Lärarförbundet

Utredarbloggen tar ny form

Det är dags att förändra lite i utredarbloggen genom att välkomna nya skribenter till bloggen.

Lisa Heino, Per Båvner, Johan Ernestam och Malin Tufvesson kommer fortsätta att skriva i utredarbloggen men vi presenterar nu tre nya kollegor som kommer blogga tillsammans med oss. Bloggen utökas med Hans Flygare, Cyrene Waern och Jens Ranta som är experter inom arbetsmiljöfrågor, socialförsäkringar och avtalsfrågor. Tillsammans kommer vi att fortsätta berätta som saker som händer, påverkansarbete och fördjupa diskussioner i olika aktuella skol- och lärarfrågor.

2018 tror vi kommer bli ett mycket intressant år då vi bland annat står inför riksdagsval och nytt avtal för landets lärare i kommunal sektor. Vi hoppas du vill hänga med oss!

God Jul och Gott Nytt År från Lärarförbundets utredarblogg

God Jul önskar vi er alla!

God Jul önskar vi er alla!

Lärarförbundets utredarblogg vill med detta inlägg önska God Jul och Gott Nytt år och tacka alla läsare för att ni läser och sprider våra inlägg. Under 2018 kommer vi utveckla bloggen till nästa nivå men den julklappen öppnar vi först i januari. Hoppas du vill hänga med oss då!

2017 har varit ett spännande utbildningspolitiskt år. Skolan har under året varit på högkant i många politiska diskussioner och Lärarförbundet har oförtrutet arbetat på för att lärares förutsättningar ska förbättras. En viktig händelse i den nationella skolpolitiken är det betänkande som Skolkommissionen har presenterat med många skolpolitiska förslag som kan komma att göra stor skillnad i den svenska skolan. Regeringen har i höst lovat satsa 6 välbehövliga miljarder på skolan de kommande åren och nationella samlingsutredningen har föreslagit många bra förändringar av lärarlegitimationen. Men de stora frågorna om lärares arbetsbelastning och lärarbristen är fortfarande frågor där det behövs många och nya lösningar.

Om detta och mycket annat har vi skrivit bloggar om under året. Och för att underlätta för dig har vi sammanställt de inlägg som har publicerats i Lärarförbundets utredarblogg under de ett och ett halvt år som den har funnits. Vi önskar dig trevlig läsning!

Arbetsmiljö

Hög tid att bocka av lärares önskelista

December innebär inte adventssmys för lärare, istället peakar arbetsbelastningen. Det är helt ohållbart, skriver Lisa Heino i utredarbloggen.

Bättre arbetsmiljö i skolan och ett jämställt arbetsliv minskar deltidsarbetet.

Med tanke på den stora lärarbristen behöver vi ändra villkoren så att fler kan jobba heltid. Den totala tjänstgöringsgraden för lärare i grundskolan är 87 procent, vilket innebär att motsvarande 10 000 lärare skulle kunna tillkomma om förutsättningar för heltid var de rätta.

Kalla inte effektivisering för skolutveckling

Att kalla effektivisering av administration för skolutveckling, skriver Lisa Heino, utredare på Lärarförbundet, är att undergräva en ohållbar arbetsbelastning. För att lärare ska kunna göra sitt jobb behöver arbetsuppgifter tas bort!

Stress – måste vi leva med den?

Psykisk ohälsa ökar. Stress ökar. Försäkringskassan har börjat neka fler personer rätten till sjukpenning, märkligt nog utifrån att regeringen gett dem i uppdrag att sänka sjuktalen… Jens Ranta ombudsman gästbloggar om vad man kan göra för att få ett hållbart lärarliv.

Det är inte lärarna som ska få dåligt samvete av krav på lyft

Lisa Heino bloggar om varför kraven på "lyft" inte är lyftet för svensk skola.

Skyddsombud med fackligt stöd ger bäst arbetsmiljö

Svenskt Näringsliv kräver modernare regler kring skyddsombuden. En modernisering vore dock inte att kapa banden mellan fack och skyddsombud. Tvärtom är det när skyddsombudet har fackligt stöd som arbetsmiljön blir bäst, skriver våra gästbloggare Cyrene Martinsson Waern och Hans Flygare.

Inte läge slå sig för bröstet i lärarbristens Sverige

Förra året återvände glädjande nog 3100 lärare till yrket. Men vad hjälper det när arbetsbelastningen gör att allt fler lärare sjukskrivs p g a stress. Lisa Heino bloggar om vad som får lärare att lämna respektive komma tillbaka till yrket.

Förbjud håltimmar – nej men förbjud ogenomtänkt signalpolitik

Att förbjuda håltimmar är ett ogenomtänkt förslag som kommer ge motsatt effekt. Fler lärare kommer bli sjuka av en ännu högre arbetsbelastning. Förbjud ogenomtänkta risker för lärares överlevnad istället, skriver Lisa Heino.

Arbetsmiljön i skolan påverkar resultaten

Det finns ett samband mellan lärares sjuktal och resultaten i skolan. Det visar rapporten Arbetsmiljön det största hindret för bättre skolresultat som vi i Lärarförbundet släppte tillsammans med Sveriges Elevkårer i Almedalen 2017.

När kommer ”Samling för lärares välmående”?

Fler idrottstimmar och ökade krav på daglig rörelse för eleverna. Ett helhetsgrepp på elevernas fysiska och psykiska hälsa ska nu tas av flera departement. Lisa Heino bloggar om vikten av att förebygga oönskade konsekvenser av satsningarna.

Skolutveckling- när allas perspektiv tas på lika stort allvar

Diskussionen om hur skolan ska utvecklas sker ofta i frånvaron av de som nu verkar i skolan. Lisa Heino bloggar om vikten av motsatsen.

Hur ska elever vilja bli lärare när arbetsmiljön avskräcker?

Lisa Heino bloggar om ordet "slarv" i Arbetsmiljöverkets rapport och vikten av en god arbetsmiljö i skolan för att eleverna själva ska vilja bli lärare.

Lärares förutsättningar för arbetsro utgör elevers förutsättningar för studiero

Skolinspektionens skolenkät bland elever i årskurs 9 visar bl a på hur eleverna upplever trygghet och studiero i skolan. Utredare Lisa Heino bloggar om nödvändigheten att se till förutsättningarna på varje skola, innan man drar förenklade och skuldbeläggande slutsatser.

Daglig rörelse för eleverna kräver ökat tempo i lärarnas ekorrhjul

Att införa krav på daglig rörelse för alla elever ger konsekvenser på varje skola, varje dag. Var finns förståelsen för helheten, undrar Lisa Heino som bloggar om regeringens förslag om daglig rörelse istället för fler idrottstimmar.

Arbetsbelastningen för lärare och förskollärare måste komma i första rummet

Arbetsbelastningen för lärare orsakar allt högre sjuktal, inte minst för förskollärare. Därför måste både stat och huvudmän göra konsekvensanalyser av vad reformer innebär för arbetsbelastningen. Ett exempel på bristande analys är Stockholms stads utökade vistelsetider på förskolan.

Förskola och förskoleklass

Förskollärare – det största bristyrket

Arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben: Bedömning för 2017”. Visar svart på vitt – förskollärarbristen är inget annat än alarmerande. Men att förskollärarbristen är extremt allvarlig borde inte slå ned som någon bomb.

Om förskollärarbristen, gruppstorlekarna och vikten av att lyssna på professionen

I det här blogginlägget står förskolan och dess lärare i fokus. Förskollärare vill massor, kan massor och uträttar massor varje dag. Men de behöver en hållbar organisation där de kan ta sitt yrkesansvar – utan att det sker på bekostnad av deras egen hälsa.

Satsa på förskoleklasslärarna – experter på övergångar och ovärderliga för elevers lärande

Det surras om förskoleklassen! Nytt läroplansavsnitt ska implementeras och det pågår diskussioner om åtgärdsgaranti och obligatorium. Samtidigt är bristen på pedagogisk utvecklingstid ständigt aktuell. För att ta tempen på förskoleklassen och få input i arbetet bjöd vi in till rundabordssamtal.

Glädjande trendbrott för förskollärarnas kompetensutveckling

Äntligen visar regeringen upp ambitioner för förskolans och förskollärarnas utveckling. I budgetpropositionen för 2017 tillskjuts resurser för att förskolan ska ingå bland annat i de nationella skolutvecklingsprogrammen.

Likvärdighet

Finns det ett skatteläckage i skolan?

Finns det ett skatteläckage i skolan – att skattepengar försvinner ut utan att de kommer till användning? Vissa debattörer anser detta. Till en del kan man nog ge dem rätt, men det skatteläckage som finns, finns inte riktigt där de tror.

Att blunda med ett öga och kisa med det andra

När man diskuterar skolan och dess kvalitet måste man klara av att ta in flera perspektiv. Den som bara ser ett perspektiv blundar med ett öga, samtidigt som den kisar med det andra och säger att det den ser är den sanna verkligheten.

Anmälningstid inte förenligt med skolvalsperioder

Att använda kötid som urval till fristående skolor ställer till problem. Ett förslag på hur man ska lösa det är en skolvalsperiod en kort tid från skolstart. Det finns en populär skola som tillämpar det i kombination med kötid. Lärdomarna är inte entydigt positiva.

Hög tid avskaffa köer

Att kötider till skolor bidrar till skolsegregationen är känt sedan tidigare. Idag lyfter dock DN en ytterligare effekt av kösystemet – vissa populära skolor får en koncentration av elever födda det första kvartalet. De enda elever som inte är födda då är de som har tagits in via syskonförtur.

Skillnaden mellan elever i en skola bör vara större än skillnaden mellan skolor

Då och då lyfts i den skolpolitiska diskussionen frågan om skillnader inom respektive mellan skolor när det gäller resultat. Ett förekommande, men irrelevant, påstående är att eftersom mellanskolskillnaden i resultat är mindre än inomskolskillnaden så bör vi koncentrera oss på den sistnämnda.

Oroväckande att skillnaden mellan skolor ökar

Härom veckan släppte OECD en Pisa In Focus "Where did equity in education improve over the past decade?". Den handlar om hur likvärdigheten i skolan har utvecklats i olika länder mellan åren 2006 och 2015, de år som naturvetenskap har varit huvudämnet i Pisaundersökningen.

Förordning för fler förstelärare i utanförskapsområden ger motsatt effekt

För att få fler förstelärare i skolor med stora utmaningar, kan vissa skolor söka statsbidrag för detta. Men kraven i förordningen stjälper istället för hjälper, skriver Lärarförbundets utredare Lisa Heino.

Friskolor med kö kan nu ta emot nyanlända elever- men bara Kunskapsskolan har visat intresse

En lagändring har gjort det möjligt även för friskolor med kö att ta emot nyanlända elever. Lisa Heino bloggar om att det tyvärr inte är alla friskolor som utnyttjat den möjligheten.

Fördela resurserna till gymnasiet kompensatoriskt

Även resurserna till gymnasieskolan bör fördelas kompensatoriskt. I denna fråga går Malmö och Helsingborg före. Detta borde fler kommuner följa.

Aktivt skolval i sig inte lösningen på skolsegregationen

Är aktivt eller obligatoriskt skolval en lösning på den segregation som uppstår på grund av rätten att välja skola, eller är det ett stickspår? Den frågan blir allt mer aktuell, eftersom Skolkommissionen i sitt delbetänkande är inne på aktivt skolval, samtidigt som flera politiska partier är för.

Skolor med stora utmaningar är inte detsamma som en dålig skola

Sverige ska ha nolltolerans mot dåliga skolor, är moderaternas nya skolpolitiska giv. Frågan är dock vad som är en dålig skola. Är det verkligen vad moderaterna och partiledaren Anna Kinberg Batra säger? Eller är det föräldrars utbildningsnivå som är förklaringen?

Högskola, lärarutbildning och legitimationsfrågor

Alla nyexaminerade lärare har rätt till en introduktionsperiod

Det är nu klarlagt att nyexaminerade lärare har rätt till en introduktionsperiod av högkvalitet. En introduktionsperiod är en central fas i en lärarkarriär, både för att den fungerar som en övergång mellan utbildning och yrke, men också för att den kan adressera frågeställningar som inte kommer upp.

Myten om pressen på högskolelärare att godkänna studenter

Den spridda bilden att finansieringssystemet pressar lärare på högskolan att godkänna studenter stämmer illa överens med hur det i praktiken fungerar. Diskussionen har en olycklig underton av att genomströmning inte är viktig, när den borde handla om att skapa bättre förutsättning för genomströmning.

Äntligen förlängning av VAL - men lärarbristen kräver fler steg

Nyligen kom regeringen med det välkomna beskedet att det så kallade VAL-projektet ska förlängas. Lärarförbundet har i olika sammanhang tryckt på för en förlängning och det är en lättnad att regeringen nu har lyssnat. Vi ser fram emot att fler steg tas.

Lärarutbildningen i allianspartiernas budgetmotioner för 2017.

Allianspartiernas olika förslag om lärarutbildning i årets budgetmotioner beskrivs och kommenteras i detta inlägg.

Märkligt ta ställning mot legitimation för fritidspedagoger

Centerstämman röstade i helgen nej till en motion om legitimation för fritidspedagoger. Jag var inte på plats och lyssnade men när jag så här i efterhand tar del av partistyrelsens motionsyttrande misstänker jag att det gick fort och fel.

Lärarleg och behörighet i fritidshem – gör om gör rätt

Mycket kan man säga om legitimationsreformen – på det stora hela en mycket viktig reform – men en sak är säker. Flera fallgropar hade kunnat undvikas om den hade varit ordentligt utredd. Konstigast av allt är hanteringen av frågan om behörighet i fritidshem.

Moment 22 för lärare som undervisar yngre elever i SvA

En tidigare brist i behörighetsreglerna gjorde att grundlärare som läst svenska automatiskt blev behöriga att undervisa i SvA. Trots ändrat regelverk får de inte läsa in kompetensen inom Lärarlyftet - eftersom de redan är behöriga.

Den högre utbildningens roll för en hållbar utveckling – arbetet med Agenda 2030

I Agenda 2030 har högre utbildningen har en viktig roll. Problembilden är likartad globalt - fler måste få tillgång till högre utbildning, lärosätena måste ge utbildningsuppdraget högre status och arbetsvillkoren för icke fast anställda måste förbättras.

Nationella prov och resultat

Svårt skapa goda progressionsmått

En fråga som alltid skapar diskussion är hur man ska mäta skolans resultat. Är det rimligt att bara se till en skolas faktiska betygsresultat eller behövs det något annat – ett progressionsmått – för att kunna uttala sig om en skola presterar väl eller inte?

Det blir inga lektioner i engelska i november, för det är nationella prov då

Nu har de nationella proven dragit igång i landet grundskolor. Lisa Heino bloggar om hur proven påverkar elevernas undervisningstid och skolornas hela organisation.

Sämre antagning till gymnasiet och högre utbildning ifall nationella prov får styra betyg

I debatten om hur styrande nationella prov ska vara för betyg finns det felaktiga föreställningar om att nationella prov garanterar likvärdigheten i betygssättningen. Konsekvensen blir istället att betygssättningen får sämre träffsäkerhet när det gäller antagning.

Resultaten är sämre, men ändå inte

Kunskapsresultaten sjönk kraftigt mellan 2016 och 2017. Men beror det på att svenska skola presterar klart sämre eller finns det någon annan förklaring?

Betyg i årskurs 6, en trollformel för mer arbetstid?

Allt mer tid av lärares fritid går till dokumentation och samtal med elever och föräldrar. Betygen i årskurs 6 är en förklaring. Lisa Heino bloggar om relevanta konsekvenser som Skolverkets utvärdering av betygen i årskurs 6 pekar på.

OECD vill inte bara mäta ämneskunskaper i PISA

Under TUACs oktobermöte stod bland annat OECD:s flaggskepp på skolområdet, PISA, på agendan. Det föranleder mig, så här i upptakten inför släppet av de senaste PISA-resultaten, att skriva lite om PISA:s nutida och framtida utveckling.

Nationella prov – till vilken nytta?

Lärare och elever lägger ner extremt mycket tid och kraft på nationella prov. Är det värt det? Lisa Heino, utbildningspolitisk utredare på Lärarförbundet ifrågasätter den statliga utredningens slutsatser om proven.

Skolinspektion

Ha råg i ryggen istället för ha ryggen fri

Uttrycket "ryggen fri" hörs med jämna mellanrum i skolvärlden. Lisa Heino bloggar om varför det inte får vara utgångspunkten för läraryrket.

Vad har Skolinspektionen inneburit för läraryrket som profession?

Att Skolinspektionen, trots ett vällovligt syfte, har fått oönskade effekter för skolledares arbetsbelastning och för läraryrket som profession visar forskaren Anders Ivarsson Westerberg i en ny rapport från Södertörns högskola.

Övrigt

Hem- och konsumentkunskap – ämnet som är mindre än minst

Grundskolans minsta ämne sett till antal timmar är hem- och konsumentkunskap. Lisa Heino bloggar om att inte ens dessa timmar planeras in i elevernas schema. Förutsättningarna för detta framtidsbyggande ämne är inte på något sätt optimala.

En orimlig fluktuation av andel barn i särskolan de senaste 25 åren

Hur riktlinjerna för placering i särskola fungerar spelar stor roll både för det enskilda barnet och verksamheterna i särskolan och grundskolan. Under det senaste kvartsseklet har det varit en variation på mer än 50 procent, vilket försvårat för verksamheten.

Modersmålslärare- nyckelspelare i ett flerspråkigt Sverige

Under en hel dags rundabordsamtal diskuterade en grupp modersmålslärare frågor som rör specifikt deras yrkesgrupps arbete. Utredaren Lisa Heino deltog och bloggar om samtalet och de frågor som Lärarförbundet driver för just modersmålsundervisningen.

Ökar antalet lärare utanför skolan?

Hur många lärare befinner sig egentligen utanför skolan och blir de fler eller inte? Den frågan väcks efter den publicering som DN gör idag om att det är färre examinerade som lämnar läraryrket efter få år idag jämfört med för tio år sedan.

Nationell samling – en viktig dialog för att nå resultat

Under flera år har Lärarförbundet deltagit i Nationell samling för läraryrket som är regeringens forum för dialog med skolans olika intressenter.

Lärare – syns de inte, finns de inte?

Lisa Heino, utbildningspolitisk utredare, bloggar om betydelsen av hur lärare framställs och om och hur de får komma till tals.

Låt proffsens toppa laget – annars blir det inga mål

Lisa Heino, utbildningspolitisk utredare bloggar vidare om den symbolladdade avsaknaden av lärare i satsningar som rör skolan, i det här fallet Läsdelegationen.

Klåfingrighet ökar inte resultaten

Politiker vill lämna avtryck genom att lansera reformer eller andra former av politiska åtgärder som visar på handlingskraft. Det är förståeligt men också problematiskt.

Var fjärde nyexaminerad lärare lämnar inte yrket inom tre år

Ett vanligt påstående är att var fjärde nyexaminerad lärare lämnar yrket inom kort tid. Nu senast var det Sydsvenskans ledarsida som påstod detta. Men trots att det upprepas ofta i debatten är påståendet inte sant.

Regeringen vilseleder med statistik

Regeringen säger i årets budgetdebatt att det under alliansregeringens tid försvann en massa personer från grundskolan, samtidigt som det tillkommit en mängd de senaste åren. Att påstå det är bara att försöka vilseleda med statistik.

Nationell samling – en viktig dialog för att nå resultat

​Under flera år har Lärarförbundet deltagit i Nationell samling för läraryrket ​​​som är regeringens forum för dialog med skolans olika intressenter.

Vi har i dialogen aktivt arbetat med alla de frågor som påverkar lärarnas möjligheter att göra ett bra jobb och möjligheten att kunna utvecklas i yrket. Avsikten är att också höja yrkets status och attraktivitet. Ett resultat av dessa dialoger återfinns nu i den utredning som regeringen har tillsatt ”Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner”.

Utredningen, som ska arbeta i nära dialog med skolans parter, leds av Björn Åstrand, dekan vid Karlstads universitet. Igår hölls det första uppstartsmötet kring utredningens arbete. Vid mötet diskuterades alla de frågor som det ska vändas och vridas på under ett år framöver. Det uppdrag som utredningen har fått är stort och mångfacetterat men går väl i linje med många av de frågor som Lärarförbundet har krävt ska åtgärdas.

Den första frågan som utredningen ska titta på är legitimations- och behörighetsreglerna. I uppdraget ingår även att ta fram tidsplaner för hur lärare som undervisar som yrkeslärare och modersmålslärare ska kunna omfattas av lärarlegitimation och att den fritidspedagogiska verksamheten också ska omfattas av legitimationskrav. Förändringar som Lärarförbundet tidigare har har krävt i skrivelser till regeringen.

Den andra frågan som utredningen ska fördjupa sig inom är hur lärare och förskollärare kan stärkas i sin profession, bl.a. hur en god introduktion i lärar- och förskolläraryrkena kan säkras. Lärarförbundet har vid många tillfällen de senaste åren kritiserat introduktionen för nya lärare.

Vi har också skrivit in detta område som ett gemensamt utvecklingsområde i det kommunala avtalet (HÖK) där parterna nu arbetar med en gemensam analys av situationen, och som en första del i arbetet har överlämnat en skrivelse till regeringen.

Det måste bli en självklarhet att varje ny lärare ska få en god introduktion i yrket. I utredningsdirektiven står: ”Forskning pekar på att nyexaminerade lärare tenderar att vara idealistiska och orealistiska i förväntningarna på den egna undervisningen. De kan dessutom inte planera sin undervisning lika effektivt som mer erfarna kollegor och har även svårare att hantera oväntade händelser. Såväl svensk som internationell forskning visar vidare att det främst är klassrumssituationen och disciplinfrågor som nyexaminerade lärare har svårt att hantera. Lärarna är inte förberedda på den arbetsbelastning och det ansvar de förväntas klara av. Känslan av otillräcklighet är ett stressmoment för den nyexaminerade läraren, som ofta har svårt att koppla av från arbetet”. Det säger sig självt att Sverige inte har råd att inte satsa på de nya lärarna.

Utredningens tredje uppdrag har fokus på lärarutbildningen och möjligheten att läsa språkutvecklande arbetssätt, svenska som andraspråk och modersmål i grund- och ämneslärarutbildningen. Viktiga frågor som utredarbloggen skrivit om tidigare

Utredningens fjärde uppdrag handlar om karriärtjänsternas utformning och innehåll. Frågor som Lärarförbundet påtalat på många sätt genom åren.

Det femte och det riktigt stora uppdraget handlar om att se över lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbetsbörda. En mycket viktig fråga för alla lärare och skolledare och för elevernas resultat. Lärarförbundet har länge krävt att åtgärder vidtas bland annat i vår rapportserie Låt lärare vara lärare och i en rapportserie om skolledaryrket.

Lärarförbundet har också vid flera tillfällen begärt att lärares arbete ska underlättas på olika sätt bland annat genom att det anställs fler yrkeskategorier i skolan för att klara lärarbristen. Den nationella samlingsutredningen måste resultera i åtgärder som gör att arbetsbelastningen minskar för landets lärare och skolledare.

Den sista frågan som utredningen ska titta på är hur förskolechefer i förskolan ska kunna benämnas rektorer i skollagen. Ännu en fråga som Lärarförbundet har drivit sedan länge och bland annat skrivit om tillsammans med Moderaterna.

Från Lärarförbundet kommer vi att arbeta mycket aktivt och intensivt med utredningen för att få till åtgärder som gör att lärare och skolledare får det bättre. Det kommer dröja ett tag tills resultaten visar sig men samtidigt vet vi att genom långsiktigt och medvetet arbete så når vi resultat. Det visar sig inte minst i det uppdrag som utredningen har fått och som går hand i hand med många av Lärarförbundets krav.

​Klåfingrighet ökar inte resultaten

Politiker vill lämna avtryck genom att lansera reformer eller andra former av politiska åtgärder som visar på handlingskraft. Det är förståeligt men också problematiskt.

Det är problematiskt när den opinionsmässiga och mediala debatten och agendan, där svåra frågor ofta får väldigt enkla svar, sätter fokus för vilka beslut som fattas på den politiska arenan. De enkla och lättkommunicerade frågorna och svaren riskerar bli styrande för beslutsfattandet. Och det blir landets lärare och skolledare som ska verkställa förändringarna.

Ett beslut i den riktningen är riksdagens beslut i maj om att utöka matematikundervisningen i årskurs 4-6 redan denna hösttermin. Beslutet fattades mitt i den period som schemaläggningen var i full gång och antalet behöriga matematiklärare som inte redan hade ett arbete var mycket få. Lärarförbundet har varit tydliga med att det inte var rimligt att göra denna förändring strax före sommaren utan att hela grundskolans timplan måste beslutas i en helhet.

Men i de politiska besluten vinner inte lärarnas röst alltid gehör utan de enkla politiska budskapen blir viktigare. Det trots att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Tre månader efter att riksdagen beslutat om mer matematik lanserar regeringen ett förslag till ny timplan. Ett förslag som bland annat innebär mer teknikundervisning och mer matematikundervisning i årskurs 7-9. Matematik ska införas först 2019, vilket är positivt då det ger skolan realistiska planeringsmöjligheter. Men Moderaterna anser att det är otillräckligt och att det ska införas nu. Återigen finns det risk för att enkla politiska poänger kommer styra skolan och att beslut från den politiska arenan ska genomföras av skolledare och lärare utan att realistiska möjligheter skapas. Trots att arbetsbelastningen redan är hög och inga behöriga lärare finns att tillgå.

Utöver det finns nu förslag om att införa obligatoriska bedömningsstöd i årskurs tre på samma sätt som för årskurs ett idag. Lärarförbundet har sagt nej till att bedömningsstöd ska vara obligatoriska. Vi tycker att lärarnas bedömningar av lämpliga metoder utifrån behov ska styra hur bedömningen görs. Frivilliga bedömningsstöd kan vara ett bra stöd men att göra det obligatoriskt för lärare att använda en specifik modell är inget annat än ren klåfingrighet. Var finns tilliten till att lärare kan bedöma elevernas kunskaper? Det här är helt fel väg att gå.

Regeringen lanserade i lördags att Skolverket ska bli mindre detaljstyrt. Det är ett viktigt steg mot en mindre detaljstyrd skola. Men ännu viktigare är att visa tillit till lärarna och skolan. Den politiker som verkligen vill göra ett positivt avtryck i skolan är den som respekterar lärarnas och skolledarnas arbete och låter professionen vara de som kan skolans verksamhet bäst. Men det kräver att man vågar avstå från lättköpta politiska poänger och istället vågar lägga fokus på att förbättra resultaten. Det kräver politiskt mod.

Utredarblogg - vad är det?

Den 5 september 2016 startar Lärarförbundet en ny blogg där utredare anställda på Lärarförbundet kommer skriva om aktuella utbildningspolitiska frågor, visa på vad statistiken faktiskt säger och berätta om påverkan som Lärarförbundet arbetar med.

Vi kommer analysera olika frågor vid olika tillfällen och de områden som vi skriver om kommer variera. Men du kan vara säker på är att det alltid kommer handla om lärare, skola och utbildningspolitik. Vi som skriver på bloggen är följande:

Anna Tornberg - utredare med ansvar för lärarutbildning, förskola och legitimation

Johan Ernestam - utredare med ansvar för finansiering, likvärdighet och undersökningar

Lisa Heino - utredare med ansvar för grundskola, bedömning och integration

Malin Tufvesson - chef för utbildningspolitiska frågor och ansvarig för arbetet med nationell samling

Per Båvner - utredare med ansvar för högre utbildning, specialpedagogik och likabehandling


Varmt välkomna att följa med oss framöver!