Lärarförbundet
Bli medlem

Siffrorna visar sjunkande sjuktal, men blir vi friskare?

Försäkringskassan har publicerat nya siffror på hur sjukskrivningarna har utvecklats sista året. Glädjande nog visas en fortsatt nedåtgående trend från förra året. Det gäller arbetsmarknaden som helhet men också för de som arbetar inom skola och förskola.

Senaste åren har sjukdomarna inom psykisk ohälsa och de diagnoser som ingår varit i fokus, då vi ser att det är där lärare och skolledare är mest drabbade. I diagnosgruppen ”Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar” ingår ex posttraumatiskt stressyndrom, anpassningsstörning, reaktion på svår stress, utmattningssyndrom, förstämningssyndrom, m fl.

Antal sjukskrivna har fluktuerat över tid, ofta följs lågkonjunktur och sjuktal åt.

Sjuktal bild 1 utredarbloggen

I diagrammet ovan där vi ser pågående sjukfall inom psykiska sjukdomar, för samtliga på arbetsmarknaden, så syns det tydligt att nivån på antal pågående sjukfall var låga 2010 medan det 2016 låg på en rekordhög nivå (alla siffror är tagna från kvartal 2 varje år).

Tittar vi på hela arbetsmarknaden så följer även den en nedåtgående trend när det gäller antal startade sjukfall per 1000 anställda:

Sjuktal bild 2 utredarbloggen


Tittar vi specifikt på gruppen inom bransch utbildning* så ser vi att det följer samma mönster. Tyvärr har vi ännu inte tillgång till de sammanställda siffrorna för 2018 utan de sträcker sig fram till 2017, eftersom man här tittar på helår.

Sjuktal bild 3 utredarbloggen


Men har vi då blivit friskare inom skolans värld?

En relevant fråga att ställa sig blir då: blir vi friskare? Statistiken visar ju tydligt på att sjuktalen inom förskola och skola fortsatt är höga även om de har börjat att sjunka något.

Försäkringskassan beskriver i sin rapport ”Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad” (maj 2018) den ökade risken för sjukskrivning för bland annat verksamma inom förskolan. I rapporten påpekas det också: ”De stora yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg bidrar genom sin storlek betydligt mer till utgifterna inom sjukförsäkringen”. Är det en uppmaning till arbetsgivarna att ta sitt ansvar när det gäller kostnaderna för sjukförsäkringen? Borde inte myndigheter kunna göra gemensam sak i en sådan viktig fråga som individers hälsa, istället för att påpeka att kostnaderna för sjukförsäkringen är för höga? För vem finns våra myndigheter? De är ju satta att tillvarata medborgares rättigheter utifrån socialförsäkringsbalkens lagparagrafer!

Borde det inte istället vara så att vi gemensamt uppmanar huvudmän att följa arbetsmiljölagen och se till att ingen blir sjuk av arbetet? Att myndigheter i den här frågan gör gemensam sak? Att uppmana huvudmän att se till att rektorer får förutsättningar för sin verksamhet, både för att bedriva en verksamhet med kvalitét och en frisk arbetsplats?

Många frågor blir det och under tiden så fortsätter lärare och skolledare att ha hög arbetsbelastning och därmed riskerar sjukskrivning. Aldrig har det varit så viktigt som nu att se över sitt schema och vara noga med att paus och rast ryms inom arbetstiden.

Vad säger forskningen?

Forskning visar tydligt på hur viktigt det är med återhämtning, även under arbetsdagen. Vi blir mindre effektiva om vi inte respekterar kroppens behov av återhämtning. Mats Hagberg, professor i arbetsmedicin, har tillsammans med kollegor från Göteborgs universitet genomfört en studie som omfattar 3534 män och 4115 kvinnor, som två år efter sjukfrånvaron fick besvara ett antal frågor kring möjlighet att ta paus och rast och därmed få den återhämtning som behövs under arbetsdagen men även hur man sov och om vilan mellan arbetsdagarna var tillräcklig. I studien förklarar han att skillnaden i män och kvinnors sjukfrånvaro till 60 % består av brist på återhämtning i arbetet. Studien publicerades i den engelskspråkiga vetenskapliga tidskriften Plos One i juli 2017.

Så se över ditt schema! Finns det utrymme för rast och paus? Om inte, prata med din chef! Att godta svar som ”rast och paus kan du ta om verksamheten tillåter” är inte ett alternativ! Sådana svar kan endast ges i särskilda fall, vid plötslig sjukdom eller annan plötslig händelse som inte har kunnat planeras i förväg. Inte användas som en möjlighet att i smyg skära ned på personal! För om organisationen är så tajt att du inte hinner ta ut rast och paus, då har verksamheten inte organiserats utifrån de lagkrav som finns, både i Arbetsmiljölagen, i föreskrifterna Organisatorisk och social arbetsmiljö och sist men inte minst; Arbetstidslagen.

Vem ska jobba i Sveriges förskolor och skolor?

Om arbetsmiljön på våra arbetsplatser riskerar att göra oss sjuka, vem ska då ta hand om Sveriges framtid? För det är ju just det som våra barn och elever är: Sveriges framtid! De förtjänar en förskola och en skola av bästa kvalitét! För att kunna ge det behöver vi förutsättningar och en av dessa förutsättningar är just en arbetsmiljö som inte gör oss sjuka!

Om jag är nöjd med en nedåtgående trend i sjuktalen? Det blir jag först när det är bevisat att det beror på att vi är friskare (inte på ökade andel avslag på sjukpenning) och när rektorer har fått förutsättningar för en verksamhet där ingen riskerar att bli sjuk p g a för hög arbetsbelastning!

*Sedan 2014 har Försäkringskassan övergått till att sammanställa sjuktal utifrån bransch istället för yrkeskategori som tidigare.


En gynnsam arbetsmiljö - hur svårt kan det vara?

Lärare från förskola, fritidshem, grundskola och gymnasiet drabbas hårt av höga sjuktal. Största orsaken är den höga arbetsbelastningen: ingen eller dålig balans mellan krav och resurser vilket kan resultera i en akut stressreaktion för individen.

En gynnsam arbetsmiljö – hur svårt kan det vara?

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har i sin översikt av forskning sammanställt hur vår arbetsmiljö påverkar oss både fysiskt och psykiskt (Arbetsmiljö och ohälsa, 2017).

Där kan man finna delar som pekar på att personer som upplever höga krav på jobbet i kombination med små eller inga möjligheter att påverka sin arbetssituation, obalans mellan belöning och ansträngning, utsätts för orättvisor, svagt stöd i arbetet, liten utveckling i arbetet eller har en osäker anställning mår sämre och riskerar att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa. Några av besvären man kan drabbas av är bl. a ryggvärk, hjärtsjukdomar, stroke och högt blodtryck.

Depressiva symptom såsom nedstämdhet, minskat känslomässigt engagemang, ångest, depressiva tankar, störd sömn, minskad aptit och så långt som självmordstankar kan också kopplas till arbetsmiljöförhållanden. Utmattningssyndrom såsom påtaglig brist på energi, minskat initiativ och uthållighet samt en känsla av att aldrig vara utsövd hör också till den arbetsrelaterade ohälsan som kan drabba dig vid otillräcklig balans mellan krav och resurser.

Psykiatriska diagnoser största kategorin bland sjukskrivna

Enligt Försäkringskassans korta analyser 2017:1 så är det inom kategorin psykiatriska diagnoser som det tar längst tid att komma tillbaka i arbete, jämfört med genomsnittet för alla diagnoser, längre än ex diagnoser som tumörsjukdomar. Inom kategorin psykiatriska diagnoser är diagnosen anpassningsstörning/reaktion på svår stress den största, närmare 53,4 % för kvinnor och 45,2 % för män.



Om vi nu vet att det tar längst tid att rehabiliteras tillbaka i arbetet efter att ha drabbats av svår reaktion på stress så borde ju arbetsgivare se till att förebyggande åtgärder torde vara på plats på varenda arbetsplats, eller hur? Då är det ju mycket märkligt att se att Arbetsmiljöverket fann i sin nationella tillsyn av skolan 2013-2016 (Rapport 2017:1) att det brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet på 9 av 10 arbetsplatser inom grund- och gymnasieskolan.

Så här uttrycker sig Arbetsmiljöverket i sin rapport:

”Med ett väl uppbyggt och förankrat systematiskt arbetsmiljöarbete blir det lätt för de verksamma i skolan att göra rätt över tid. Rektorer och skolledningar ska inte behöva ”uppfinna” system för sitt förebyggande arbetsmiljöarbete utan ska kunna ta del av skolorganisationens i förväg fastlagda rutiner och arbetssätt. Dessa ska styra arbetsmiljöarbetet i skolan men också i skolorganisationen som helhet. Rutinerna minskar sårbarheten vid personalomsättning och borgar för ett arbetsmiljöarbete som kommer att fungera över tid. Kopplat till detta ska det finnas kunskaper om arbetsmiljöarbete hos skolledare, skyddsombud och elevskyddsombud.”

Arbetsmiljöverket trycker även på de bristande rutiner gällande riskbedömningar i förebyggande syfte, säkerhetsrutiner och utbildningar och information angående hur man ska agera vid skarpt läge i en hot- och våldssituation.

Kostnader för sjukskrivningar

Tittar vi då på lärarkåren från förskola till vuxenutbildning så finns det flera gemensamma nämnare. En av dessa är den samvetsstress som många upplever när man ser vad som krävs för att tillgodose de behov framförallt barn och elever kan ha, men får till svar från ledning att inga resurser finns att tillgå. Chefer får i sin tur i uppdrag att hålla budget! Det blir en orimlig situation för chefen som får sitt uppdrag direkt från staten via skollag som bl. a säger att ”i utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att det utvecklas så långt som möjligt.” Hur rimmar det med kommunalpolitiker som ger uppdrag till sina chefer att ha en budget i balans, en budget som redan från början är satt i underkant och inte förankrad utifrån verksamheternas behov?

Sjukskrivningen kostar i Europa 674 miljarder euro. Enligt Skandia så kostade sjukskrivningarna 2015, enbart i Stockholms län, 13 368 miljoner kronor (beräknat på kostnader för individ och samhället). Inom Sveriges kommuner är kostnaderna 15 miljarder årligen till följd av sjukfrånvaron, enligt Visions rapport från 2016 ”Sjukskrivningar kostar välfärden miljarder”. Då diagnosgruppen psykiatriska diagnoser är störst och inom den är diagnosen reaktion på svår stress, så torde det vara där det finns möjlighet att förebygga med aktiva insatser och därmed få ned kostnaderna för sjukskrivningarna.

Hur svårt kan det vara?

Vi vet att för att arbetsmiljön ska upplevas tillfredsställande och utan risk för arbetsrelaterad ohälsa så ska man uppleva att man har stöd från chef och kollegor, man ska ha möjlighet att påverka sin arbetssituation och man ska uppleva att det finns balans mellan det som krävs av mig och det som jag har till mitt förfogande för att utföra arbetet. Arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) är tydlig med vilka rutiner som ska finnas för att förebygga ohälsa pga hög arbetsbelastning, motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa och förhindra att kränkande särbehandling uppstår.

Här har vi den viktigaste delen i bristerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kunskapen är låg hos huvudmän, när det kommer till arbetsmiljöansvar, de i förväg fastlagda rutinerna följs inte upp (om de nu finns på plats) och gås igenom när nya chefer anställs, skyddsombud bereds inte tillräcklig med tid för sitt uppdrag och utbildning i frågorna uteblir både för chef och skyddsombud, för den dagliga verksamheten kommer ”i vägen”. Vilket är befängt, då det handlar om att arbeta förebyggande för att just den dagliga verksamheten ska fungera. Ett feltänk, helt enkelt! Gör om och gör rätt!

Se systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, som en metod för att komma tillrätta med de arbetsmiljöproblem som finns i verksamheten. Dvs det berömda ”samhjulet” kan vägleda dig som chef: undersök, riskbedöm, åtgärda och följ upp. Varför inte göra det i god samverkansanda, dvs teckna ett lokalt samverkansavtal där arbetsgivare och fackliga parter kommer överens om hur frågor med förhandlingsskyldighet kan hanteras tillsammans med arbetsmiljöfrågor, som en del av helheten?


Så sätt er ned, tillsammans med skyddsombudet/huvudskyddsombudet, diskutera tillsammans vad som behövs för att just er arbetsplats ska vara en frisk arbetsplats! Gå igenom hur en arbetsdag kan se ut och vad som brister. Vad är det som gör att inte arbetsuppgifterna ryms inom arbetstiden (40 % av lärarna upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter jämfört med 15 % av övriga högskoleutbildade enligt vår undersökning Tiden räcker inte till från 2017)? Vad skulle behövas för att de ska göra det? Vad riskerar hända om detta fortsätter? Är det redan någon som uppvisar signaler på risk för sjukskrivning pga. detta?

Sammanställ och delge chefen! Tillsammans förändrar vi!

Hot och våld ökar – tyvärr även i skolans värld!

I Arbetsmiljöverkets siffror om sjukfrånvaro kopplat till hot och våld sticker utbildningsbranschen inom särskoleverksamheten ut. I AFA Försäkrings rapport om arbetsolycksfall som beror på hot och våld motsvarar dessa en femtedel av alla arbetsolyckor.

Vi ser en ökande trend på arbetsmarknaden när det gäller hot och våld. Det råder helt plötsligt en annan typ av ”samtalston” där det ofta upplevs ok att föra fram sitt budskap på ett aggressivt och icke respektfullt sätt, ibland t o m handgripligen.

AFA Försäkrings* rapport som kom ut i januari bekräftar bilden. Där visar analysen på bl. a i kommun- och landstingssektorn att andelen arbetsolycksfall som beror på hot och våld motsvarar en femtedel av alla arbetsolyckor.

För lärare och skolledare motsvarar 27 % respektive 24 % av samtliga olyckor som orsakas av hot och våldssituationer. Så här ser det ut i hela landet utifrån kommun- och landstingssektorn.


Bild från AFAs rapport Hot och våld i kommun- och landstingssektorn

Arbetsmiljöverket har även kommit med siffror om sjukfrånvaro kopplat till hot och våld utifrån bransch. Här sticker utbildningsbranschen inom särskoleverksamheten ut:


Arbetsolyckor orsakade av hot och våld, per 1 000 anställda, år 2010-2014. Källa: Arbetsmiljöverket

I rapporten finns bl. a ex från verksamheterna som går att läsa i anmälningarna till Arbetsmiljöverket:

  • ”en arg elev slog till läraren med sin ryggsäck och skadade lärarens tumme på höger hand”
  • ”en arg elev följde efter läraren i en trappa”
  • ”eleven slog och sparkade läraren över hela kroppen samt hotade att skada läraren”
  • ”elev sparkade gravid kvinna i magen””

Det finns ex på när skyddsombud tvingats lägga skyddstopp för att resurser kring utåtagerande elever brister. Här blir det tydligt att organisationen måste utgå från elevers behov för att säkerställa arbetsmiljön för både elever och lärare, där ett systematiskt arbetsmiljöarbete med bl. a riskanalyser lägger grunden för organisationens ramar och arbetets organisering.

Anmälningarna om fysiskt våld ökar

I slutet av augusti 2017 hade sammanlagt 295 anmälningar beträffande allvarligt fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan rapporterats till Arbetsmiljöverket. Det är en 28-procentig ökning jämfört med samma period 2016. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand skickade efter det en skrivelse till Arbetsmiljöverket där hon pekar på behovet av utredning om bl ai vilka situationer som hot och våld förekommer, öka kunskapsnivån i organisationerna om hur dessa situationer ska hanteras samt säkerställa tillgången till stöd för de drabbade och för de chefer som ska ansvara, se över vilka resurser och samarbete med övriga samhällsinstanser som krävs (ex socialtjänst och polis).

De resurser och förutsättningar lärare och skolledare får gällande tidiga insatser, att säkerställa att elever får rätt stöd, att identifiera elever som far illa i hemmet eller i skolan är av enorm betydelse för hur skolan ska lyckas förändra den utveckling vi ser gällande ökat hot och våld.

Huvudmän inom skola och omsorg måste ta tecknen på allvar och ta sitt fulla arbetsmiljöansvar! Vi har under de senaste åren sett en minskning av sökande till lärarutbildningen och vi vet att det idag finns 40 000 legitimerade lärare utanför yrket. Flera av dessa lärare uppger att det delvis beror på den höga arbetsbelastningen och på de bristande villkoren i yrket. Om förutsättningar förändras kan flera av dessa 40 000 tänk sig att komma tillbaka. Totalt minskade antalet sökande till utbildningarna till förskollärare och lärare med fem procent jämfört med våren 2017. Det visar analysen som UHR (Universitets- och Högskolerådet) genomfört. Minskningen var störst för grundlärar­utbild­ningen – en nedgång på 17 procent. Förskollärarutbildningarna minskade med åtta procent och yrkeslärarutbildningen med två procent.

Vi ska inte glömma att trots att arbetsbelastningen är hög och trots den ökande hot- och våldsbilden inom yrket så ser många lärare fortfarande ser yrket som otroligt givande. Det som tynger lärare mest är när man som lärare ser vad en elev behöver och ex bristande budget inte ger förutsättningar att leverera det som behövs! Lärare har världens viktigaste arbetsplats där barn och elevers framtid formas. För att kunna leverera en trygg och säker arbetsplats både för barn, elever och lärare måste tecken på ökande hot och våld tas på allvar och åtgärdas.

*AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter. Genom kollektivavtalen försäkrar de anställda inom den privata sektorn och kommuner, landsting, regioner och vissa kommunala bolag. Idag omfattas mer än fyra miljoner människor av minst en av försäkringarna. Försäkringarna gäller vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.