Lärarförbundet
Bli medlem

Rehabilitering som fungerar

För första gången har en vetenskaplig studie av en rehabiliteringsmetod för patienter med diagnosen utmattningssyndrom visat på snabbare återgång i arbete. Det är Lärarförsäkringar som drivit ett forskningsprojekt tillsammans med Folksam och Karolinska institutet.

Utmattningssyndrom är den sjukdom som orsakat flest sjukskrivningsdagar under de senaste 20 åren och lärare är en hårt drabbad grupp.

Rehabilitering vid utmattningssyndrom

Många är de lärare som varit med på olika sorters rehabilitering men ingen rehabiliteringsinsats har ännu visat någon övertygande effekt. Därmed inte sagt att olika rehabiliteringsinsatser inte gett effekt för den enskilde, många har mått bättre. Men det som varit ifrågasatt är om rehabiliteringen verkligen lett till ökad återgång i arbete. Många gånger har fokus varit att lära sig hantera stress genom till exempel KBT och även tid att läka genom att vara borta från arbetet genom långa sjukskrivningar. Det som ofta missats är att ta tag i och åtgärda den arbetssituation som orsakat utmattningen. Detta har gjort att det många gånger inte gått att gå tillbaka till det arbete som en gång gjorde en sjuk.

Svårt att forska på

Det har varit svårt att studera vad som ger effekt på arbetsåtergång. Ett problem med att studera utmattningssyndrom är att få kontakt med de drabbade.

Lärarprojektet

Lärarförsäkringar, som ägs gemensamt av Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund, har via sin sjukförsäkring haft uppgifter kring lärare som använt den. Det är ett unikt material där långtidssjuka med samma yrke kunnat vaskas fram. Givetvis under de stränga sekretessregler som gäller integritetskänsliga uppgifter.

Lärarförsäkringar har utifrån deras unika material drivit ett forskningsprojekt tillsammans med Folksam och Karolinska institutet kring rehabilitering av lärare med utmattningssyndrom

Snabbare återgång i arbete

Nyligen har resultaten av studien publicerats i Läkartidningen. Projektet är den första vetenskapliga studie som statistiskt säkerställt kunnat påvisa en snabbare återgång i arbete. Ett år efter avslutad behandling var deltagarnas genomsnittliga arbetsgrad 74 %, jämfört med 58 % för den kontrollgrupp som inte genomgått den speciella behandlingen.

Framgångsfaktorer

  • Att tillsammans med andra lärare åka iväg tre veckor till ett internat och lämna hem och arbete. På internatet finns tillgång till terapeuter med olika utbildning. Det ges också möjlighet till egen tid och friskvård av olika slag.
  • Tillsammans med andra lärare föra kollegiala samtal om de erfarenheter som deltagarna bär med sig och fokus på lösningar och behov, att prata med de som förstår hur det är att vara lärare
  • En aktiv uppföljning där deltagaren vid behov får stöd i relationen till sin arbetsgivare, chef och arbetskamrater

Hinder

Något som däremot stört rehabiliteringen är krångel med sjukpenningen. Försäkringskassan gör stelbenta bedömningar utifrån rehabiliteringskedjan och detta har för flera deltagare allvarligt stört rehabiliteringen

Bilden känns igen

De lärare som var med i projektet fick svara på en enkät om vad det var i arbetet som orsakat utmattningen. Elever i behov av stöd, mobbing och bråk mellan elever och de omfattande dokumentationskraven är några faktorer som lärarna lyfter fram. Detta känns igen från Lärarförbundets egna arbetsmiljöundersökningar och är centralt att komma till rätta med för alla lärare.

Den kollegiala dialogen

Ett kraftfullt verktyg och en av framgångsfaktorerna var den kollegiala dialogen.

Reflekterande kollegiala samtalsgrupper har, i en studie på Linneuniversitetet, (länk) visat sig ge en lägre grad av utmattning, minskade depressiva symptom och ångest samt mindre krav/stress jämfört med en kontrollgrupp.

I studien på Linneuniversitetet var det medarbetare som var riskzonen för stressrelaterad ohälsa som bildade samtalsgrupper.

Borde bli en fortsättning

Som helhet är Lärarprojektet mycket intressant och jag hoppas det utvecklas och att det kan bli en möjligt att genomföra det i en större omfattning. Vinsterna för individen och ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv för arbetsgivare och samhälle är uppenbara.

Lärarförbundets arbetsplatsdialog

Alla kan ha nytta av kollegiala samtal. Både för att identifiera och hitta lösningar på arbetsmiljöproblem och för att utveckla verksamheten.

Att lärare pratar med varandra om sitt arbete i strukturerade former är grunden i ett systematiskt arbetsmiljöarbete ute på alla våra förskolor och skolor.

Lärarförbundet har därför utvecklat en lättanvänd arbetsdialog som kan vara en start på de kollegiala samtalen på arbetsplatsen. Läs mer här!

Alla passar inte in i sjukmallen

Många sjuka passar inte in i mallen.

Många sjuka passar inte in i mallen.

Regeringens särskilde utredare Claes Jansson har i dagarna lämnat sitt delbetänkande till utredningen ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum”. Det är välkommet att utredarens föreslår att de fasta tidsgränserna för prövning av rätt till sjukpenning mjukas upp.

Utredningen har dragit tre slutsatser:

  1. kravet på att den försäkrade efter 180 dagar i rehabiliteringskedjan ska kunna få sin arbetsförmåga prövad mot arbete hos arbetsgivaren är alltför strängt
  2. begreppet ”oskäligt” kompenserar inte tillräckligt för att de särskilda skälen inte är tillämpliga efter 365 dagar
  3. personer med kort tid kvar av arbetslivet prövas mot ett normalt förekommande arbete. Detta trots att sådan prövning ibland kan vara orimlig då man kan anta att omställningen till annat arbete tar längre tid än vad den försäkrade har kvar av sitt arbetsliv

Snäva och rigida tidsgränser

Utredarens problembild stämmer väl överens av Lärarförbundets bild av dagens sjukförsäkring där allt för snäva och rigida tidsgränser för den prövning som görs, främst vid 180-dagars sjukskrivning, leder till störda rehabiliteringsprocesser och i många fall försämrar möjligheten till återgång i arbetet.

Flera av Lärarförbundets medlemmar har fått sjukpenningen indragen mitt i en rehabilitering där utsikterna för återgång har varit mycket goda. Specialistläkare har med välskrivna intyg intygat detta. Problemet har varit att tidsgränsen att vara tillbaka inom ett års sjukskrivning inte hållits. I ett av fallen har det handlat om två månader.

Slöseri med resurser

Detta är ett slöseri med resurser både på individ och samhällsnivå. Individen har satsat stora resurser på att utbilda sig och i samhället har vi en stor brist på lärare. Lärare som med stor sannolikhet kan komma tillbaka till yrket uppmanas söka andra enklare jobb. Detta är inte rimligt!

Diagnoser passar inte in i mallen

Ett av syftena med tidsgränserna var när de infördes, var att sjukskrivna inte skulle fastna i långa skrivningar. Långa sjukskrivningar gynnar generellt inte återgång i arbete. Men det finns diagnoser som inte passar in i mallen, till exempel utmattningssyndrom, där det enligt Socialstyrelsens rekommendationer för sjukskrivning kan ta mer än ett år. En avvägning behöver därför alltid göras mellan risken att stanna i sjukförsäkringen och möjligheten att återgå i arbete hos arbetsgivaren.

Välkomna slutsatser

Att det finns gränser i sjukförsäkringen är rimligt men de måste vara förutsägbara och ha legitimitet hos allmänheten. Sjukförsäkringen måste kunna ta mer hänsyn till individens förutsättningar.

Utredarens slutsatser i delbetänkandet är därför mycket välkomna.

​Var är lärarna i debatten om framtidens utbildningsmiljö?

Skolbygge pågår i Älvsjö. Hur ska skolor byggas för att understödja pedagogiken?

Skolbygge pågår i Älvsjö. Hur ska skolor byggas för att understödja pedagogiken?

1000 nya skolor på 10 år och 700 nya förskolor på fem år. Sverige står inför gigantiska investeringar i nya lokaler för skola och förskola. Hans Flygare, arbetsmiljöexpert på Lärarförbundet, efterlyser lärarnas och forskningens perspektiv.

Byggbolagen kastar lystna blickar på denna marknad som kan avlösa det falnande bostadsbyggandet och beställarna, ofta kommuner, står lite handfallna inför det exploderande behovet. Att bygga lokaler som är hälsosamma med goda ljus-, ljud- och luftmiljöer borde vara en självklarhet, likaså att skol- och förskolebyggnader har en gestaltning som tillför samhället både skönhet och funktion.

Vilken pedagogik vill vi att lokalerna ska understödja?

Men hur ska lokalerna utformas för att ge en så god utbildningsmiljö som möjligt? En miljö som bidrar till lärande, god hälsa och social samvaro. Vilken pedagogik vill vi att lokalerna ska understödja? Här är lärarprofessionen märkligt frånvarande – istället är det arkitekter och byggbolag som intar friutrymmet som uppstår.

Arkitekter har helt nödvändiga kunskaper och är självklara i processen, likaså byggbolagen, men det känns som att professionens röst saknas. I väl genomförda byggprojekt finns en dialog med personal och elever men …faktum kvarstår att mycket av diskussionen och debatten kring lokalernas utformning förs av andra än lärare.

Olika trender just nu

Idag finns det alltifrån mängder av befintliga äldre korridorskolor med klassrum till skolor som byggs utifrån ett aktivitetsbaserat arbetssätt med eller utan klassrum. Hur skolan byggs kommer för lång tid påverka den pedagogik som ska bedrivas i lokalerna. För att kunna anpassa sig efter nya pedagogiska metoder och nya läroplaner behöver lokalerna kunna vara flexibla.

Det finns röster i den svenska skoldebatten som ihärdigt går mot strömmen och förespråkar traditionell förmedlingspedagogik och katederundervisning. I detta fall behövs det inte så mycket mer än ett klassrum med elever, en kateder och en lärare

Från denna ytterlighet går det sedan mot olika grader av aktivitetsbaserade lösningar, först med klassrummet som bas sedan vidare mot helt aktivitetsbaserade modeller där organisationen inte längre bygger på klassen som grund.

Utformningen av lokaler kan höja resultat

Den brittiska forskningrapporten, Clever Classrooms, 2015, som undersökte en mängd engelska klassrum, i år 1-6, visade att utformningen av miljön där barnen vistades mest i det vill säga klassrummet kunde höja resultaten med upp till 16%. De faktorer som var viktigast var:

  • Den naturliga miljön: ljus, temperatur och luftkvalitet (stod för halva ökningen) stora fönster helst i norrläge med goda möjligheter att ventilera, rejält tilltagen takhöjd (och därmed luftvolym), väl intrimmade värmesystem och solskydd.
  • Den personliga miljön: individualisering och flexibilitet (stod för en fjärdedel av ökningen). Ett tillräckligt stort klassrum går att inreda och möblera så att olika zoner för olika aktiviteter kan skapas. Egentligen en form av aktivitetsbaserat arbetssätt fast inom klassrummets ram. Ett klassrum där eleverna känner hemhörighet, där de fått uttrycka och sätta sin personliga prägel på, bekväma och ändamålsenliga möbler, plats på väggarna att sätta upp teckningar mm
  • Stimuli: En lämplig mängd av komplexitet i synintryck är bäst. Ordning och reda och en bra organisation av det som sitter uppe på väggarna. Även när det gäller färgsättning är det lagom som gäller – inte för mycket men inte heller för lite.

Det som konstateras i rapporten kan med ganska enkla medel överföras även till befintliga skolor. Utifrån en organisation i klasser och en skolbyggnad i klassrum.

Evidensbaserad design

Även Peter Lippman, en amerikansk arkitekt, som räknas som en auktoritet på området och som föreläser och delvis är verksam i Sverige, lyfter fram klassrummet och vad det går att göra utifrån klassrummet som rum och klassen som organisation. Han kallar det evidensbaserad design.

Aktivitetsbaserade lärmiljöer

Anna Törnkvist, en svensk arkitekt, står för tankar där organisationen av undervisningen som utgår från traditionella klassrum helt försvinner. Anna skriver om detta i en text publicerad i antologin Skolans nya rum, utgiven av Arkus.

Hennes idéer för hur skolan bör utformas och undervisningen bedrivas utgår från behovet av att bryta loss från den traditionella undervisningen med en lärare som förmedlar kunskap från en kateder. På framtidens arbetsmarknad behövs kritiskt tänkande och kreativa personer. För att hjälpa dem att formas behövs en ny pedagogik. Som i sin tur kräver nya skolmiljöer, hävdar Anna Törnquist.

I skolor som Anna jobbar med finns det minst lika många rum som i en vanlig skola. De behövs för arbetsron. Rummen är specialanpassade för olika aktiviteter som exempelvis berättarverkstäder, experimentrum och ateljéer. Eleverna kommer inte ha traditionella hemklassrum. Arkitekturen kräver en förändrad pedagogik och syn på lärandet. Om detta ska lyckas krävs en samsyn och ett väldigt väl förberett grundarbete.

Klassrumslöst i Finland

Även i Finland görs det försök med klassrumslösa skolor. BBC Newsnight berättar i ett inslag, 20181109, om en skola i Uleåborg där man inte längre har klassrum. Arkitekturen stöder ett aktivitetsbaserat arbetssätt och grupper uppemot 100 barn leds av ett team av lärare.
Tidigare erfarenheter från försök med öppna planlösningar har haft problem med höga ljudnivåer. Det har man arbetat medvetet med och satsat mycket på bra akustik.

Rektorn för skolan beskriver också den speciella tilliten till lärarna och skolan som finnas i det finska samhället. En tillit som också finns mellan lärare och elever och som gör att eleverna gör det dom ska. Finland har sedan några år en ny och mer progressiv läroplan och uppemot hundra nya skolor har byggts om utifrån de nya pedagogiska idéerna.

Tidigare försök med aktivitetsbaserat och klassrumslöst

Skola 2000 var ett antal skolor som runt millennieskiftet satsade på datorer och öppna flexibla lösningar. Till exempel skolan i Färila. Ämnesövergripande och åldersblandat Projektarbeten och deadlines för inlämning av uppgifter. Till en början var resultaten bra men resultaten dalade och arbetsmiljön i skolorna fick kritik – rörigt och hög ljudnivå - projektet övergavs. Väggar sattes upp och lärarna gick tillbaka till en mer traditionell lärarroll. (URskola, skolministeriet avsnitt 31)
I Södertälje gjordes det för några år sedan ett ambitiöst försök med öppen planlösning och inglasade undervisningssalar. Den så kallade Södertäljemodellen. Tanken var att det bland annat skulle motverka mobbing. I dag är modellen helt övergiven. (URskola, skolministeriet, avsnitt 31)
Även friskoleföretagen Kunskapsskolan och Vittra har egna modeller där det är tänkt annorlunda gällande pedagogik och lokalutformning.

Viktigt med utrymme i förskolan

När det gäller förskolan är SKL igång med ett projekt kring en så kallad typförskola. Syftet är att beställare runt om i landet ska kunna få stöd i ramavtalsupphandling och exempel på hur utformningen av en förskola kan se ut. Här väcks frågor om hur barngruppernas storlek, organisering av arbetet, behov av rörelse och storleken på förskolan kommer vägas in. Även bristen på utrymme de förtätade stadsmiljöerna gör att det är svårt att värna den nödvändiga ytan för att få till en bra utemiljö.

Skillnader i synsätt

Ovanstående exempel är ett axplock men kan illustrera det stora skillnader i synsätt och tankar om hur en bra skola ska byggas. Den stora skiljelinjen ligger i synen på det traditionella klassrummet och klassen som en grund för organiseringen av skolarbetet.

Ekonomi och resursanvändning

Som alltid i Sverige finns det en tendens att alla drar åt ett håll - och när det dessutom ska byggas mycket, fort och det i storstäderna är ont om tomtmark är det lätt att även väga in ekonomiska aspekter såsom yteffektivitet i byggandet. Aktivitetsbaserad skola spar utrymme – fler elever kan vistas i de flexibla lokalerna.

Kunskapssyn

Lokalernas utformning handlar också om kunskapssyn. Kunskapssynen och idealen hur undervisning ska bedrivas förändras också. Ska utformningen av nya skolor klara av förändringar i kunskapssyn och läroplaner? Och för vilken kunskapssyn ska de byggas och behöver allt vara lika?

Utvärdering och forskning

Det finns evidens för ett förbättrat lärande i den engelska rapporten om Clever Classrooms men för de rent aktivitetsbaserade lösningarna behöver vi veta mer. Detta måste beforskas ur ett pedagogiskt perspektiv men också ur ett hälsoperspektiv för både barn/elever och lärare som ska använda lokalerna.
På högskolan i Gävle är ett projekt igång som handlar om att identifiera det befintliga kunskapsläget och var det finns behov av ny forskning. Detta är mycket välkommet!
Ett annat välkommet projekt är Boverkets kommande ”Vägledning för god gestaltning av skolors och förskolors fysiska miljö”. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en ny vägledning för kommuner och andra huvudmän för kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av skolors och förskolors fysiska miljö, såväl inomhus som utomhus
Vi vet heller inte hur barn påverkas rent biologiskt i en aktivitetsbaserad miljö där intrycken, valmöjligheterna och kraven på egen ledning i sitt lärande är större. Här måste den blivande arbetsmiljön riskbedömas ur både ett lärar- och barn / elevperspektiv.

Vi behöver samla kunskap om vad som fungerar

Lärarna har redan idag rätten till insyn och inflytande via arbetsmiljölagstiftningen men det handlar om byggprocessen och arbetsmiljön på den aktuella skolan. Vi måste få en mer övergripande diskussion över vad som är en bra skola och vad som ger en bra arbetsmiljö och pedagogik utifrån både ett lärar- och ett barn/elevperspektiv detta baserat på utvärdering och forskning.

Men forskning tar tid och skolor och förskolor behöver byggas nu. Utvärderingar av befintliga skolor måste till och Sverige behöver samla kunskapen kring skol- och förskolemiljöer från olika perspektiv. Kanske kan Boverket få detta uppdraget? Även andra myndigheter såsom Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Arbetsmiljöverket borde involveras och det naturliga blir att även lärarprofessionen på något sätt få plats i detta – kanske via lärarhögskolorna och de fackliga organisationer som organiserar lärare och skolledare.

Om det finns en tillgänglig kunskapsbank blir det lokala arbetet ute i kommuner och friskoleföretag bättre när funktionsprogram fastställs och nya förskolor och skolor planeras.

Läs mer: Så får du inflytande vid ny- och ombyggnation.

Ska vi vara glada och nöjda nu?

Både Arbetsmiljöverket och AFA-försäkring har i dagarna släppt arbetsskadestatistik samt i AFA:s fall även statistik över långvarig sjukfrånvaro.



Anmälda arbetssjukdomar och lång sjukfrånvaro minskar i offentlig sektor

Något som sticker ut i statistiken från Arbetsmiljöverket, som en positiv nyhet, är att de anmälda arbetssjukdomarna minskar. Till arbetssjukdomar hör till exempel fysiska skador som ryggproblem, astma, hörselnedsättningar men även psykiska som ofta har sitt ursprung i stress och av att ha haft en ohälsosam arbetsbelastning med obalans mellan krav och resurser.

Störst är minskningen hos kvinnor i kvinnodominerande yrken i offentlig sektor.

Även i AFA:s statistik över långvarig sjukfrånvaro finns det positiva nyheter. För kvinnor inom kommuner och landsting minskade till exempel risken för långvarig sjukfrånvaro från 36,3 till 34,5 per 1 000 sysselsatta och för män från 16,4 till 14,6.

Ett trendbrott?

Detta är till synes mycket glädjande. Är det ett trendbrott vi ser? Har införandet av arbetsmiljöföreskrifterna om organisatorisk- och social arbetsmiljö redan börjat påverka arbetsmiljön och har de insatser som parterna tog fram i avsiktsförklaringen för friskare arbetsplatser, redan börjat ge resultat?

Nja…tillåt mig tvivla och här är det lätt att känna sig som en dysterkvist. Vi behöver veta mer! Andra undersökningar och Lärarförbundets egna medlemmar och skyddsombud vittnar tvärtom på en ökad arbetsbelastning och stress i dessa yrken. Lärarförbundets stressrapport som släpps idag den 5 juni bekräftar också med all tydlighet att alltför många lärare har en ohälsosam arbetsbelastning. Kraven på lärare och skolledare har ökat samtidigt som tillgången till behöriga och legitimerade kollegor minskar.

Minskad kunskap om och tilltro till försäkringen

En förklaring till minskningen av de anmälda arbetssjukdomarna kan tyvärr vara en minskad tilltro och även kunskap om arbetsskadeförsäkringen.

Alla vet inte att till exempel en diagnos av utmattningssyndrom går att anmäla som arbetsskada. Här behövs det insatser både från arbetsgivare och fack för att öka kunskapen om arbetsskadeförsäkringen. Till detta kommer uppfattningar som:

-Det är inte lönt att anmäla, det kommer ändå inte bli godkänt!

Att tröskeln till arbetsskadeförsäkringen är hög är ett faktum. Det ställs stora krav på bevisning. Det är dessutom ett problem att Försäkringskassans prövning av de psykiska arbetssjukdomarna först görs när det finns en framåtsyftande varaktighet på minst ett år. Ofta får de drabbade sjukintyg för några månader i taget. Här skulle införandet av en fast prövningstidpunkt till exempel vid 180 dagar hjälpa. Trots höga trösklar betyder inte att det inte går. Det är viktigt att anmäla skadan!

Försäkringskassan och förtroendet

Bilden av Försäkringskassan som en rättsosäker myndighet är allmänt spridd och förstärks av otaliga historier och människoöden som vittnar om en kall och rigid behandling med fokus på att få ner utbetalda ersättningar. Detta sänker tilltron till försäkringen, att den ska finnas där som ett skydd om du skadas i arbetet.

Inspektionen för socialförsäkringar har i en rapport, ISF 2018:12, granskat hur frekvensen på avslag på sjukpenning och funnit hur det skett en anmärkningsvärd ökning över tid och att det dessutom finns stora regionala skillnader. En mycket berättigad fråga som kan ställas är kring den enskildes rättssäkerhet. Särskilt anmärkningsvärt är att indragningarna av sjukpenning för personer med psykiatriska diagnoser ökat från 0,3 procent år 2014 till 5,6 procent 2017. Problemet med Försäkringskassans bedömning av psykiatriska diagnoser är att de kräver så kallade objektiva fynd – något som sällan finns vid dessa sjukdomstillstånd. Det är inte alla patienter som gråter, skakar eller beter sig märkbart annorlunda utan det är utifrån patientens egen berättelse och upplevelse som läkaren kan sätta sin diagnos.

Även Riksrevisionen genomför just nu en granskning av sjukskrivning vid psykiatriska diagnoser. En del av granskningen omfattar hur Försäkringskassan och sjukskrivande läkare använder Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, som innehåller rekommendationer för sjukskrivningslängder vid olika diagnoser. Det finns indikationer att beslutsstödet blivit så styrande att patienten ibland sjukskrivs med fel diagnos eftersom den sjukskrivande läkaren ser att patienten behöver en längre sjukskrivning.

Detta är ännu ett exempel på att Försäkringskassan tar för lite hänsyn till individens unika situation. Försäkringskassan har här ett stort jobb att göra för att återupprätta tilltron till myndigheten.

Försäkringskassan – AFA…ett kommunicerande kärl

I AFA:s statistik minskar de långa sjukfallen. Det handlar om sjukfrånvaro längre än 90 dagar. Då träder avtalsgruppsjukförsäkringen, AGS in och det är den som AFA:s statistik bygger på. AGS-försäkringen är kopplad till godkänd sjukpenning – om färre personer uppbär sjukpenning mer än 90-dagar minskar även utbetalningarna från AGS-försäkringen. Det går att likna vid ett kommunicerande kärl. Antalet långtidssjukskrivningar går följaktligen ner när avslagen på sjukpenning ökar.

Fortsatt arbete för ökad hälsa

Det är ingen ”quick fix” att få ner den ohälsosamma arbetsbelastningen. Det krävs ett uthålligt systematiskt arbetsmiljöarbete på varje arbetsplats. Vi måste prata om och åtgärda stress och arbetsbelastning som upphov till den stressrelaterade ohälsan. Förebyggande arbete och arbetsanpassning för de som under rehabilitering kämpar för att komma tillbaka är viktiga komponenter i detta arbete.

AFA:s rapport om arbetsskador och sjukdomar 2017 visar att de vanligaste diagnoserna bland de som arbetar i kommun- och landstingssektorn är psykiska diagnoser, och det gäller både kvinnor och män inom detta avtalsområde. Just där finns en stor del av Lärarförbundets medlemmar.

Arbetsgivare och fack behöver fortsätta arbetet med friskare arbetsplatser och samhället måste se till att det finns tillräckliga resurser och bemanning. Även själva styrningen av verksamheterna behöver ses över.

Något som måste bort är den rättsosäkerhetsskapande och förtroendesänkande målstyrning i Regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan, som fått myndigheten att fokusera på siffror istället för att se varje individuell människa bakom siffrorna. Försäkringarna ska fungera som en standardtrygghet den gången du behöver det och ge stöd till en återgång i arbete och hälsa.

Försäkringskassan har fått en ny generaldirektör och nya direktiv. Utredningar har tillsatts från regeringen och det återstår att hur allt detta kommer att påverka. Lärarförbundet har sett konsekvenserna både för enskilda medlemmar och på samhällsnivå. Det är ett faktum att vi har en skriande lärarbrist, alla lärare är viktiga och behövs, även de som under en period varit sjukskrivna. Läraryrket måste få en arbetsmiljö värd namnet.

Plats för barn och unga – vägledningar räcker inte!

Regeringens proposition "Politik för en gestaltad livsmiljö" sätter upp en ambitiös målsättning för offentlig byggnation - tyvärr utan skarpare förslag på åtgärder än vägledningar när det gäller skolor och förskolors fysiska miljö.

Skolgård

I förra veckan överlämnades regeringens proposition 2017/18:110 Politik för en gestaltad livsmiljö till riksdagen. I propositionen föreslås ett nytt nationellt mål för arkitektur-, form- och designpolitiken.

Barn och ungas miljö, skolbyggande och utemiljö tillägnas ett helt kapitel. Det är utmärkt! Fokus på detta behöver stärkas i det läge som vi är i nu med en kraftig befolkningsökning, urbanisering och förtätning av stadsmiljöer. En mängd nya skolor och förskolor behöver byggas.

Skolan är Sveriges största arbetsplats och det är av stor vikt att inne- och utemiljöerna som idag byggs bidrar till lärande, trygghet, hälsa och välbefinnande.

Barn och unga tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolans och skolans inom- och utomhusmiljöer. En god inom- och utomhusmiljö, arbetsmiljö och en bra verksamhet hänger ihop. Det gäller för såväl barn, elever och lärare. Den fysiska miljön understödjer det pedagogiska arbetet och är en förutsättning för god hälsa, utveckling, trivsel, trygghet och stimulans vilket också med stor sannolikhet leder till förbättrade skolresultat.

Utredningen ger inga förslag på konkreta åtgärder mer än att Boverket bör ges i uppdrag att ta fram en vägledning för skolors och förskolors fysiska miljö.

Tyvärr visar erfarenheten på att vägledningar inte räcker inte räcker som styrning. Det krävs mer tydlighet och statlig kontroll.

Boverket borde få ett tydligare uppdrag i att bevaka barn och ungas livsmiljö och delaktighet i planering samt öka och fördjupa det ansvar i frågan som Boverket redan har.