Lärarförbundet
Bli medlem

Har du hört talas om PAX i skolan? 

Såhär kan det se ut när Emma Gertzell utbildar lärare kring hur man använder PAX i skolan.

Såhär kan det se ut när Emma Gertzell utbildar lärare kring hur man använder PAX i skolan.

Det här lite information kring en metod för att skapa studiero i ditt framtida klassrum.

Att ordningsomdömen ska bli en hjälp för studiero är något som politikerna är övertygade om, medan sju av tio lärare inte tror det kommer göra skillnad och därför inte vill ha ordningsomdömen. Det lärare vill ha är mer stöd i klassrummet, fler satsningar på elevhälsan och större fokus på förebyggande arbete. Ett sätt att arbete förebyggande är genom PAX i skolan, en uppsättning verktyg som används i arbetet för ett klassrum som präglas av trygghet, glädje och studiero. När jag först fick höra om modellen väcktes min nyfikenhet och jag insåg att denna konkreta metod var något som skulle hjälpa mig i undervisningen. PAX i skolan introducerades i Sverige 2015, och jag har pratat med Emma Gertzell som var en av dem som 2015 tog PAX i skolan till Sverige. 

”Lärare lägger mycket tid på att lösa konflikter, men med dessa verktyg så behöver läraren inte lägga lika mycket tid på att hantera konflikter i klassrummet eftersom hen jobbar med att förebygga uppkomsten av dem. Detta gör att det blir lugnare i klassrummet och att det frigörs mer tid för att fokusera på undervisning.”

Emma hade jobbat som lärare på gymnasiet, men i och med den nya reformen som kom 2011 upplevde hon att det blev svårare för de elever som redan hade det svårt att klara sig i skolan. Dessutom försvann möjligheten till en andra chans, då det blev en mycket omständligare process att läsa upp sina betyg på Komvux. Vilka val eleverna gjorde på gymnasiet blev därmed väldigt avgörande för framtiden. Detta var något Emma reagerade starkt över och upplevde som en stor brist för många elever. Under denna tid hade Magnus Johansson, utbildad psykolog och numera även initiativtagare till PAX i Sverige, uppmärksammat hur PAX användes utomlands. Magnus kontaktade Emma och berättade om idén att initiera PAX även i Sverige. Emma läste på om PAX och upptäckte att det var ett material som gav elever verktyg som hjälpt. Det innehöll också konkreta verktyg för henne att använda i arbetet med elever som hade det särskilt tufft och vara en viktig del i arbetet för hur de kan ha det bra tillsammans. Dessutom fanns forskning som hade visat att modellen gav mycket goda effekter! Utöver det var PAX ett verktyg som var oberoende av reformer, utan stod stadigt för sig själv.  

Emma berättar vidare att som lärare hjälper PAX dig att skapa ett lugnare klassrum. Hon hade från sin lärarutbildning fått med sig mycket bra ämneskunskaper, men upplevde att hon inte hade fått samma förberedelse kring vilka förhållningssätt som behövdes i klassrummet. Genom PAX får man som lärare konkreta verktyg att använda sig av säger Emma. Hon menar att lärare lägger mycket tid på att lösa konflikter, men med detta verktyg så behöver läraren inte lägga lika mycket tid på att hantera konflikter i klassrummet eftersom hen jobbar med att förebygga uppkomsten av dem. Detta gör att det blir lugnare i klassrummet och att det frigörs mer tid för att fokusera på undervisning.

En del i PAX är att eleverna genom samtal är med och skapar en vision kring hur de vill ha det i klassrummet, vilket blir som ett substitut till regler, berättar Emma. PAX lägger också mycket vikt kring att eleverna ska vara med och reflektera över det egna beteendet och övar på så vis förmågan till självreglering. I och med att eleverna flera gånger per dag får möjlighet att reflektera kring sitt och sina kompisars beteende och därigenom öva på självreglering så blir de också bättre på det. Detta är något som man har särskilt svårt med om man har NPF, men också yngre barn har ett stort behov av att träna upp sin självregleringsförmåga. Genom PAX läggs fokus på att främja ett gott klassrumsklimat och förebygga konflikter.

Som blivande lärare är min uppfattning att PAX i skolan kan hjälpa mig med allt det där som jag inte riktigt får lära mig i min utbildning utan ska komma automatiskt genom många års erfarenheter i skolan. Jag tror att för att fler ska orka vara lärare längre behöver vi möjligheter att vara med och påverka klassrumsmiljön. Istället för att låta ett ordningsomdöme vara piska och morot.  

Vid pennan, Gabriella Johansson, styrelseledamot Lärarförbundet Student

Lärarutbildning numera “Ett sexigt ämne” (Lärarförbundet Student på Skandinaviska lärarutbildningskonventet)

Lärarstudenterna Elise och Frank från de norska Pedagogstudentene och Julia och Elisabeth från Lärarförbundet Student njuter av fin natur och underbar samarbete.

Lärarstudenterna Elise och Frank från de norska Pedagogstudentene och Julia och Elisabeth från Lärarförbundet Student njuter av fin natur och underbar samarbete.

Elisabeth & Julia från styrelsen befann sig under två dagar på gården Lysebu i Oslo där de deltog i det Skandinaviska lärarutbildningskonvetet. Läs mer om deras intryck och vad de tog med sig därifrån.

Vårterminen har passerat och det efterlängtade sommarlovet är på ingång för många. Det ihärdiga arbetet med att förbättra lärarutbildningarna kommer läggas lite på is, eller snarare i någon park, under någon månad.

Så här två veckor efter de sprängfyllda dagarna på det Skandinaviska lärarutbildningskonventet är vi fulla med inspiration och funderingar kring utveckling av lärarutbildningar och lärarstudenters forskningsmöjligheter. Inte bara omgivningarna vid gården Lysebu i Oslo gav oss nytt syre utan också all information om vad som händer på lärarutbildningarna runt om i Skandinavien. Vi kom fram till nästan lika många likheter som olikheter. Från Sverige gavs exempel på forskarmöjligheter via forskarskolor efter examen och från Norge och Danmark gavs andra exempel på hur forskning om eller för lärarutbildning kan bedrivas. Vi fick dessutom veta att Norge har satsat flera miljoner på nya lärares introduktionsperiod, det i relation till vår lagstadgade sådan. En möjlighet som för sällan används.

Vi har samtalat med studenter från Norska Pedagogstudenterne och representanter från Skandinaviska högskolor, professionshögskolor och Universitet. Vi har lyssnat till Norges minister för forskning och högre utbildning Iselin Nybø, Jörgen Tholin huvudsekreterare för utbildningsvetenskap vid Vetenskapsrådet och forskaren vid Quint, Kirsti Klette, som beskrev lärarutbildning som ett numera sexigt ämne att beforska. Nordiska ministerrådet fick vi också möjlighet att prata med under en middag. Sist men inte minst förklarade Frank och Elise från Pedagogstudenterne hur russetiden kan vara, i relation till den variant vi fått se i SKAM.

Ja, det var många möten, samtal och föreläsningar. Och om det var något vi verkligen kom fram till, såhär efter ett EU-val i ett Europa som genomsyras av främlingsfientliga krafter, så var det betydelsen av och möjligheterna som kommer med samarbete. För känslan av att inte vara ensam infann sig verkligen. Vi var många som ville åt samma håll, åt en bra lärarutbildning för alla lärarstudenter. Då temat för konventet var forskningsmöjligheter diskuterades också hur en god möjlighet till forskning för lärarstudenter kan bidra till en bättre lärarutbildning och en bättre omgivning som yrkesverksam. Forskningens vikt blev också tydlig för lärarstudenter i Sverige när UKÄ nyligen lyfte nödvändigheten av forskningsanknytning i lärarutbildningar. Det framkom i deras utvärderingar av grund och förskollärarutbildningarna att just forskningsanknytningen var bristfällig i en stor del av dem. Något som under helgen framkom var också att lärarstudenter i hela Skandinavien lider brist på kopplingen mellan teori och praktik. Även Kirsti Klette synliggjorde i sin forskning att en stark koppling mellan teori och praktik är en av de viktigaste faktorerna för att genomföra bra lärarutbildning. Dessa två betydelsefulla fakta låter vi gro under en skön sommar för att sen ta oss an dem i arbetet vid terminsstart.

Ha en riktigt fin och kraftsamlande sommar!

Vill du läsa mer om Kirsti Klettes forskning, kika här ->

https://www.uv.uio.no/ils/english/research/projects/cate/

Gärna arbetsintegrerad utbildning – men bara om den håller kvaliteten!

En viktig del av en lärarutbildning är att få testa teorier och sina förmågor i verkligheten.

En viktig del av en lärarutbildning är att få testa teorier och sina förmågor i verkligheten.

Lärarbristen är en av dagens största samhällsutmaningar då det redan idag saknas 60 000 behöriga lärare ute i de svenska skolorna.

I Lärarförbundets senaste undersökning i fritidshem visades att det i genomsnitt går 55 barn på varje behörig fritidslärare. Detta är ett stort problem då det ökar arbetsbelastningen på de lärare som finns, vilket riskerar att leda till en ohållbar arbetsmiljö, sjukskrivning och därmed en ännu sämre arbetsmiljö. Men samtidigt som behovet av lärare är så stort fylls inte platserna upp på ett flertal av landets lärarutbildningar, vilket innebär att framtidsprognoserna ser ännu dystrare ut för läraryrket. Detta måste förändras vilket kräver att nya konstruktiva lösningar tas fram för lärarutbildningarna.

Under dagen hölls en konferens kring vilka delar måste vara på plats för att erbjuda en arbetsintegrerad fritidslärarutbildning, vilket innebär att den teoretiska utbildningen ska varvas med arbete på en skola. Utbildningen skulle innebära att studenten får lön för den tid som förläggs som fritidslärare och CSN för den tid av utbildningen som är teoretisk. Arbetsintegrerad lärarutbildning finns redan på vissa universitet och vi i Lärarförbundet Student står mycket positiva till denna typ av utbildning. Förutom att den ger studenten möjlighet till en tydlig koppling mellan teori och praktik så möjliggör det att även den som är beroende av en kontinuerlig inkomst kan utbilda sig. På så vis kommer vi förhoppningsvis närmre en lösning på lärarbristen.

Det finns dock några saker som vi i Lärarförbundet Student inte tillåter att någon tummar på. Dels bör lärosätena vara väldigt noga med att arbetsbelastningen inte ska bli för stor för studenterna. Vi ska hålla ett helt arbetsliv, och inte bränna ut oss redan under utbildningen. Dessutom bör varje student ha en handledare på sin arbetsplats. Att stå helt ensam i ett läraruppdrag är inte rimligt. Varje student behöver ha någon att kunna anförtro sig till då läraryrket innebär många situationer som studenten inte kan förbereda sig på. Dessutom bör undervisningen, bådelärosäten och på arbetsplatsen kvalitetssäkras! Det är av största vikt att detta tas på allvar för en utbildning som både ska leda till en kompetent lärare och ett stopp för den ökande lärarbristen.

Ett hinder för att erbjuda en kvalitetssäkrad och arbetsintegrerad lärarutbildning med inriktning mot fritidshem är att det redan idag finns stora brister i forskningskompetensen kring fritidshemmen. Det finns få som forskar på verksamheten i fritidshemmet och det är en lång väg att gå för de med en grundlärarutbildning mot fritidshem att vidareutbilda sig till forskare.

Sammanfattningsvis kan vi säga att vi uppskattar utveckling på fler och mer flexibla vägar in i läraryrket. Men det som måste säkerställas innan ett nytt program kan öppnas är att kvaliteten på den teoretiska och praktiska delen är säkerställd och att det finns tydliga ramar som garanterar en sund arbetsbelastning för studenterna.

Vid pennan, Gabriella Johansson, styrelseledamot och Maria Guthke, ordförande

Grattis på förskoledagen!

Hannah, förskollärarstudent och studentombud vid Göteborgs Universitet.

Hannah, förskollärarstudent och studentombud vid Göteborgs Universitet.

Väldigt många är nöjda med förskolan vi har i Sverige. Det måste vi förstås fira! Förskolans dag firas idag och vi tog tillfället i akt att intervjua Hannah, vårt studentombud i Göteborg, som även studerar till förskollärare.

Varför valde du förskollärarutbildningen?

- Jag hade studieuppehåll från personalvetarprogrammet då jag sen en tid tillbaka känt att det inte var helt rätt för mig. Kurserna i pedagogik, psykologi och sociologi tyckte jag var jätteintressanta men ekonomikurserna var absolut inte min grej. Jag började vikariera på en förskola för att jag hade en kompis som gjorde det och kände från dag 1 att det var här jag skulle vara! Det kändes så viktigt, roligt och meningsfullt och jag kunde inte fatta att jag inte tänkt tanken att bli förskollärare tidigare.

Vad är det bästa med förskollärarutbildningen/förskolläraryrket?

Det bästa med förskollärarutbildningen är att den förutom att vara verksamhetsnära och intressant också är väldigt väldigt rolig. Den är varierande och innehåller till min förtjusning även estetiska inslag som sång och drama. Jag tyckte 3.5 år kändes lite långt innan jag började men det finns så mycket att lära sig och nu försöker jag suga åt mig så mycket jag kan innan jag är färdig.

Varför engagerar du dig i Lärarförbundet Student?

Att engagera sig i Lärarförbundet Student är dels ett jättebra sätt att lära känna sitt fackförbund men också en möjlighet att få vara med och påverka sin studietid.

Jag är studentombud i Göteborg och arbetar med andra lärarstudenter i Lärarförbundet Student för att få fler att engagera sig, vi informerar studenter om Lärarförbundet och försöker bidra till att skapa en givande studietid genom att bjuda in till kompletterande föreläsningar, workshops och mycket mera.

Jag engagerade mig för att det är ett roligt sätt att träffa andra lärarstudenter, få lära sig mer om facket, träffa yrkesverksamma lärare och framför allt för att kunna påverka statusen för mitt framtida yrke.

Vi lärarstudenter vet ju hur arbetssituationen ser ut för många lärare just nu och därför är det extra viktigt att vi gör våra röster hörda för att kunna påverka vår framtid.

Ännu en gång: Stort grattis till alla förskollärarstudenter till yrkesvalet och låt oss arbeta tillsammans för en bra och givande studietid!

Vill du gnälla eller vill du förändra?

Lärarstudenter på manifestation för bättre villkor på förskolan i Umeå.

Lärarstudenter på manifestation för bättre villkor på förskolan i Umeå.

Hej lärarstudent! Jag antar att du har fullt upp med studier just nu och med andra antaganden. Med det här blogginlägget vill jag uppmuntra dig att ta tid och fundera kring ditt engagemang i Lärarförbundet Student.

Du som är lärarstudent är nämligen mycket viktig. Lärarstudenter som är medlem i Lärarförbundet är även medlemmar i Lärarförbundet Student. Vi i Lärarförbundet Student vill att våra medlemmar ska engagera sig under sin studietid. Lärarutbildningen har vi alla olika erfarenhet av. Det kanske främst beror på våra olika subjektiva uppfattningar. En sak som är viktig att komma ihåg är att lärarutbildningen inte är likvärdig över hela landet. Lärosäten är nämligen fri att utforma sina kurser utifrån uppdraget från staten.

Du kanske känner igen dig i att utbildningen inte alltid ställer höga krav på våra kunskaper eller att utbildningen till och med inte lever upp till det du förväntade dig. I Lärarförbundet Student organiserar vi oss för en bra utbildning av hög kvalité. Vi ska finnas vid varje ort som har en lärarutbildning och organisera oss i så kallade studerandekommitéer. Det du kan göra är att ta kontakt med din studerandeinformatör som finns vid varje lärosäte. De jobbar i yrket men har facklig tid för att jobba med studenter. Studerandeinformatören kan berätta om det finns en lokal studerandekomitté, annars kan hen hjälpa dig att starta upp en. Möjligheterna för dig som vill engagera sig i Lärarförbundet Student är stora. I en kommitté eller om ni är flera och har en styrelse kan ni påverka. Ett sätt är att boka ett möte med studierektorn eller med en lärarutbildare. I ett sånt möte kan ni påverka direkt genom att lyfta fram era åsikter om vad ni tycker utbildningen saknar eller vad som hade kunnat förbättras. Beroende på respons kan ni göra som andra lokala studerande avdelningar har gjort och skriva en debattartikel i den lokala tidningen. Jag förstår att det kan kännas lite läskigt i början men inom Lärarförbundet finns det kompetens som ni kan använda er av. Lokalavdelningen och studerandeinformatörer är ett bra stöd och du kan alltid kontakta oss i Lärarförbundet Student. Det finns även andra goda exempel på aktiviteter som studenter har gjort vid sina lokalavdelningar, så som föreläsningar. Finns det något som ni saknar i utbildningen kan ni också bjuda in en föreläsare och bjuder ni in andra lärarstudenter kan fler ta del av kunskapen!

Det jag tror på och vill framhäva i den här texten är att en lärarutbildning inte är tillräcklig. Vi behöver ständigt utveckla vår egna professionalitet. I en idéburen organisation som Lärarförbundet är det möjligt. Med fackliga utbildningar och dialoger med politiker får vi större förståelse för vårt yrke och hur allt hänger ihop. För de val vi gör i klassrummen eller i barngruppen på förskolan hör ihop med fackliga frågor. Utan en bra arbetsmiljö kan du inte utföra ditt uppdrag. I facket kan vi sätta press genom avtal på arbetsgivaren. Avtalen är bindande och de ska efterföljas. I varje kommun och i nästan varje skola finns Lärarförbundets ombud som är där och ständigt bevakar så att avtalen följs. Utan facken hade vi idag inte haft kollektivavtal och utan dem hade vi inte haft den gynnsamma föräldraförsäkring vi har eller reglerad arbetstid för att ta upp två exempel. Just detta berör inte dig som lärarstudent just nu men är viktiga att komma ihåg, för det är något som facket har slagits för i hundra år. Det är en kamp som vi nya lärare måste ta vidare, för om vi är fler som säger ifrån och sluter oss samman blir vi starkare. Vi behöver även dig för att utöka våra påverkans möjligheter. Det är du som är lärarstudent och det är också du som vet hur lärarutbildningen borde se ut och vad som behövs. Vi är ett förbund som organiserar alla lärare och skolledare från förskolan till vuxenutbildning. Det är jag stolt över, en enad profession har större möjligheter att påverka än en splittrad – för det har vi provat förr. Det är också därför lärarstudenter är så viktiga för vi har den senaste forskningen och är de som ska jobba ute i skolorna. Jag lovar dig om du engagera dig i Lärarförbundet Student har du en berikade studietid. Det blir en tid av utbyten, utveckling och en stark känsla av samhörighet. Ditt engagemang kan också se så olika ut, vilket jag tycker är det bästa med Lärarförbundet. Jag ångrar aldrig mitt engagemang i Lärarförbundet – det har gett mig otroliga erfarenheter!

Så följ oss i sociala medier, på Instagram och Facebook, kontakta din studieinformatör och så syns eller hörs vi snart!

David Blank, styrelseledamot Lärarförbundet Student

inspiration på norska

Lärarstudenter från Finland, Danmark, Norge och Sverige står enade för en lärarutbildning av hög kvalitet.

Lärarstudenter från Finland, Danmark, Norge och Sverige står enade för en lärarutbildning av hög kvalitet.

Jag sitter på en parkbänk i Oslo, solar mig och vill gärna dela med mig av några tankar som jag har haft under den gångna helgen. Jag har varit på vår systerorganisations Pedagogstudentene i Utdanningsforbundets årsmöte och här är några av de intryck som mötet lämnade hos mig.

Tankeväckande diskussioner och trevliga sociala stunder blir de minnen jag tar med mig hem från mötet. Syftet med mitt besök var att få nya idéer till Lärarförbundet Student, men även att stärka relationen och skapa långsiktigt samarbete mellan våra organisationer. Det är viktigt att de nordiska lärarstudentorganisationerna står enade. Vi ser att vi har många gemensamma mål och utmaningar att arbeta kring i våra lärarutbildningar.

En stor framgång för Pedagogstudentene var deras påverkansarbete kring introduktionsperioden för nyexaminerade lärare. Stortinget är överens om att en god introduktion till yrket är viktigt för nya lärare och det har satsas 60 miljoner norska kronor på introduktion för nyexaminerade lärare i statsbudgeten. Introduktionsperioden i Sverige är undermålig och Pedagogstudentenes resultatinriktade uthållighet i frågan ger mig ny energi att ta mig an frågan. Dessutom är de kontakter som jag knöt under helgen en bra informationskälla i det framtida arbete.

I många avseenden är lärarstudenter i Norge och Sverige organiserad på samma sätt. Stort vikt läggs på det lokala engagemanget som är nära lärarstudenterna och ska göra skillnad i medlemmars vardag.

Likt Lärarförbundet Student ska Pedagogstudentene arbeta för att stärka VFU perioden i lärarutbildningarna. Kopplingen mellan de teorier vi lär oss i föreläsningssalen och den verklighet som finns i praxisen måste vara tydlig och möjlig att förena.

Det är inte bara så att våra norska kamrater håller sitt årsmöte helt digitalt, de vill även arbeta för att digitala kompetenser i utbildningen stärks.

Om du vill läsa vad mer Pedagogstudentene ska arbeta med under det kommande verksamhetsår, kan du läsa deras arbeidsprogram.

Nu tar jag ledigt för resten av dagen och får vara turist i Oslo. Imorgon fortsätter jag arbete mot världens bästa lärarutbildningar med ny kraft, nytt mod och nya utvecklingsidéer.

Takk for meg. Maria Guthke, ordförande.

Vi behöver kunskaper kring hållbar utveckling för att kunna lära ut detta!

Agenda 2030 - 17 mål för en hållbar global utveckling

Agenda 2030 - 17 mål för en hållbar global utveckling

I veckan är det Global Action Week, en global kampanj för att uppmärksamma och stärka arbete med det fjärde globala målet för hållbar utveckling. Totalt finns det 17 mål och tanken är att alla länders regeringar, samhällen och individer ska sträva efter att uppfylla dessa mål innan 2030.

Att arbeta mot målen är även en del av skolans och lärarnas uppdrag. Men hur mycket kan vi lärarstudenter faktiskt om hållbar utveckling?

Jag intervjuade Örjan Hansson och Alexina Thorén Williams, två lärarutbildare på Göteborgs universitet som tyckte att alla ämneslärarstudenter behöver fler kunskaper kring Agenda 2030 och verktyg att undervisa sina framtida elever i hållbar utveckling. Därför skapade de en obligatorisk kurs för alla ämneslärarstudenter på GU.

Kan ni kort beskriva kursen?

Kursen "Hållbar utveckling med människan i centrum" är obligatorisk för alla på Ämneslärarprogrammets tredje termin. Under fem halvdagar och en heldag får studenterna gå en gemensam tvärvetenskaplig strimma med fokus på Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.

Syftet är att studenterna under kursen ska få möjlighet att reflektera kring olika perspektiv på hållbar utveckling i relation till sin undervisning och framtida yrkesroll. För att bli godkänd på kursen krävs att man deltar i minst fem av de sju aktiviteterna och att inlämningsuppgiften blivit bedömd som godkänd.

Varför är det viktigt att framtida lärare får kunskaper kring Agenda 2030?

I Högskolelagen (2005:1208) 1 kap, 5 § står det:

"Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa."

I vår kurs vill vi ge de blivande ämneslärarna en möjlighet att reflektera över olika perspektiv och värderingar som berör hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Vi behandlar grundläggande begrepp och försöker lyfta fram aktuella frågor.

Begreppet hållbar utveckling har en ganska lång historia. Citatet ovan från Högskolelagen är baserat på den så kallade Brundtlandkommissionens arbete 1987 och redan då talade man om de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbarhet. År 2000 formulerade FN de åtta Milleniemålen som man skulle arbeta mot fram till 2015. Och sedan har FN utvidgat och preciserat dessa i form av Agenda 2030 som nu ska genomsyra utvecklingsarbete på alla nivåer i samhället - inte minst i skolan!

Hur har lärarstudenternas respons varit på kursen?

Vi har nu genomfört kursen fem gånger sedan starten på hösten 2014. I början var det ett visst motstånd - både från lärarstudenter och lärarutbildare. Det var ju ett nytt moment som lades ovanpå ett schema som i flera ämneskurser var ganska späckat. Men för varje år märker vi hur fler och fler blir mer positiva. Det märks att många studenter redan är övertygade om hur viktigt det är att arbeta mot en hållbar utveckling och nu är det många som vill att vi ska utvidga och fördjupa kursen.

Vad står på planen inför höstterminen 2019?

Tyvärr är det svårt att ge kursen mer utrymme i utbildningen. Men vi jobbar hela tiden med att förbättra den. Vi har redan infört moment om hur man jobbar med hållbar utveckling i skolpraktiken. Men eftersom detta efterfrågas mycket ska vi försöka få in fler sådana moment.

Har ni några tipps till lärarstudenter som vill lära sig mer om hållbar utveckling och Agenda 2030?

Det finns mycket att lära sig på webbsidan Globala Målen.

Global Action Week 2019

Global Campaign for Education’s Global Action Week for Education in 2019 will focus on making the right to an inclusive, equitable, quality, free public education a reality. GAW 2019, entitled “My Education, My Right(s)” will support citizens and communities to claim their right to education, encompassing the realisation of the full Sustainable Development Goal 4 agenda.

Global Campaign for Education’s Global Action Week for Education in 2019 will focus on making the right to an inclusive, equitable, quality, free public education a reality. GAW 2019, entitled “My Education, My Right(s)” will support citizens and communities to claim their right to education, encompassing the realisation of the full Sustainable Development Goal 4 agenda.

​Global Action Week är en global kampanj som uppmärksammar FN:s fjärde globala mål om god utbildning för alla. Varje år arrangeras Global Action Week med syfte att påminna om FN:s utvecklingsmål att alla barn ska ha rätt till utbildning och 2019 anordnas Global Action Week den 23-30 april.​


De kommande åren kommer Agenda 2030 och de 17 Globala Målen för hållbar utveckling att sätta prioriteringsordningen för den globala utvecklingen. Målen syftar bland annat till att utrota fattigdomen (mål 1), minska ojämlikheten (mål 10) , skydda vår miljö (mål 15) och uppnå att jämställdhet (mål 5). Det fjärde målet handlar om att säkerställa utbildning och syftar till att garantera en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

I år kommer vi i Lärarförbundet låta Global Action Week ha slogan "Allt börjar med bra lärare - från förskolan till universitet". För oss studenter kan något som blir extra viktigt i och med det vara att alla har rätt till en VFU-handledare med handledarutbildning! Eftersom detta är väldigt viktigt tycker vi förstås att det vore toppen om alla lärarstudenter blev uppmärksammade på detta. Vi är nyfiken på hur många av våra medlemmar har haft en utbildad handledare under sitt senaste VFU.

Läs mer om själva kampanjen på Campaign For Educations hemsida!

En kvalitativ lärarutbildning framför ytterligare ett omdöme i skolan

Nu skapar politiken reda och ordning i klassrummet, eller?

Nu skapar politiken reda och ordning i klassrummet, eller?

​Nu ska det bli ordning i skolan! Eleverna ska sitta stilla och arbetsro ska infinna sig. Lätt som en plätt. Det krävs bara att införa ett omdöme i ordning och uppförande. Detta är i alla fall vad våra politiker säger. Men är inte det att göra det hela lite väl enkelt? Eller missa problemets kärna…

Att det kan vara stökigt i de svenska klassrummen har nog inte gått någon förbi de senaste åren och alla är ju enade om att det måste bli ändring på det. Enligt Alliansen och Sverigedemokraterna är lösningen att införa ett ordningsomdöme, men frågan är om det är rätt väg att gå.

Om vi istället kollar på vad som skulle kunna vara roten till problemet tror jag att alla vi som varit i ett klassrum vet att konflikter lätt uppstår mellan eleverna. Kunde det då inte vara en bättre och mer konstruktiv idé att hjälpa eleverna att lösa konflikterna istället för att skicka ett skriftligt omdöme vid jul? Så varför inte lägga resurserna på att säkerställa att det finns vuxna med kunskap om konflikthantering i klassrummet istället.

Tyvärr är det många lärarstudenter som i dagsläget inte upplever att de får den utbildning i konflikthantering som de behöver, då det är stor variation i kvalitet och omfattning från universitet till universitet. Lärare ska ju vara lärare, men att bedriva undervisning med konflikter i klassrummet är ohållbart. Därför är det av största vikt att man har kunskap och befogenheter att hantera sådana situationer! Något som borde vara en självklarhet, oavsett vilken lärarutbildning man går på.

Dagens lärarutbildningar präglas dock till hög grad av självstudier och till en låg grad av lärarledd undervisning. Detta gör alla lovord kring satsningar på läraryrket till tomma ord. För att utbilda bra lärare krävs en bra utbildning. Det är svårt att uppnå genom 8 timmars undervisningstid i veckan som enligt rapporten “Lärarledd tid i den svenska högskolan” är fallet nu. Med fler undervisningstimmar i veckan och fler verksamhetsnära inslag kan lärarstudenter utveckla ett pedagogiskt ledarskap som förbereder dem att möta klassrummens olika utmaningar.

Av dessa anledningar vill vi att politikerna riktar blicken mot lärarutbildningen och säkerställer att alla studenter får en omfattande och kvalitativ utbildning. På så vis kan vi bli utrustade att möta de konflikter som uppstår bland eleverna och leda dem till att bli demokratiska medborgare, istället för att bedöma deras beteenden genom ett skriftligt omdöme.

Men ännu bättre är det ju förstås om läraren också stöttas av andra personalgrupper som kan ta hand om konflikterna och de elever som stör undervisningen. Då kan läraren faktiskt lägga fokus på de elever som inte stör undervisningen utan är där för att lära.

Vid pennan, Gabriella Johansson, styrelseledamot Lärarförbundet Student

Nu smäller det, Lärarstudentpodden är här!

Styrelseledamöter David och Elisabeth snackar läraryrket med moderatorn Linda

Styrelseledamöter David och Elisabeth snackar läraryrket med moderatorn Linda

Lärarstudenter får en ny kanal att lyfta viktiga frågor och prata om de utmaningar och möjligheter som surrar hos blivande lärare: nu finns det Lärarstudentpodden och i första avsnittet snackar vi lärarbrist.

I första avsnittet av Lärarstudentpodden snackar Lärarförbundet Students styrelseledamöter Elisabeth och David om deras väg till läraryrket och diskutera lösningar till lärarbristen.

Lite fakta som vi pratar om i podden:

  • Vi har en växande lärarbrist en växande lärarbrist, där vi idag saknar nästan 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare. Den 15 mars öppnar anmälan inför höstterminens lärarutbildningar - och för att locka fler att söka till världens viktigaste jobb - kör Lärarförbundet student igång kampanjen - #därförlärare.
  • Det vikande intresset för lärarutbildningar märks tydligast på förskollärarutbildningen – och av de som söker – lyser männen med sin frånvaro. 91 procent av de sökande är kvinnor. Fler män som hoppar av utbildningen, och lämnar i större utsträckning yrket. Idag är cirka 4 % av förskollärarkåren män, vilket är betydligt färre än det var på 70-talet.
  • Förra året presenterade Lärarförbundet och Ungdomsbarometern en undersökning som visade – att när cirka 10 000 ungdomar fick välja bland 80 yrken – så hamnade lärare på det tionde mest populära. Före polis och läkare. Om lärare nu är ett så pass populärt yrke bland unga – varför är det då så få som väljer att söka till lärarutbildningarna?
  • I februari rapporterade Lärarförbundet att antalet arbetslösa lärare ökat med 15% det sista året. Men det beror inte på arbetsbrist utan på att lärare själva säger upp sig på grund av bristande arbetsmiljö. Och i en ny undersökning där Lärarförbundets medlemsgrupp lärarstudenter får svara på vilka tre orsaker som skulle få dem att överväga att lämna yrket – hamnar följande tre i topp: 70 % svarar för hög arbetsbelastning. 55 % svarar dålig arbetsmiljö. Och 46 % säger för stora barn- elev eller studerandegrupper.

Har du idéer på tema vi ska ta upp i podden? Hör av dig till oss på Instagram eller Facebook!