Lärarförbundet

Ditte: Visst vill vi väl ha kvar våra nya lärare i yrket?

Lärarförbundet Student kräver att alla nyexaminerade lärare garanteras en god introduktion i yrket. Varför? Ditte, lärare i åk 3, fick den introduktionsperiod alla bör få. Här berättar hon om varför den varit så viktig för henne.

Efter 4,5 års studier stod jag där, i ett ganska tomt klassrum med 19 bänkar. Jag hade två dagar av förberedelsetid innan klassrummet inte längre skulle vara tomt. Det skulle fyllas av 19 individer med helt olika hopp, tankar, drömmar, förutsättningar och liv. Jag kände mig långt från universitetets trygga föreläsningssal. Nu var det på riktigt. Vad hade jag gett mig in på?


Jag hade den oerhörda fördelen att få jobb på min gamla VFU-skola. Det var så extremt skönt på många sätt och vis. Jag visste t.ex. var kaffemaskinen var och vilka tider jag skulle undvika att gå dit för att inte fastna i den långa kön som bildas då och då. Jag visste vad alla lärare och fritidspedagoger på lågstadiet hette och det var väldigt enkelt att komma in bland kollegiet. Jag kände mig snabbt som en i gänget, en som blev lyssnad till på samma vis som alla andra. Det var oerhört skönt och tryggt.

En annan fördel med att känna kollegorna sedan tidigare var att det inte blev lika jobbigt att ställa frågor hela tiden. För det gör man. Jag lovar. Lärare är till exempel experter på förkortningar och ALM, APT, DLS och FAT slängs omkring på ett självklart vis. Som ny är det inte självklart. Mina kollegor har fortfarande överseende med att jag frågar saker hela tiden och det är en trygghet att jobba i en miljö där det är tillåtet. Det finns nämligen saker som de inte berättar om på lärarutbildningen. Att du kommer få uppskattningsvis 57 olika inloggningar till diverse plattformar, är en sådan. Att teknikstrul sker för alla lärare, framförallt när du som minst behöver det, en annan.

Men det finns även de där större, mer allvarliga sakerna. Som hur du rent känslomässigt hanterar en situation där du misstänker att ett barn far illa. Hur du förmedlar att en kollega har gått över gränsen. Hur du ska hantera missnöjda eller besvikna föräldrar. Hur du stöttar ett barn som bryter ihop. Hur du ska göra för att inte ta med dig jobbet hem.
Saker som du aldrig riktigt kan till fullo förstå förrän du befinner dig mitt i dem. Saker som tar lite längre tid att förklara, diskutera och fundera kring än vad förkortningen FAT står för.


För mig var det ovärderligt att ha en mentor. Min mentor var dessutom min gamla handledare så för oss föll det sig väldigt naturligt att bolla allt mellan himmel och jord. Med Lisa, som hon heter, kunde jag prata om allt från valet av mattebok till just de där tunga, allvarliga ämnena. Det var skönt.

Jag har haft tur när det gäller mina kollegor, jag har många som jag kan prata och diskutera med. Skillnaden mellan Lisa och de andra kollegorna var att jag visste att till Lisa kunde jag alltid gå. Jag visste att det var en del av hennes uppdrag att lyssna till mig, att ge mig råd. Jag visste att jag inte störde, att jag inte tog upp all hennes tid. Jag visste att hon ville vara min mentor, att hon liksom jag såg att det fanns ett värde i våra diskussioner och samtal.

Det borde vara en självklarhet för en skolledning att satsa på mentorerna. Genom att satsa på mentorer satsar de även på de nya lärarna! Alltför många nyexaminerade väljer bort läraryrket efter bara några år. Samtidigt väljer för få att söka sig till yrket från första början och även de mer rutinerade börjar se sig om efter andra yrken. Det har Sverige inte råd med. Alla borde få en lika bra och stabil väg in i läraryrket som jag. Det borde vara en självklarhet att tilldelas en mentor och att tid, för båda parter, avsätts till detta. För visst vill vi ha kvar våra nya lärare i yrket? Visst förtjänar våra barn lärare som getts maximala möjligheter att möta och undervisa dem?

Nå, tillbaka till början. Hur hanterade jag min första dag, då när jag stod där i det ganska tomma klassrummet och kände skräcken inför allvaret komma krypandes? Ja, ni har rätt. Jag gick naturligtvis och pratade med Lisa.

Ditte Karlsson
lärare i åk 3


Att lära av varandra: Uppsala goes to Finland

Äventyrsgänget framför Vasa Övningsskola.

Äventyrsgänget framför Vasa Övningsskola.

Att resa innebär nya och lärorika möten. Uppsalas lokala studerandekommitté begav sig till Vasa, Finland för att lära sig med om den finlandssvenska lärarutbildningen. Läs om deras intryck och om varför det är så viktigt att vi lär av varandra!

Tisdagen den andra maj tog vi i Lärarförbundet Student Uppsala oss tillsammans med studerandekommittén från Umeå över havet för att hälsa på våra vänner i FSLF - Finlands Svenska Lärarstuderande Förening. Vi ville med vår resa ta reda på så mycket som möjligt om den finlandssvenska lärarutbildningen och framförallt se hur samarbetet mellan universitet och övningsskola fungerar. Vi visste sedan innan att vår resa skulle bli lärorik men inte visste vi att….


…vi skulle få uppleva dagar fullproppade med givande möten och studiebesök. Allt tack vare FSLF som ordnat allt från guidning i stan, hämtning på flygplats till engagerande träffar med bland annat personal på övningsskolan och Åbo Akademi

…alla finlandssvenska lärarutbildningar är fem år oavsett om du blir ämneslärare, grundskollärare eller speciallärare

…vi även skulle få en skymt av Vasas studentliv med traditionella seder som vi skulle känna igen från vår egen studentkultur

…de finlandssvenska lärarstudenternas praktikerperioder skiljer sig enormt från våra egna VFU-erfarenheter. Bland annat erbjuds studenterna praktik på övningsskola med handledare som har handledarutbildning. På övningsskolan i Vasa är den starka kopplingen mellan teori och praktik självklar. Genom det nära samarbetet mellan universitet och övningsskolan blir såväl lärare som studenter försedda med den senaste forskningen som lärarstudenterna sedan får möjlighet att genomföra i praktiken. Under praktikperioderna har lärarstudenterna två handledare varav en på universitetet och en på övningsskolan som båda finns till för att stötta och vägleda studenten


…för att bli antagen till lärarutbildningen vid Åbo Akademi krävs det att du utöver studentskrivningar (kan jämföras med slutbetyg) genomför ett skriftligt prov samt blir intervjuad av några professorer från universitetet

…studenterna upplever att de efter sina studier på Åbo Akademi får med sig en ”ryggsäck full med verktyg”

… och sist men absolut inte minst så visste vi inte då att vi skulle ha så otroligt mycket att lära av varandra. Tillsammans med våra framtida kollegor kunde vi utbyta erfarenheter för att hjälpas åt att utveckla lärarutbildningarna och på så sätt även vårt framtida yrke. För ni vet väl att allt börjar med en bra lärarstudent?!


Malin Pettersson
Malin Lindahl
Kajsa Sundström
David Huss
Uppsala Studerandekommitté

Följ Lärarförbundet Student Uppsalas äventyr på Instagram!



Felicia: Jag vill vara del av utveckling! #DÄRFÖRLÄRARE

Felicia Pihl, grundlärarstudent som ser fram emot att få ett spännande jobb.

Felicia Pihl, grundlärarstudent som ser fram emot att få ett spännande jobb.

Fler måste välja läraryrket! Därför sprider vi berättelser om yrkets fina sidor, och om varför vi väljer att utbilda oss till lärare. Här berättar Felicia, grundlärarstudent, om varför hon väljer att utbilda sig till lärare.

För ett år sedan satt jag nervöst framför datorn och surfade in på antagning.se. Jag hade inte en aning om vad jag skulle bli när jag blir stor, men mitt i allt dök grundlärarutbildningen 4-6 upp. Det lät intressant och jag bestämde mig för att kolla lite närmre på den. När jag hade läst på lite om utbildningen bestämde jag mig för att testa. Det svåra valet om vad jag skulle läsa till hösten hade jag nu gjort. Jag kände mig jättenervös över mitt val men samtidigt väldigt peppad.

Sedan kom plötsligt dagen då utbildningen skulle börja, jag klev nervöst in i aulan på Jönköpings universitet. Vad har jag gett mig in på? Kommer jag klara av universitetsstudier? Hur ska jag hinna fixa all kurslitteratur? Många var tankarna som flög runt i mitt huvud, men sedan jag klev in i universitetsatmosfären i Jönköping har jag inte ångrat mitt val att bli lärare. Varför ska jag berätta !

Jag har alltid älskat att stå framför en grupp människor och att få göra det varje dag i mitt framtida yrke känns därför som ett privilegium. Men vägen hit har inte alltid varit självklar eller enkel. Det tog mig hela tre år efter studenten att bestämma mig för vad jag vill göra i framtiden. Under dessa tre år har jag provat mycket, sett mig omkring i världen och arbetat inom alla olika sorters branscher; servitrisyrket, barnomsorgen, administration för att nämna några.

Det var först under mitt sista år innan studierna som jag verkligen jobbade med något jag älskar och brinner för, nämligen som barnskötare på en förskola. Det kändes helt fantastiskt för mig att få följa den barngrupp jag hade. Att se dem utvecklas och bli egna individer på deras livsresa var bara det en glädje i sig! Ingen dag var den andra dagen lik och varje dag kändes det lätt att gå till sitt arbete. Hur gärna vill man inte ha den känslan när man vaknar av sitt alarm på morgonen? Det är något jag prioriterar högt när jag väljer arbete i framtiden. Mitt välmående kommer aldrig kunna ersättas med en högre lön.

Det finns många fördelar med att välja läraryrket. En av dem är att du nästintill är garanterad ett roligt, givande och viktigt arbete direkt efter dina studier. En annan fördel med yrket är att det är väldigt flexibelt. Det visste jag inte innan, men när jag fått göra min första verksamhetsförlagda utbildning så förstod jag att man är väldigt fri. Trots att läroplanen finns att följa är man fri i hur man lägger upp sin undervisning och inspirerar sina elever.

Den största anledningen till att jag valde yrket är dock att det inte finns något häftigare än att få följa mina blivande elever i tre års tid på deras utvecklingsresa; både kunskapsmässigt och personlighetsmässigt. Det kommer garanterat att vara vissa svettiga stunder i klassrummen när man helst bara vill fälla en tår, men det kommer kompenseras av en overklig känsla när man ser hur eleverna lyckas i utmaningar och när de knäcker koderna. Jag vill vara i centrum där utveckling sker!
Vill du samma sak? Sök till en lärarutbildning! Du kommer inte att ångra dig. Du kommer ha en rolig studietid framför dig och självklart kommer du att ha Sveriges viktigaste yrke när du är färdig! Jag hoppas vi ses i framtiden!

Felicia Pihl
Grundskollärarutbildningen 4-6 vid
Jönköpings Universitet
och suppleant i Lärarförbundet Students nationella kommitté


Alexandra: Jag påverkar framtiden! #DÄRFÖRLÄRARE

Alexandra Unge är nyexaminerad förskollärare och övertygad om att hon gjorde rätt yrkesval.

Alexandra Unge är nyexaminerad förskollärare och övertygad om att hon gjorde rätt yrkesval.

Fler borde söka sig till lärarutbildningar! Därför delar vi med oss av berättelser om läraryrkets positiva sidor. Här skriver Alexandra Unge, nybakad förskollärare, om hur glädjefyllt, utmanande och utvecklande läraryrket är.

Jag arbetar i den första delen av utbildningssystemet där grunden för det livslånga lärandet ska läggas. Det är med glädje jag reflekterar över mitt yrkesval!
Jag vet att jag kan göra skillnad genom att arbeta med de minsta medborgarna i vårt samhälle. Som lärare i förskolan har jag makten att utforma en verksamhet där barnen kan tillägna sig de handlingskompetenser som behövs i samhället. En verksamhet där barnen får de bästa av förutsättningar till att utvecklas till ansvarskännande medborgare som vågar ta plats och påverka världen i rätt riktning. Uppdraget som förskollärare är att ge barnen de bästa av förutsättningar för att lära, utvecklas och lyckas. Därför valde jag läraryrket. Det är det mest inspirerande uppdrag jag kan tänka mig!

Mitt intresse för barns utbildning väcktes året efter att jag tagit studenten. Jag flyttade till Oslo med några vänner och fick jobb på en förskola där jag arbetade i två år. En förskola med profilen ”Barn i balanse” som bygger på att skapa en vänlig miljö där ro och aktivitet balanseras. En miljö där både stora och små ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att vara ”här och nu”. Barnmassage, barnyoga, vilostunder, reflekterande samtal och stilla stunder präglade verksamheten. Mitt ansvar på förskolan utvidgades från att vara barnskötare till att även få arbeta som förskolans musikpedagog. Jag hade musik med 55 barn i åldrarna 1-5 år. Ett fantastiskt jobb med otroligt mycket glädje. Erfarenheterna i Oslo fick mig att inse att jag brinner för barns utbildning. Att läsa till förskollärare blev därför ett självklart val. Inte visste jag då vilket otroligt utvecklande, glädjefyllt och komplext yrke jag gett mig in på!

Lärare har makten att påverka världen i rätt riktning. Vi talar ofta om hållbar utveckling men mer sällan om ett hållbart lärande. Jag tror att det är genom ett hållbart lärande vi kan nå en hållbar utveckling.

Men vad menar jag då med ett hållbart lärande?
Jag menar ett lärande som förbereder barnen för en föränderlig värld. Ett lärande som bygger på att våga tänka nytt, göra fel, testa igen, göra om. Det handlar om att låta barnen utvecklas till kreativa, reflekterande och självständiga individer! I leken stimuleras fantasin och förmågan till symboliskt tänkande utvecklas, språket utvecklas och barnens perspektiv breddas och utmanas. Leken är ett fantastiskt sätt att lära! På min förskola använder vi ett gestaltande arbetssätt: lekpedagogik. Ett arbetssätt som bygger på att både barn och vuxna upplever och lär tillsammans, där leken står i fokus. Utifrån en litterär text bygger vi upp en fiktiv, magisk lekvärld där allt kan hända! Vi pedagoger gestaltar karaktärer och barnen kan fritt prova olika roller och perspektiv. Läraren som går in i roll bjuder in barnen till en fantasivärld där barnen i en dramatisk uppgift får tänka och agera, göra val och få ny insikt. Målet är att dramatiseringen ska leda till att barnen stimuleras både känslomässigt och intellektuellt. I den fiktiva, magiska lekvärlden kan vi dra allting till sin spets och utmana barnen i deras tankar. I den magiska lekvärlden kan vi upptäcka mycket mer än vad vi skulle gjort i vanliga fall!


Som förskollärare arbetar jag språkutvecklande varje dag. Jag arbetar för att stärka barnens förmåga att kommunicera, argumentera, ta ställning, samarbeta och lösa problem. Nyckeln till demokrati och det fundamentala för ett barns utveckling är språket. Genom att barnen får tillägna sig ett språk får de möjlighet att kunna påverka den värld de lever i, en förutsättning för en hållbar värld. I en demokrati har alla människor rätten att få sin röst hörd.

Det här är ett axplock av allt det som jag har förmånen att få arbeta med som förskollärare. Förskolan är en plats där utveckling, utmaningar och glädje fyller dagarna. Ingen dag är den andra lik och det finns alltid mer att lära. En plats där man är med och påverkar framtiden!


Alexandra Unge
Förskollärare
och tidigare styrelseledamot i Lärarförbundet Student


Malin: Som lärare kan jag förverkliga alla mina drömmar. #DÄRFÖRLÄRARE

Malin Pettersson, lärarstudent i Uppsala, ser läraryrket som en möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Malin Pettersson, lärarstudent i Uppsala, ser läraryrket som en möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Den 18/5 är sista dagen att söka till en lärarutbildning! Till dess delar vi med oss av våra berättelser om varför vi väljer läraryrket. Här berättar Malin, grundlärarstudent, F-3, vid Uppsala Universitet om varför läraryrket är alla hennes drömyrken i ett.

Jag vill bli lärare därför att jag tror på en meningsfull skola för alla! Jag vill att alla elever ska gå till skolan för sin egen skull – för att de vill.

Som barn var jag full av drömmar. På frågan ”vad ska du bli när du blir stor?” varierade svaren från att bli upptäckare, till att bli uppfinnare vidare till att bli ”dagisfröken” eller till att enbart vara viktig. Det sistnämnda var inget yrke, det visste jag då, men viljan att göra skillnad och påverka var stark.

Lärare blev det självklara valet. Som lärare kan jag förverkliga alla mina drömmar. Tack vare yrket är jag upptäckare: jag får se och upptäcka världen genom ett par nya glasögon med hjälp av mina elever. Barn och människor är rena rama kunskapsbrunnar med mängder av erfarenheter och som lärare får jag möjlighet att ta en del av den fantastiska mångfald Sverige erbjuder.

Tack vare läraryrket får jag chansen att vara uppfinnare. Jag, tillsammans med mina elever, har möjlighet att uppfinna nya metoder och verktyg för att lära oss så mycket som det bara går. Man är aldrig färdiglärd och som lärare kommer jag lära mig något nytt varje dag. Av en sten kan ett barn ibland göra mycket, fantasin flödar och ingenting kan stoppa dem! Som lärare har jag möjlighet att ta tillvara på denna fantasi och tillsammans med mina elever skapa sagolika undervisningstillfällen.

Tack vare läraryrket kan jag också få vara ”dagisfröken” - jag får hjälpa elever samtidigt som jag kan påverka deras framtid. Jag får möjlighet att lägga grunden för ett livslångt lärande samtidigt som jag kan förmedla min vision – att alla kan lyckas!

Tack vare mitt val att bli lärare kan jag förverkliga mina drömmar samtidigt som jag kan ge mina elever verktygen att förverkliga sina. Jag blir därav viktig. Tanken av att få vara viktig för nästa generation gör mig otroligt stolt – tänk er att få vara med och påverka Sveriges framtid? Alltså WOW, vilken grej! Sverige behöver bra lärare, lärare som vill motivera, engagera och utveckla nästa generation. Vill du vara en del av en stark lärarkår som tillsammans ska utbilda framtidens tänkare. Vill du följa med på resan som ska ta Sveriges skola framåt? BLI VIKTIG – BLI LäRARE!


Malin Pettersson
Grundlärarstudent
& ledamot i Lärarförbundet Students nationella studerandekommitté


Kommentarer:

Elouise
Elouise Johansson

Så inspirerande att få läsa om din "därför" Malin! Du är grym och du kommer blir en superbra lärare!! Jag hoppas att jag en dag i framtiden kan få ha en så inspirerande kollega som du <3

  • Skapad 2017-04-03 16:05

#DÄRFÖRLÄRARE - Vi måste bli fler som väljer läraryrket!

Berätta om din väg mot läraryrket under #därförlärare .

Berätta om din väg mot läraryrket under #därförlärare .

Vi måste bli fler som väljer läraryrket! Låt oss därför dela med oss av inspirerande anledningar till att välja läraryrket. Det finns lika många berättelser som det finns lärare och lärarstudenter. Låt oss ta del av dem! Dela med dig av din resa mot läraryrket under hashtaggen #därförlärare .

Under min första dag på lärarutbildningen satt vi 400 nervösa och förväntansfulla studenter i en sal. Vi var nervösa därför att vi inte visste vad som väntade oss.

Vi var förväntansfulla därför att varenda en av oss hade visioner och drömmar om den lärarprofession vi ville bli en del av.
Några av de där 400 har droppat av under vägen. Några är kvar. Visionerna om läraryrket, och övertygelsen om att vi valt ett fantastiskt yrke står fast.

60 000 lärare beräknas saknas redan 2019.

Det är en ofattbar och oacceptabel siffra men vi måste våga tro att vi kan göra något åt det.
Den 18april stänger ansökan till högskola/universitet. Min förhoppning är att tusen och åter tusen framtida studenter då väljer att söka lärarutbildningar. Hur inspirerar vi tusentals till att göra det?
Genom att visa hur fantastiskt läraryrket faktiskt är! Och det gör vi allra bäst tillsammans.

Tillsammans med den nationella studerandekommittén i Lärarförbundet Student vill jag därför be dig: dela med dig av din resa! Få dina kursare och kollegor att dela med sig av sin berättelse om varför de valde läraryrket! Varför valde just du lärarprofessionen, och vad är det du älskar allra mest med ditt framtida (eller nutida) yrke?
Berätta för oss, och för alla som funderar på att välja en framtid som lärare!

Hur delar du med dig?
Enkelt!
Använd hashtaggen #därförlärare ! Posta en bild av dig själv på instagram och skriv din historia som börjar med ”jag vill bli lärare därför att…”

Tillsammans kan vi samla hundratals inspirerande anledningar till att bli lärare!

Varför vill jag bli lärare?
Jag vill bli lärare därför att jag älskar språk och interaktion. Jag fascineras av människors utveckling och av hur språk formar vår tillvaro. Därför ser jag fram emot att få vara med på mina framtida elevers utvecklingsresa.

Ta del av berättelserna på vårt Instagram-konto och via Facebook .

Jag ser fram emot att ta del av din berättelse.

Matilda Gustafsson
Ordförande
Lärarförbundet Student

Malin: Lärarstudenter är framtidsutvecklare!

Malin Holmgren fascineras av läraryrkets konster och är ny sekreterare för Lärarförbundet Student

Malin Holmgren fascineras av läraryrkets konster och är ny sekreterare för Lärarförbundet Student

Malin Holmgren är nyvald till styrelsen för Lärarförbundet Student. Hon kommer under året att vara sekreterare och kommunikatör. Här berättar Malin om det nervösa surfandet som ledde till att hon påbörjade en lärarutbildning och om varför hon fascineras av konsten det innebär att vara lärare.

Den 11 april 2016 satt jag hemma vid köksbordet och surfade lite nervöst på datorn. Jag hade precis kommit hem från USA där jag spenderat tre månader. Under min tid på andra sidan Atlanten hade jag bestämt mig för att börja studera men inte VAD jag faktiskt skulle studera.

Jag var säker på var att jag ville arbeta på en arbetsplats där man får vara social och interagera med andra människor. När jag satt där vid datorn den 11 april och funderade kring vilka yrken som verkade intressanta, dök läraryrket upp och jag kände direkt för att titta närmare på det.
Under mina skolår, framförallt under mellanstadiet, var skolan alltid en miljö som jag trivdes och ville vistas i. Jag ställde mig själv frågan ”varför?” och kom snabbt på att anledningen var för att jag alltid känt mig välkommen där. Mina grundskollärare var oerhört engagerade för oss elever och skapade en inkluderande arbetsmiljö, och det vill jag också göra.

Utan någon tidigare erfarenhet av att jobba i läraryrket sökte jag grundskollärarutbildningen för årkurs 4-6 i Jönköping och kom in. Fem veckor in på utbildningen var det dags för den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, och det var under dessa tre veckor som jag bestämde för att detta var något för mig. Jag gick från ett elev- till lärarperspektiv och kände mig fascinerad över den konst och balans som läraryrket kräver. Konsten att skapa en god kontakt med eleverna, utan att det blir en alltför tajt kompisrelation, samtidigt som man ska agera och styra elevgruppen utan att vara auktoritär, var för mig fascinerade och något som jag ville lära mig mer om.

Något jag också ville lära mig mer om var hur jag kunde engagera mig och påverka min utbildning och framtida yrke. Lärarstudentmötet, LSM, som ägde rum hösten 2016 var väldigt givande och jag lärde jag mig massor. Jag fick sätta mig in i olika frågor kring lärarutbildningen och lärde mig bl.a. hur mycket Sveriges olika lärarutbildningar skiljer sig från varandra. När vi i slutet av helgen röstade fram ordinarie och suppleant från varje lärosäte blev jag vald till ordinarie och kände mig pirrig, rädd och nyfiken på vad jag faktiskt hade gett mig in på. Lyckligtvis har detta bara visat sig vara positivt. Det är ett privilegium att få vara med och diskutera alltifrån introduktionsperiod till att samma utbildning ska ge samma examina. Att vara med i kommittén och diskutera frågor som rör alla lärarstudenter har utvecklat mig, och att nu få arbeta tillsammans med styrelsen kommer ta mig och mina kunskaper till nya höjder.

En bra lärarutbildning är nyckeln för att ge alla elever de bästa förutsättningarna i skolan och en positiv tanke kring lärande. Jag har valt läraryrket och ingår därmed också i yrkesgruppen ”framtidsutvecklare”. Vi utvecklar eleverna, det vill säga, framtiden.

Malin Holmgren

Lärarstudenternas Vårkonvent: Snacka demokrati

Engagerade lärarstudenter är glada lärarstudenter!

Engagerade lärarstudenter är glada lärarstudenter!

Den här våren är speciell för oss som läser SYV:are och lärare. Lärarstudenternas vårkonvent går av stapeln och lärarstudenter från hela Sverige samlas för att diskutera lärares demokratiska uppdrag och fackets roll i i student- och yrkeslivet. Missa inte chansen att lära dig mer!

Att välja läraryrket är inte ”bara att”. Det är ett stort val. Vi vet alla att det innebär en investering. En investering av tid, hopp och omtanke. En investering inför framtiden. Som lärarstudenter är vi framtidens kanske allra viktigaste bärare av demokratiska värden. Oavsett om vi ska bli förskollärare, SYV:are eller ämneslärare måste vi, vid alla tillfällen, sätta demokrati och mänskliga rättigheter högst på agendan. Vi spelar en viktig roll! Och den tar vi på allvar.

Att välja läraryrket är inte "bara att". Vi väljer det trots att vi vet att många skolor präglas av lärarbrist och dålig arbetsmiljö. Vi väljer det därför att vår tro på framtiden, och för att vi ser att våra yrken är några av samhällets viktigaste. Därför är det viktigt att vi också förstår vikten av att stå enade, och ser nödvändigheten i att engagera oss fackligt.

När jag engagerade mig i Lärarförbundet Student visste jag nästan ingenting om organisationen. Men jag visste en sak: att jag ville engagera mig i och för mitt framtida yrke. Jag har inte ångrat mig en sekund. Genom mitt studentfackliga engagemang lär jag mig nya saker varje dag och jag får nya perspektiv på mitt framtida yrke.

Och nu har du som lärarstudent chansen att få lära mer om Lärarförbundet och Lärarförbundet Student! Lärarförbundet anordnar vårkonvent, och du är såklart inbjuden!

Här får du utvecklas i och diskutera ditt demokratiska uppdrag tillsammans med lärarstudenter från hela Sverige! Du som lärarstudent bjuds in att utforska vad demokrati i skolan kan innebära. Lärarförbundet anordnar för första gången ”Lärarstudenternas Vårkonvent”, och som lärarstudent är du mer än välkommen att delta! Vi kommer att prata demokrati, fackets roll i skolan, världen, ditt yrkes- & studieliv, och om varför just du som framtida lärare är så viktig för samhället och för demokratin. Missa inte din chans att delta!

Vårkonventet går av stapeln den 21-22 april i Stockholm.

Läs mer och anmäl dig senast den 27 mars.

Vi ses i april!

Matilda Gustafsson
Ordförande
Lärarförbundet Student


Har jag dragit niten i VFU-lotteriet?

Klassrum med utrymme för lärarstudent sökes.

Klassrum med utrymme för lärarstudent sökes.

VFU som brister i kvalitet kan få ödesdigra konsekvenser för den enskilda studenten. Fel ämne, fel verksamhet, ickeexisterande förutsättningar är bara några av de delar som kan dra ner kvaliteten. Läs en berättelse om lärarstudentoro och om hur bokstävern "VFU" kan ge magknip.

Två och ett halvt år in på min utbildning.
En och en halv vecka kvar tills jag går ut på min tredje VFU.
Två och ett halvt år på den här utbildningen och jag är oroad för om jag verkligen får den utbildning jag har rätt till. Min oro grundar sig i erfarenheterna jag fått.

VFU 1.
På en skola med hot om vite från Skolinspektionen. I, för mig, fel ämne, i, för mig, fel verksamhet. Min handledare fick en vecka på sig att förbereda sin handledning. En handledning som blev ytterligare en uppgift till hennes gedigna ”att göra-lista”. Självklart togs ingenting annat bort.

VFU 2.
Tre dagar innan kursstart frågade den VFU- ansvarige på universitetet om jag inte ”funderat på att ta ett studieuppehåll?”. Någon på något kontor någonstans hade inte koll på kurskoder. Därför hade jag inte blivit placerad i mitt förstaämne och därför skulle jag inte kunna examineras på kursen.
”Du kan ju göra VFU:n för att det är kul, men vi kan inte examinera dig” var de peppande orden jag fick från universitetets ansvariga.

Fantastiskt flexibla lärare lyckades ordna min situation på plats. Fyra handledare och två timmars lektioner per vecka i ”det rätta ämnet” lyckades reda upp oredan de nya kurskoderna från 2011 lyckades ställa till med 2015.

VFU 3.
Om en och en halv vecka ska den börja. Sedan sex månader tillbaka har jag försökt få reda på min placering. Två veckor innan kursstart säger kommunens ansvarige att hen ska ha möte med rektorer för att se vart jag kan placeras. Två veckors framförhållning för ett uppdrag de vetat om att de har i två och ett halvt år.

Det innebär att min framtida handledare har mycket mindre än två veckor på sig att förbereda sig på handledaruppdraget. Inget utbildningstillfälle kommer ramla över min framtida handledare. Någon magisk avsättning av tid för att handleda mig kommer min handledare inte att få eftersom de närmaste veckorna redan planerats på ett eller annat sätt. Det säger sig självt att all verksamhet behöver mer än en veckas framförhållning för ett gott genomförande.

Har jag tur får jag en handledare som gått handledarutbildning sen tidigare.
Har jag tur får jag en handledare som har avsatt tid till handledning eftersom det är ett återkommande uppdrag i hens tjänst.
Har jag tur får jag en handledare som fått tid att sätta sig in i min utbildning, vad det är jag förväntas göra och bidra med under de kommande sex veckorna.

Men utbildning av kvalitet och med rätt förutsättningar ska inte avgöras av studentens tur. Kvalitet i utbildningen och rätt förutsättningar att genomföra den måste garanteras genom system som inte fallerar. Och visst. EN students berättelse är inte representativ för en hel utbildning. Många av mina kurskamrater har goda relationer med sina handledare och ser fram emot att gå ut på VFU. Men för mig innebär bokstavskombinationen VFU en klump i magen. Och det måste räknas! Jag kan lova att vi är många studenter som känt, och känner, så. Jag kan lova att det finns flera studenter som valt att lämna utbildningen på grund av den känslan. För känslan av att utbildning är ett lotteri där jag dragit nitlotten är inte kul.



Elouise: Förena teori och praktik istället för att predika vetenskaplig utopi

Elouise Johansson, styrelseledamot, Lärarförbundet Student. Foto: Sofia Gustafsson

Elouise Johansson, styrelseledamot, Lärarförbundet Student. Foto: Sofia Gustafsson

Det finns ödesdigra luckor i lärarutbildningarna när det kommer till praktisk erfarenhet av bedömning. Elouise Johansson, ämneslärarstudent och styrelseledamot i Lärarförbundet Student skriver om behovet av bedömningskompetens hos framtida lärare.

Som lärarstudent förfasades jag tillsammans med resten av svenska folket framför SVT:S Uppdrag Granskning för någon vecka sedan. Dagen efter lyssnade jag på Karin Hector Stahre, chef för enheten för Nationella Prov på Skolverket, som kommenterade avslöjandet i P1 Morgon. Där försäkrade hon att man ska se över huruvida det är möjligt att utföra samma prov precis samtidigt ute i alla skolor. På så sätt skulle fusk från elevernas håll begränsas.

Den åtgärden kommer dock inte lösa grundproblemet: både lärare och elever lägger orimligt stor vikt vid resultaten från nationella proven. Mycket större än vad som föreskrivs av Skolverket. Enligt dem ska proven ”vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper”. Det kan dock bli väldigt svårt för en lärare att försvara ett betyg som inte stämmer överens med dessa prov inför skolledare eller utredare.

Förbereder vår utbildning oss på hur vi ska hantera betygshets eller den press vi kan utsättas för i vår myndighetsutövning? När oron lyfts i universitetssalarna rycker kursledarna på axlarna och svarar att ”vi måste stå på oss”. Att “vi måste byta arbetsplats om det skulle bli för påfrestande”. Det är inget betryggande svar för oss som sitter i salarna. Vi har ju valt att investera fem år i en akademisk utbildning. Ändå sammanfattar de där uttalandena hur verklighetsfrånvänd lärarutbildningen ibland är. Lärare har ett etiskt ansvar att stå emot påtryckningar om betyg. Vi har också ansvar för att nationella proven faktisk förblir ”en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper”. Men för att leva upp till det ansvaret krävs utbildningar som förbereder oss för det.

Som lärarstudent ser jag en framtid där jag kommer behöva använda mig av nationella proven när jag betygssätter mina elevers prestationer, varken jag vill eller inte. Jag har nämligen inte fått särskilt stor kunskap om bedömning i praktiken. Fördelarna med formativ bedömning har jag memorerat, liksom hur vi kan använda summativ bedömning på ett formativt sätt. Däremot har jag inte fått mycket undervisning om hur jag ska bedöma elevers prestationer utifrån kunskapskraven.

Betyg uppfattas som ett fult ord på min utbildning. Det är ett ord vi inte pratar särskilt mycket om eftersom forskningsresultat pekar på att betyg hämmar elevernas kunskapsutveckling. Helst borde vi i vår framtida verksamhet inte ge några betyg alls. Ur ett lärandeperspektiv håller jag med, men verkligheten ser annorlunda ut. Ändå har jag inte en enda kurskamrat som efter 3,5 år på ämneslärarutbildningen känner sig förberedd på att sätta betyg. Utbildningen är på alla plan baserad på vetenskaplig grund, men den vetenskapliga synen på lärande stämmer inte överens med samhällets utformande av den skola där lärandet ska ske. Konsekvensen av det blir bland annat att nyexaminerade lärare går ut i arbetslivet med en vetskap om att betyg är ett ”nödvändigt ont”. Därför är det inte svårt att föreställa sig att många lärare finner lättnad i att utgå från de nationella proven när de betygsätter.

Med skolan och dess resultat i ständigt fokus sätts det extra press på skolledare och lärare att leverera. Det går uppenbarligen ut över eleverna. Jag sitter inte på en enkel självklar lösning, men jag är säker på att en åtstramning av reglerna kring nationella provens schemaläggning inte kommer gynna eleverna. Vad som krävs är antingen en i grunden ändrad inställning till utbildning och lärande, eller en lärarutbildning som förbereder oss för verkligheten genom att förena teori och praktik istället för att predika en vetenskaplig utopi.

Elouise Johansson
styrelseledamot, Lärarförbundet Student
och ämneslärarstudent


LÄS OCKSÅ VÅR DEBATTARTIKEL OM HUR FRAMTIDA LÄRARES BEDÖMNINGSKOMPETENS KAN STÄRKAS.