Lärarförbundet
Bli medlem

Förskollärarbrist – låter som om ingen har ansvar längre

Staten måste ta det största ansvaret för förskollärarförsörjningen. Men kommunerna ansvarar för sina medarbetares kompetensutveckling och förskolans arbetsgivare är de som behöver säkerställa en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Det är roligt att höra att vissa kommuner tar detta på allvar.

När vi i debatten om förskolan endast hör att det är brist på förskollärare och barnskötare tappar man lätt tron på att det inte finns något vi kan göra där ute för att förbättra situationen i landets förskolor. En brist låter som om det är ingen som har ansvar för att förändra situationen. Det bara blev så. Plötsligt var det en brist. Alla som arbetar i förskolan vet att det inte bara blev så. Det här har smugit sig fram under en lång lång tid. Låga löner, brister i arbetsmiljön, inte tillräcklig kompetensutveckling etc – listan kan bli lång men jag väljer att stanna här. Dessutom finns demografiska utmaningar som innebär att vi i framtiden kommer vara fler 80 plussare än yrkesaktiva personer vilket kommer betyda att det finns färre personer som kommer att arbeta och skatteintäkterna kommer därmed minska. Det kommer såklart också påverka förskolan. Vi behöver ett nytt sätt att tänka berättar Christian Eidevald - docent och forskare inom Göteborgs universitet och numer även utvecklingschef inom Göteborgs stad på SKLs konferens om förskolans kompetensförsörjning.

Ett nytt sätt att tänka

Ett innovativt tänkande - det låter lockande och roligt. Därför var det uppfriskande att se att det faktiskt finns en del kommuner som redan börjat förbereda sig och tagit initiativ att försöka förbättra förutsättningarna för sina förskollärare och barnskötare. Kommuner kan inte sitta och vänta på att statskassan ska släppa ifrån sig slantarna. De bör agera och samverka med all personal i förskolan och facken.

Malmö stad berättar till exempel hur det involverat 128 rektorer i förskolan i sitt utvecklingsarbete och kommit fram till att de behöver fler stödfunktioner. De har inrättat en biträdande förskolechef som ska ha det övergripande ansvaret för det kommunala uppdraget och en förste förskollärare som ska ansvara för det nationella uppdraget och på så sätt vara ett stöd för förskollärarna, barnskötarna och pedagogerna så att barnen kan få det bästa. På förvaltningen har man inrättat ett special- och psykologteam, pedagogiskt utvecklingsteam samt ett administrativt team. Nyexaminerade förskollärare ska få tid att lära sig kännas sig trygga i sin roll och sätts på fungerande förskolor innan de skickas ut till förskolor som har större utmaningar.

Hudiksvall har arbetat strategiskt med kompetensförsörjning. Det finns idag en tydlig karriärtrappa där förskollärare har möjlighet att ta nästa steg i karriären och bli VFU-handledare, följt av mentorer, sedan förste förskollärare, senior förstelärare, lektorer och doktorander. Kommunen satsar på utbildning hela vägen. Idag är 77 procent av alla deras anställda inom förskolan förskollärare. Den siffran är absolut en anomali i hela förskole Sverige och för många kommuner är det en omöjlig resa och kanske inte ens eftersträvansvärd. Men det finns ändå att lära. De har på något sätt lyckats behålla 77 procent behöriga förskollärare.

Alla behöver ta sitt ansvar

Alla kommer ha olika resor i denna stora omställningstid där personal i förskolan kommer att saknas. Vi behöver dock alla kanske lyfta blicken och öppna upp för nya sätt att tänka och alla kommer behöva ta sitt ansvar. Det är självklart i första hand staten som måste ta det största ansvaret för förskollärarförsörjningen. Men kommunerna ansvarar för sina medarbetares kompetensutveckling och förskolans arbetsgivare är de som behöver säkerställa en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Vi, inom Lärarförbundet, kommer fortsätta att ta ansvar för att driva de frågor som är viktiga för våra förskollärare på lokalnivå och nationellnivå. Det är dock roligt att höra att vissa kommuner har dock tagit sitt ansvar på allvar. Sen finns det säkert mycket mer att lära och skruva på.

Som Christian Eidevald avslutar med kloka ord från Einstein så är:

”Galenskap är att göra samma sak om och om igen och vänta sig olika resultat. Om du vill se andra resultat, gör inte samma sak”. Det gäller oss alla.