Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Vilka elever går i friskolor?

Skiljer sig eleverna på fristående och kommunala skolor från varandra? Det är en fråga som ofta är i fokus i debatten och var och en försöker göra bilden så positiv som möjligt för den linjen man själv vill driva.

Till exempel brukar Friskolornas riksförbund gärna framhålla att andelen elever med utländsk bakgrund är en procentenhet högre i fristående skolor än på kommunala och att skillnaden i föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå har minskat. Båda sakerna är helt korrekta.

Men samtidigt måste man fundera på vad de bägge påståendena egentligen betyder. Att skillnaden i föräldrars genomsnittliga utbildningsnivå minskar är inget att förvånas över, eftersom det finns ett tak i statistiken (om samtliga föräldrar på en skola har eftergymnasial utbildning blir värdet 3,0) innebär den höjda utbildningsnivån i hela samhället att så klart att den som ligger lågt (kommunala skolor) närmare sig den som ligger högre (fristående skolor). Det är bara att se till den historiska utvecklingen över ovägda Salsavärden för föräldrars genomsnittliga utbildningsnivå för elever i år 9 (ges i en tregradig-skala, där 1=grundskola, 2=gymnasieskola, 3=högskola):


Alla skolor

Kom. skolor

Fri. skolor

Kvot kom./alla

Kvot fri./alla

Kvot fri./kom.

Antal fristående

2007

2,17

2,14

2,35

98,6%

108,3%

109,8%

199

2012

2,23

2,19

2,38

98,2%

106,7%

108,7%

286

2017

2,28

2,23

2,42

97,8%

106,1%

108,5%

353

Föräldrars utbildningsnivå i år 9 enligt Salsa för åren 2007, 2012 och 2017

Tydligt är ett par saker: andelen föräldrar som har längre utbildningar har ökat och den har ökat både bland kommunala och fristående skolor. Kommunala skolor ligger dock längre från medel idag än för 10 år sedan, samtidigt som fristående skolor ligger lite närmare. Kvoten mellan fristående och kommunala har också minskat lite grann (det relevanta sättet att mäta förändring på).

Det fascinerande är att fristående skolor, trots takeffekten och att de har blivit 75 procent fler, fortfarande ligger så mycket över snittet. Att skillnaden mellan kommunala och fristående skolor har krympt från 0,21 till 0,19 – som Friskolornas riksförbund brukar framhålla ­– är inte alls lika anmärkningsvärt.

Bättre se till hur fördelningen har förändrats i olika grupper

Ett bättre sätt att få fram vad som egentligen har hänt är att göra en jämförelse mellan decilgrupperna av skolor per föräldrarnas utbildningsnivå (dela in skolorna i tio lika stora delar och se på fördelningen inom varje). Professorn i nationalekonomi Jonas Vlachos gjorde det på Salsadata för 2012 på Ekonomistas, och jag har nu uppdaterat hans siffror med samma data från 2017.

Andel fristående skolor år 9

Andel fristående skolor med år 9 per decil för föräldrars utbildningsnivå enligt Salsa

Tydligt är att det fortfarande är framför allt barn till föräldrar med längre utbildning som oftast går på fristående skolor. Ungefär hälften av alla skolor med de 20 procent längst utbildade föräldrarna (decil 9 och 10) är fristående, knappt fyra av tio bland den halva skolor med längst utbildade föräldrar (decil 6-10), medan bara drygt var tionde skola med föräldrar som har kortast utbildning är fristående. Den procentuella ökningen (dock från väldigt låga nivåer) är samtidigt störst i de lägre decilerna.

Utländsk bakgrund inte avgörande för resultaten

Det finns dock andra sätt att se på vilka som går på olika skolor. En sak som Friskolornas riksförbund brukar framhålla är att andelen med utländsk bakgrund är högre på friskolorna. Det stämmer, men utländsk bakgrund i sig brukar inte, om man tar hänsyn till utbildningsnivå och sådant som migrationsstatus, ha någon större effekt på resultaten.

Bilden som skapas om vi ser till hur stor andel som har utländsk bakgrund relaterat till andelen som har föräldrar med utländsk bakgrund är nedanstående. De röda prickarna är kommunala skolor och de gröna är fristående som inte är koncerndrivna, medan de tre övriga färgerna är koncernskolor. Linjerna visar det genomsnittliga förhållandet mellan andelen elever med eftergymnasial utbildning och andelen med utländska bakgrund.


utländsk bakgr & eftergy koncern bättre

Andel elever med utländska bakgrund respektive en förälder med eftergymnasial bakgrund, för alla grundskolor

Bilden visar först och främst att genomsnittlig fristående skola vid en given andel med elever med utländsk bakgrund har en högre andel föräldrar med eftergymnasial bakgrund, än en kommunal skola (syns både genom den gröna linjen och genom prickarnas fördelning).

För det andra syns det tydligt att det bland fristående skolor finns ett antal skolor som för en given nivå av elever med utländsk bakgrund har en ovanligt hög andel med föräldrar med eftergymnasial utbildning (skolor som ligger vid eller till höger om den gula linjen).

Den tredje saken att notera är hur få fristående skolor som överhuvudtaget finns bland skolor med högst 40 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning, förutom att det finns ett litet antal som tydligt vänder sig till elever med utländsk bakgrund och föräldrar med kortare utbildning högst upp i diagrammet.

Engelska skolan är extrem

Engelska skolan brukar ofta lyfta fram att de har en stor andel elever med utländsk bakgrund och att de har flera av sina skolor i utanförskapsområden. Det som är tydligt är att IES utmärker sig extremt på just det sätt som gäller generellt för fristående skolor – det finns skolor med elever med utländsk bakgrund i ganska hög utsträckning, samtidigt som de har en väldigt hög utbildningsnivå jämfört med andra skolor med motsvarande andel elever med utländsk bakgrund. Det genomsnittliga förhållandet mellan utbildningsnivå och utländsk bakgrund på IES skolor är just den gula linje som visar på skolor där andelen med utländska bakgrund är riktigt hög i förhållande till föräldrarnas utbildningsnivå.

Bland de skolor som tillhör Academedia och Kunskapsskolan är den bilden inte lika tydlig, utan de har en del skolor där utbildningsnivån är som i andra fristående skolor i förhållande till andelen elever med utländsk bakgrund.

När IES pratar om sin höga andel elever med utländska bakgrund bör man alltså komma ihåg att det, i jämförelse med andra skolor – till och med i jämförelse med andra fristående skolor – med lika stor andel elever med utländsk bakgrund, är välutbildade föräldrar dessa barn har. Och det är det, inte utländsk bakgrund, som spelar roll för resultaten.

Nyinvandrad eller inte?

En sak som verkligen spelar roll för resultaten är hur länge man har gått i svensk skola ­– har du gått hela din skolgång här så klarar du dig ungefär lika väl som den som är född här. Har du däremot kommit till Sverige efter 7 års ålder, när grundskolan startar, så märks det på sämre resultat – och ju senare man kommer desto större roll.

Att därför se till hur stor andel elever en skola har som är nyinvandrade (högst fyra år i Sverige) är klart intressant, något som i nedanstående bild relateras till skolans andel elever med utländsk bakgrund.


nyinvand elev rel utl bakgr

Andel nyinvandrade i år 9 relativt andel med utländsk bakgrund för hela skolan (endast skolor med år 9)

På bilden syns klart att de skolor som framför allt tagit emot nyanlända elever är kommunala skolor (de röda är fristående), många kommunala skolor har tagit emot så att skolans andel med nyanlända ligger på någonstans mellan fem och femton procent.

Samtidigt finns det några stycken skolor där andelen nyanlända är över 20 procent, bland dem finns det fyra fristående skolor och ett klart större antal kommunala. Vi kan också notera att det finns ett antal skolor där 40 procent av eleverna i år 9 är nyanlända (att procentandelen nyanlända överskrider procentandelen med utländsk bakgrund på några få skolor beror på att den sistnämnda räknas på alla årskurser och den förstnämnda bara på andelen i år 9).

Tydligt är nyanlända elever framför allt går på kommunala skolor.

Vi kan också se vilka skolor nyanlända elever går på relativt föräldrarnas utbildningsnivå. Det ser ut enligt nedan.

nyinv elev rel för utb

Andel nyanlända i år 9 relativt föräldrarnas utbildningsnivå enligt Salsa

Klart är att generellt gäller att ju lägre utbildningsnivå föräldrarna har desto högre är andelen nyanlända. Det är bara ett extremt fåtal skolor där föräldrar har en utbildningsnivå under gymnasienivå som inte har tagit emot några nyanlända.

Samtidigt är det väldigt tydligt att nyanlända elever inte finns på särdeles många fristående skolor (röda ringar), utan de går i mycket högre utsträckning på kommunala skolor. För alla utbildningsnivåer gäller att det är vanligare att nyanlända går på kommunala skolor än på fristående.

Friskolor har mer lättutbildade elever

Av den här genomgången framstår det rätt klart att vad än fristående skolor säger, så har de en mer lättutbildad elevgrupp än kommunala skolor. Framför allt gäller det om man ställer det i relation till andelen med utländsk bakgrund; för skolor med lika hög andel utländsk bakgrund är det tydligt att friskolor har en högre andel elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning.


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här