Lärarförbundet
Bli medlem

Planeringstiden i förskolan - en bristvara!

Undervisningen i förskolan måste planeras! Foto: Jana Julian

Undervisningen i förskolan måste planeras! Foto: Jana Julian

Planeringstiden i förskolan är en långbänksfråga. Kan HÖK 18 hjälpa till i arbetet att få till planeringstid?

23 augusti beslutade regeringen om en reviderad läroplan. Den innehåller det vi efterfrågat länge, tydligare roller. Förskollärares ansvar i undervisningen har ett eget stycke. Det är en nödvändig reform men det ställer också högre krav på förskollärare men också på politiker och beslutsfattare. Att ha legitimerade förskollärare har blivit allt viktigare och nu verkar det som förskollärarbristen har sprungit ikapp huvudmännen. De har äntligen insett att de måste arbeta aktivt för att förskollärare ska vara ett attraktivt yrke.

En av förutsättningarna som måste vara på plats är tillräckligt med planeringstid. Det har varit en riktig långbänksfråga. Viljan har funnits att föra in det i centrala avtal men det har alltid motarbetats. En del avdelningar i Lärarförbundet har lyckats få in skrivningar i ett lokalt avtal, exempelvis Malmö.

Det gäller också att det görs på riktigt! Att förskollärarna får ut sin planeringstid. Många gånger är det planeringstiden som stryker på foten när kollegor saknas eller är sjuka. Den är i stort behov av att fredas. Det handlar om kvaliteten och det handlar om arbetsmiljön för förskollärare. Om förskollärare inte får planera och utveckla undervisningen på förskolan kan du inte genomföra ditt uppdrag med den självklara stolthet som förskollärare alltid haft. Då kan kraven överstiga vad du mäktar med. Sjukstatistiken visar att så är fallet, förskolans sjukskrivningstal är alldeles för höga.

Kan nya avtalet HÖK 18 ge planeringstid? Det finns inga konkreta siffror. En siffra kan också i praktiken bli ett tak när Lärarförbundet vill se det som ett golv. HÖK 18 syftar till att parterna gemensamt sätter upp mål och åtgärder för att minska ohälsan och intentionerna är att parterna ska ta ett helhetsgrepp om arbetsmiljön. Det arbetet ska ske i samverkan och dialog mellan såvällokala parter som på respektive förskola/skola.

För att förskollärare ska bli friskare krävs det att det händer på varje arbetsplats. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete är en friskfaktor. Därför är det så viktigt att avtalet är tydligt att det ska ske, parterna åläggs därför ett särskilt uppdrag. Genom att centrala och lokala parter stöttar arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats kan vi få till stånd en positiv förändring med friskare förskollärare som följd.

Vad ska de lokala parterna uppmärksamma? Jo, arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetstid och det vore ju sjutton också om inte parterna kom fram till att planeringstid krävs och sen göra något åt det!

Fejkade grupper i förskolan?

Statistiken tyder på att förskoleavdelningar beräknas på olika sätt i olika kommuner.

Statistiken tyder på att förskoleavdelningar beräknas på olika sätt i olika kommuner.

I början av oktober fram till 1 november ska huvudmännen rapportera hur många inskrivna barn det finns per avdelning i förskolan. Men hur definierar huvudmännen en avdelning? På den frågan finns det många olika svar i olika kommuner.

När huvudmännen, kommunala som fristående, ska rapportera in hur stora barngrupperna är så är Skolverkets definition inskrivna barn per avdelning. I början av oktober skickar SCB ut inloggningsuppgifter för inrapportering av hur många inskrivna barn det finns per avdelning. Huvudmännen ska svara innan 1 november.

Inskrivna barn per avdelning låter ju som en enkel definition, eller? Visst slipper vi diskussionen om hur många barn som vistas där samtidigt, eller att föräldraledigas och arbetssökandes barn går på förskolan 15 timmar och räknas som ”halva” barn osv. Men hur definierar huvudmännen en avdelning? På den frågan finns det många olika svar i olika kommuner.

Det har dessutom funnits ett riktat statsbidrag för att minska storleken på barngrupperna. Bra och nödvändigt för att göra något åt ett av de största arbetsmiljöproblemen i förskolan har Lärarförbundet hävdat men uppfinningsrikedomen har på sina håll varit alltför stor.

En förtroendevald i Lärarförbundet Kungsbacka berättade om att Kungsbacka kommun gör 3 avdelningar av 2 utan att göra några anpassningar av lokalerna. Den personalförstärkning som görs är endast avlösare som avlöser på flera ställen när planering ska genomföras. Ingen ökning av förskollärartätheten eller antalet barn per personal är oförändrat. Kontentan är att arbetsbelastningen är oförändrat hög men antalet barn har i statistiken sjunkit från 18,6 2015 till 11,6 2016. Det ser snyggt ut på pappret men medlemmar känner inte igen sig.

Att tänja på begreppet avdelning har tagit en helt annan vändning i Linköping. Där har en personal med en trygghetsgrupp med ca 6 barn blivit en avdelning som rapporterats in till Skolverket. Det ser också snyggt ut på pappret, lite för snyggt?

2015 hade Linköping 18,2 barn/avdelning enligt Skolverkets statistik. 2016 hade siffran ändrats till 9,3 barn/avdelning. Samtidigt hade antalet barn/årsarbetare sjunkit från 5,3 till 5,0. Mer siffror från Linköping som retar nyfikenheten är antalet avdelningar i Linköpings förskolor. 2015 fanns 428 avdelningar, 2016 fanns 839 avdelningar och 2017 steg antalet till 1033! Babyboom? Enorm inflyttning? Nej, den lilla trygghetsgruppen som en personal ansvarar för blev i statistiken en avdelning. Det här är statistik som politiker studerar innan beslut fattas och i Linköping visade den missvisande statistiken att det fanns utrymme för att utöka vistelsetiden för föräldraledigas och arbetssökandes barn. Det politiker såg var att barngrupperna var så små!

Denna godtycklighet skapar inte en rättvisande bild som medlemmar känner igen sig i. Beräkning av statsbidrag och politiska beslut måste kunna luta sig mot tillförlitliga, rättvisande och jämförbara siffror. Därför måste Skolverket tydligare definiera vad en avdelning är.

En uppmaning till avdelningarna att föra upp frågan om inrapportering i samverkan eller MBL och att Lärarförbundet är delaktiga i hur det rapporteras. Lärarförbundets förtroendevalda kan verkligheten och har daglig kontakt med medlemmar därför är det så viktigt att inrapporteringen granskas ytterligare en gång, genom Lärarförbundets ögon.

Kommentarer:

Felicia
Felicia Karlsson

Stämmer alldeles för bra! Vi har många delar under dagen över 10 upp mot 15 barn själv fast de ska låta som vi inte har mer än 7-8 per person under en dag!

  • Skapad 2018-10-31 21:34
Elisabet
Elisabet Mossberg
Svar till Felicia Karlsson

Hej Felicia!
Det är sådana här scenarion jag vill visa på orimligheten. Jag hoppas att du har kontaktat Lärarförbundet eller din fackliga organisation.
Hur du än gör med den saken så hoppas jag att ni kan få konstruktiva diskussioner på din arbetsplats och hos huvudmannen.
Elisabet Mossberg

  • Skapad 2018-11-05 09:05
Elisabet

Om Elisabet Mossberg

Ombudsman med arbetsmiljöinriktning på enheten för avtal och juridik.

Anonym
Anonym

Barnantalet i grupperna är lika många som tidigare!
Kungsbacka är en kommun som med samma antal barn och personal som tidigare rapporterar om färre barn i grupperna.

  • Skapad 2018-10-31 21:22
Elisabet
Elisabet Mossberg
Svar till Anonym

Hej!
Det är ungefär de rapporterna jag har fått av lokala fackliga också.
Det blir konstigt om inte förskollärare i verksamheten känner igen sig i siffrorna.
Elisabet Mossberg

  • Skapad 2018-11-05 09:10
Elisabet

Om Elisabet Mossberg

Ombudsman med arbetsmiljöinriktning på enheten för avtal och juridik.

Cecilia
Cecilia Karlsson

Låt göra en inrapportering i mars-april också. Det är oftast under hösten det är bra barnantal i barngrupperna. Överinskrivningar sker efter årsskiftet.

  • Skapad 2018-10-31 17:25
Elisabet
Elisabet Mossberg
Svar till Cecilia Karlsson

Det är ett fenomen som jag har stött på många gånger.
Jag antar att tidpunkten är vald så att det ska passa olika processer. Detta är en statistik på nationell nivå men det finns inget som hindrar att huvudmannen gör flera mätningar för att ta reda på mer specifik fakta.
Elisabet Mossberg

  • Skapad 2018-11-05 09:08
Elisabet

Om Elisabet Mossberg

Ombudsman med arbetsmiljöinriktning på enheten för avtal och juridik.

Ny läroplan för förskolan: regeringen har lyssnat på Lärarförbundet

Lärarförbundet har lyft behovet av utbildad personal i förskolan.

Lärarförbundet har lyft behovet av utbildad personal i förskolan.

Regeringen har fattat beslut om en ny läroplan för förskolan. Det är något som vi vet att många medlemmar har väntat på och engagerat sig i. Lärarförbundets utredare Elisabeth Mossberg skriver om hur processen sett ut och vilka delar som Lärarförbundet har lyckats påverka.

Regeringen gav Skolverket i uppdrag att förslå en revidering av förskolans läroplan under 2017. Processen sedan dess har varit öppen och inbjudit till delaktighet även från enskilda förskollärare. Många har tagit inbjudan och engagerat sig och skickat in sina tankar till Skolverket. Det visar på vilket engagemang det finns hos förskollärarna.

23 mars presenterade Skolverket det slutgiltiga förslaget. Lärarförbundet var då starkt kritiskt till otydligheten i uppdraget och att det inte var tydligt med att det är förskolläraren som bedriver undervisning. Det fanns också skrivningar som pekade på att alla i arbetslaget kunde genomföra utvecklingssamtal. Lärarförbundet menar att det inte får råda några tveksamheter om att den undervisning som bedrivs i förskolan ska utföras av legitimerade förskollärare och att utvecklingssamtal ska utföras av professionen, förskollärarna.

Lärarförbundet kom överens med Kommunal om att dessa saker behöver förändras. Kommunal tyckte det var angeläget att barnskötarna nämns. Med en utveckling i förskolan där andelen helt outbildade har stigit från några procent till nästan 30% vill Lärarförbundet trycka på vikten av utbildad personal i förskolan.

En gemensam skrivelse från Johanna Jaara Åstrand och Tobias Baudin lämnades till regeringen och dialog har förts. Regeringen har gått Lärarförbundet och Kommunal till mötes.

Regeringen har gjort förändringar och infört förskollärarens särskilda ansvar i utbildningen, samt att förskolläraren ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att

  • omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet
  • utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande samt utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet
  • spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och
  • planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig.

Lärarförbundet ställer sig positivt till dessa förändringar. Undervisningsbegreppet är relativt nytt i förskolan och i och med den reviderade läroplanen ligger ansvaret att utveckla undervisningen i förskolan tydligt på de legitimerade förskollärarna och forskningen.

En annan ändring som Lärarförbundet har påverkat är vem som kan genomföra utvecklingssamtal. Nu är det tydligt att förskollärare har ansvar för innehållet och arbetslaget har ansvaret för genomförandet. I den förra skrivningen uttrycktes ”alla i arbetslaget ska”, vilket kan tolkas som just alla ska genomföra. Lärarförbundets grundinställning är att det är enbart förskollärare som kan genomföra utvecklingssamtal.

Regeringen har lyssnat på Lärarförbundet och förtydligat även om genomförandet inte är helt och hållet ett ansvar för förskollärare.

Lärarförbundet vill i detta sammanhang poängtera att förskollärarbristen är ett stort problem. Tillgång till legitimerade förskollärare måste finnas i varje barngrupp. Förskollärare kan inte ta ansvar för och leda undervisningen när man själv inte arbetar där.

En bra implementering där lärare får tid att verkligen sätta sig in i och omsätta den reviderade läroplanen i verksamheten är avgörande för hur läroplanen ska fungera i förskolan. Lärarförbundet anser därför att det måste anslås tillräckliga ekonomiska resurser från staten för implementering.

Nu har Lärarförbundet en stark förhoppning om att många partier inom båda blocken kan ställa sig bakom revideringen av förskolans läroplan. Det behövs om den ska verka långsiktigt och ge professionen, förskollärarna, mandatet att utveckla undervisningen i förskolan.