Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

​Var är lärarna i debatten om framtidens utbildningsmiljö?

Skolbygge pågår i Älvsjö. Hur ska skolor byggas för att understödja pedagogiken?

Skolbygge pågår i Älvsjö. Hur ska skolor byggas för att understödja pedagogiken?

1000 nya skolor på 10 år och 700 nya förskolor på fem år. Sverige står inför gigantiska investeringar i nya lokaler för skola och förskola. Hans Flygare, arbetsmiljöexpert på Lärarförbundet, efterlyser lärarnas och forskningens perspektiv.

Byggbolagen kastar lystna blickar på denna marknad som kan avlösa det falnande bostadsbyggandet och beställarna, ofta kommuner, står lite handfallna inför det exploderande behovet. Att bygga lokaler som är hälsosamma med goda ljus-, ljud- och luftmiljöer borde vara en självklarhet, likaså att skol- och förskolebyggnader har en gestaltning som tillför samhället både skönhet och funktion.

Vilken pedagogik vill vi att lokalerna ska understödja?

Men hur ska lokalerna utformas för att ge en så god utbildningsmiljö som möjligt? En miljö som bidrar till lärande, god hälsa och social samvaro. Vilken pedagogik vill vi att lokalerna ska understödja? Här är lärarprofessionen märkligt frånvarande – istället är det arkitekter och byggbolag som intar friutrymmet som uppstår.

Arkitekter har helt nödvändiga kunskaper och är självklara i processen, likaså byggbolagen, men det känns som att professionens röst saknas. I väl genomförda byggprojekt finns en dialog med personal och elever men …faktum kvarstår att mycket av diskussionen och debatten kring lokalernas utformning förs av andra än lärare.

Olika trender just nu

Idag finns det alltifrån mängder av befintliga äldre korridorskolor med klassrum till skolor som byggs utifrån ett aktivitetsbaserat arbetssätt med eller utan klassrum. Hur skolan byggs kommer för lång tid påverka den pedagogik som ska bedrivas i lokalerna. För att kunna anpassa sig efter nya pedagogiska metoder och nya läroplaner behöver lokalerna kunna vara flexibla.

Det finns röster i den svenska skoldebatten som ihärdigt går mot strömmen och förespråkar traditionell förmedlingspedagogik och katederundervisning. I detta fall behövs det inte så mycket mer än ett klassrum med elever, en kateder och en lärare

Från denna ytterlighet går det sedan mot olika grader av aktivitetsbaserade lösningar, först med klassrummet som bas sedan vidare mot helt aktivitetsbaserade modeller där organisationen inte längre bygger på klassen som grund.

Utformningen av lokaler kan höja resultat

Den brittiska forskningrapporten, Clever Classrooms, 2015, som undersökte en mängd engelska klassrum, i år 1-6, visade att utformningen av miljön där barnen vistades mest i det vill säga klassrummet kunde höja resultaten med upp till 16%. De faktorer som var viktigast var:

  • Den naturliga miljön: ljus, temperatur och luftkvalitet (stod för halva ökningen) stora fönster helst i norrläge med goda möjligheter att ventilera, rejält tilltagen takhöjd (och därmed luftvolym), väl intrimmade värmesystem och solskydd.
  • Den personliga miljön: individualisering och flexibilitet (stod för en fjärdedel av ökningen). Ett tillräckligt stort klassrum går att inreda och möblera så att olika zoner för olika aktiviteter kan skapas. Egentligen en form av aktivitetsbaserat arbetssätt fast inom klassrummets ram. Ett klassrum där eleverna känner hemhörighet, där de fått uttrycka och sätta sin personliga prägel på, bekväma och ändamålsenliga möbler, plats på väggarna att sätta upp teckningar mm
  • Stimuli: En lämplig mängd av komplexitet i synintryck är bäst. Ordning och reda och en bra organisation av det som sitter uppe på väggarna. Även när det gäller färgsättning är det lagom som gäller – inte för mycket men inte heller för lite.

Det som konstateras i rapporten kan med ganska enkla medel överföras även till befintliga skolor. Utifrån en organisation i klasser och en skolbyggnad i klassrum.

Evidensbaserad design

Även Peter Lippman, en amerikansk arkitekt, som räknas som en auktoritet på området och som föreläser och delvis är verksam i Sverige, lyfter fram klassrummet och vad det går att göra utifrån klassrummet som rum och klassen som organisation. Han kallar det evidensbaserad design.

Aktivitetsbaserade lärmiljöer

Anna Törnkvist, en svensk arkitekt, står för tankar där organisationen av undervisningen som utgår från traditionella klassrum helt försvinner. Anna skriver om detta i en text publicerad i antologin Skolans nya rum, utgiven av Arkus.

Hennes idéer för hur skolan bör utformas och undervisningen bedrivas utgår från behovet av att bryta loss från den traditionella undervisningen med en lärare som förmedlar kunskap från en kateder. På framtidens arbetsmarknad behövs kritiskt tänkande och kreativa personer. För att hjälpa dem att formas behövs en ny pedagogik. Som i sin tur kräver nya skolmiljöer, hävdar Anna Törnquist.

I skolor som Anna jobbar med finns det minst lika många rum som i en vanlig skola. De behövs för arbetsron. Rummen är specialanpassade för olika aktiviteter som exempelvis berättarverkstäder, experimentrum och ateljéer. Eleverna kommer inte ha traditionella hemklassrum. Arkitekturen kräver en förändrad pedagogik och syn på lärandet. Om detta ska lyckas krävs en samsyn och ett väldigt väl förberett grundarbete.

Klassrumslöst i Finland

Även i Finland görs det försök med klassrumslösa skolor. BBC Newsnight berättar i ett inslag, 20181109, om en skola i Uleåborg där man inte längre har klassrum. Arkitekturen stöder ett aktivitetsbaserat arbetssätt och grupper uppemot 100 barn leds av ett team av lärare.
Tidigare erfarenheter från försök med öppna planlösningar har haft problem med höga ljudnivåer. Det har man arbetat medvetet med och satsat mycket på bra akustik.

Rektorn för skolan beskriver också den speciella tilliten till lärarna och skolan som finnas i det finska samhället. En tillit som också finns mellan lärare och elever och som gör att eleverna gör det dom ska. Finland har sedan några år en ny och mer progressiv läroplan och uppemot hundra nya skolor har byggts om utifrån de nya pedagogiska idéerna.

Tidigare försök med aktivitetsbaserat och klassrumslöst

Skola 2000 var ett antal skolor som runt millennieskiftet satsade på datorer och öppna flexibla lösningar. Till exempel skolan i Färila. Ämnesövergripande och åldersblandat Projektarbeten och deadlines för inlämning av uppgifter. Till en början var resultaten bra men resultaten dalade och arbetsmiljön i skolorna fick kritik – rörigt och hög ljudnivå - projektet övergavs. Väggar sattes upp och lärarna gick tillbaka till en mer traditionell lärarroll. (URskola, skolministeriet avsnitt 31)
I Södertälje gjordes det för några år sedan ett ambitiöst försök med öppen planlösning och inglasade undervisningssalar. Den så kallade Södertäljemodellen. Tanken var att det bland annat skulle motverka mobbing. I dag är modellen helt övergiven. (URskola, skolministeriet, avsnitt 31)
Även friskoleföretagen Kunskapsskolan och Vittra har egna modeller där det är tänkt annorlunda gällande pedagogik och lokalutformning.

Viktigt med utrymme i förskolan

När det gäller förskolan är SKL igång med ett projekt kring en så kallad typförskola. Syftet är att beställare runt om i landet ska kunna få stöd i ramavtalsupphandling och exempel på hur utformningen av en förskola kan se ut. Här väcks frågor om hur barngruppernas storlek, organisering av arbetet, behov av rörelse och storleken på förskolan kommer vägas in. Även bristen på utrymme de förtätade stadsmiljöerna gör att det är svårt att värna den nödvändiga ytan för att få till en bra utemiljö.

Skillnader i synsätt

Ovanstående exempel är ett axplock men kan illustrera det stora skillnader i synsätt och tankar om hur en bra skola ska byggas. Den stora skiljelinjen ligger i synen på det traditionella klassrummet och klassen som en grund för organiseringen av skolarbetet.

Ekonomi och resursanvändning

Som alltid i Sverige finns det en tendens att alla drar åt ett håll - och när det dessutom ska byggas mycket, fort och det i storstäderna är ont om tomtmark är det lätt att även väga in ekonomiska aspekter såsom yteffektivitet i byggandet. Aktivitetsbaserad skola spar utrymme – fler elever kan vistas i de flexibla lokalerna.

Kunskapssyn

Lokalernas utformning handlar också om kunskapssyn. Kunskapssynen och idealen hur undervisning ska bedrivas förändras också. Ska utformningen av nya skolor klara av förändringar i kunskapssyn och läroplaner? Och för vilken kunskapssyn ska de byggas och behöver allt vara lika?

Utvärdering och forskning

Det finns evidens för ett förbättrat lärande i den engelska rapporten om Clever Classrooms men för de rent aktivitetsbaserade lösningarna behöver vi veta mer. Detta måste beforskas ur ett pedagogiskt perspektiv men också ur ett hälsoperspektiv för både barn/elever och lärare som ska använda lokalerna.
På högskolan i Gävle är ett projekt igång som handlar om att identifiera det befintliga kunskapsläget och var det finns behov av ny forskning. Detta är mycket välkommet!
Ett annat välkommet projekt är Boverkets kommande ”Vägledning för god gestaltning av skolors och förskolors fysiska miljö”. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en ny vägledning för kommuner och andra huvudmän för kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av skolors och förskolors fysiska miljö, såväl inomhus som utomhus
Vi vet heller inte hur barn påverkas rent biologiskt i en aktivitetsbaserad miljö där intrycken, valmöjligheterna och kraven på egen ledning i sitt lärande är större. Här måste den blivande arbetsmiljön riskbedömas ur både ett lärar- och barn / elevperspektiv.

Vi behöver samla kunskap om vad som fungerar

Lärarna har redan idag rätten till insyn och inflytande via arbetsmiljölagstiftningen men det handlar om byggprocessen och arbetsmiljön på den aktuella skolan. Vi måste få en mer övergripande diskussion över vad som är en bra skola och vad som ger en bra arbetsmiljö och pedagogik utifrån både ett lärar- och ett barn/elevperspektiv detta baserat på utvärdering och forskning.

Men forskning tar tid och skolor och förskolor behöver byggas nu. Utvärderingar av befintliga skolor måste till och Sverige behöver samla kunskapen kring skol- och förskolemiljöer från olika perspektiv. Kanske kan Boverket få detta uppdraget? Även andra myndigheter såsom Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Arbetsmiljöverket borde involveras och det naturliga blir att även lärarprofessionen på något sätt få plats i detta – kanske via lärarhögskolorna och de fackliga organisationer som organiserar lärare och skolledare.

Om det finns en tillgänglig kunskapsbank blir det lokala arbetet ute i kommuner och friskoleföretag bättre när funktionsprogram fastställs och nya förskolor och skolor planeras.

Läs mer: Så får du inflytande vid ny- och ombyggnation.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här