man inom RSMH såg ett behov inom gruppen ensamkommandes situation måste förbättras. Två ideella organisationer, RSMH och SEF, slog sig vidare samman för en gemensam sak. RSMH ville vidga perspektiven för att få mer kunskap om människor med annan etnisk bakgrund i verksamheten och för att nå fram med kunskapen om psykisk hälsa. SEF som är en relativ ny förening vill utveckla kunskaperna om föreningslivet och ville samtidigt arbeta vidare med sociala projekt som kan stötta ensamkommande på olika sätt.

Vad har vi lärt oss?

Projektet har bidragit till och möjliggjort att fånga upp nyanlända ungdomar som inte har så många sammanhang eller nätverk. De får kunskap om psykisk ohälsa och hur man kan arbeta för att bryta ensamhet och negativa tankar.

Kamratstödsmetoden handlar om att en medlem hjälper en annan utan att stå över den andra. Det har varit grunden för RSMH:s kamratstödsarbete i över 50 år. Detta projekt har inneburit att lära ut denna metod men även att anpassa den efter det specifika sammanhanget. Vi har haft aktiviteter och friskvård för vi vet att det bryter isoleringen och främjar psykisk hälsa. Vi har haft fester och måltider tillsammans för att skapa gemenskap och glädje.

Föreläsningarna och seminarierna har gett ungdomarna mer kunskap eller fyllt en lucka i deras vardag. Detta har vidare bidragit till ökad förståelse om samhället vilket i sin tur har främjat ungdomarnas integrering i samhället. Mötet mellan medlemmar från RSMH och ungdomarna ger en bredare bild av vad psykisk ohälsa innebär men det ger framför allt hopp om att det inte är något fel att känna sig nere eller inte alltid må så bra. Det går att ha ett bra liv med rätt hjälp och stöd.

Mitt medskick till lärare är att ni spelar en viktig roll i dessa ungdomars liv. Det finns ett återkommande önskemål hos de flesta nyanlända som jag har mött i mitt arbete nu och tidigare och det är att få vänner. Någon som man kan prata med, fråga, lyssna och som är i en liknade fas i livet. Här tänker jag att skolan och lärare kan ha en betydande roll vad gäller sammansättning av grupper, för att helt enkelt skapa möjligheter till att umgås över gränserna.

Det är viktigt som lärare att våga ställa frågor om mående eller elevens situation och att visa vägen till hjälp inom exempelvis elevhälsan eller annan sjukvård. Många ungdomar har beskrivit att de känner sig vilsna och inte vet var de ska vända sig om de känner sig dåliga av någon anledning. Genom att försöka skapa ett tillåtande klimat i exempelvis klassrummet som uppmuntrar eleverna till att prata om psykisk hälsa. Men sätt inte ungdomen i en position så att hen måste berätta om flykten eller varför man har kommit till Sverige. Det kan vara ett trauma eller en orsak till psykisk ohälsa. Därför är det väldigt viktigt att det inte finns något tvång att dela med sig. Avslutningsvis så kan alla utöva ett aktivt kamratstöd

genom att lyssna, fråga och hjälpa till självhjälp. Genom att skapa mötesplatser och samvaro så går det att skapa ökad egenmakt och psykisk hälsa hos ungdomarna.

Läs mer på: www.rsmh.se, https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-le...

Medlemsförslag till Lärarförbundet Student

Under vårterminen fick Lärarförbundet Student in ett medlemsförslag från studentmedlemmar i Uppsala och Stockholm. Här kommer medlemsförslaget och styrelsens svar.

Medlemsförslaget gällde förbundets förslag att outsourca tidningarna och löd som följer:

Avbryt arbetet med att hitta en extern leverantör av Lärarförbundets tidningar

Ett medlemsförslag med samma titel som ovan har skickats in till Lärarförbundets förbundsstyrelse. Bakom förslaget står Marcus Larsson, Lärarförbundet Kungälv, samt cirka 30 ytterligare undertecknare. Undertecknarna menar att Förbundsstyrelsen har kringgått medlemmarnas rätt till inflytande i denna fråga, i och med att arbetet med att hitta en extern leverantör inletts så snart inpå Lärarförbundets kongress. På kongressen togs detta överhuvudtaget inte upp, trots att många möjligheter fanns, och medlemmarna har således inte fått ta ställning i frågan.

Lärarförbundet är en facklig organisation som styrs demokratiskt av sina medlemmar. Beslut i frågor av stor principiell betydelse, som i detta fall, bör vara förankrat hos medlemmarna. Som lärarstudenter anser vi att det är mycket viktigt att denna typ av beslut inte tas utan att medlemmarna har fått säga sitt i en demokratisk organisation.

Mot bakgrund av detta yrkar vi att Lärarförbundet student tar ställning för att:

  • Förbundsstyrelsen genast avbryter arbetet med att hitta en extern leverantör av förbundets tidningar
  • Förbundsstyrelsen ger Förbundsrådet i uppdrag att undersöka hur Lärarförbundets medlemmar ställer sig i frågan om huruvida Lärarförbundet själva ska producera sina tidningar eller inte
  • Förbundsstyrelsen ger Förbundsrådet i uppgift att ta beslut i frågan

När Lärarförbundet Students styrelse fick möjlighet att diskutera frågan hade Förbundsstyrelsen redan tagit beslut i frågan och arbetet med att lämna över produktionen av tidningarna hade påbörjats. Därför ansåg vi att det inte fanns skäl att försöka påverka Förbundsstyrelsen i någon riktning. Istället tog vi under ett av våra styrelsemöten mer generell ställning till outsourcingen av tidningarna och hanteringen av detta ur interndemokratisk synpunkt. Efter diskussion om hur processen kring beslutet har gått till samt diskussion om konsekvenserna av att tidningsproduktionen ska bli billigare formulerades två att-satser som vi tog beslut om. Den första attsatsen avslogs och den andra attsatsen. Dessa löd som följer. Attsats 1: Att Lärarförbundet Students styrelse ska anse att outsourcingen av medlemstidningarna inte har förankrats väl hos medlemmarna. Attsats 2: Att Lärarförbundet Students styrelse ska anse att vi i och med outsourcingen av medlemstidningarna oroar oss över att nedskärningarna kommer att påverka kvaliteten negativt.

Lärarförbundet Students styrelse anser att processen gällande outsourcingen har följt demokratiska riktlinjer men vi oroar oss för att nedskärningarna kommer att påverka kvalitén negativt. Förbundsstyrelsen har enligt oss alltså inte tagit ett beslut som ska anses som odemokratiskt men vi tror att ambitionen att tidningarna ska bli bättre samtidigt som kostnaden blir lägre är problematisk. Att färre journalister ska göra samma (eller bättre) jobb än tidigare är orealistiskt och Förbundsstyrelsen bör vara ärliga med detta. Vi hoppas att tidningarna fortsatt håller hög kvalitet trots dessa nedskärningar.

Vem ska bli min nästa arbetsgivare?

Ett bra arbetslag kan göra mycket på en arbetsplats, men huvudmännen måste se till att vi kan utföra vårt läraruppdrag. Foto: Joakim Kosk

Ett bra arbetslag kan göra mycket på en arbetsplats, men huvudmännen måste se till att vi kan utföra vårt läraruppdrag. Foto: Joakim Kosk

Idag släpps Lärarförbundets rankning "Bästa skolkommun", där kommuner uppmuntras som ger sina elever, lärare och skolledare goda förutsättningar. Här skriver jag kort om vilka faktorer som kommer att styra mitt val av framtida arbetsplats.

För några år sedan bestämde jag mig för att förlänga mitt "efter-gymnasium-äventyr" tills vidare för att stanna i Sverige och påbörjar en bättre lärarutbildning som i synnerhet ska leda till ett bättre lärarjobb än Tyskland kunde bjuda på.

Men vilken av de 290 svenska skolkommuner ska bli min framtida arbetsgivare? Ska det bli Haninge som toppar i löneläget, men är på plats 287 i rankningen? Eller Boxholm som har flest friska lärare? Eller blir det Vilhelmina som satsar mest på skola och verkligen behöver fler utbildade lärare.

Eller blir det Torsby kommun som hamnade på första plats i år genom att har arbetat med skolutvecklingen under flera år. I många av Torsbys skolor används tvålärarsystem i kärnämnena. Det är ett system som lockar mig eftersom det ger lärarna möjlighet att bygga på varandras kompetenser och utvecklar undervisningen tillsammans. Även förskolorna inom kommunen har ett bra rykte och stabil personalstyrka. En av Torsbys utmaningar är stigande andel sjukfrånvaron, och det är en signal som inte borde underskattas.

Det finns många faktorer som kan avgöra mitt val av framtida arbetsplats, men att huvudmännen är en god arbetsgivare spelar definitiv stor roll.

Jag flyttade 130 mil för att få en bättre lärarutbildning, tror mig när jag säger att jag är beredd att flytta igen för en bra arbetsplats. Men inte alla av mina studiekamrater, inta alla Sveriges lärarstudenter har möjlighet att flytta över hela landet för att få den bästa arbetsplats. Men lika som alla elever i Sverige ska ha rätt till en god utbildning oavsett var de bor, borde alla lärare har en god arbetsplats med rätt förutsättningar på plats.

Läs mer om rakningen och bakgrunden här.

Vid tangentbord, Maria Guthke, ordförande Lärarförbundet Student