Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Systemproblemet med betygsättningen behöver åtgärdas

Vissa skolor är generösa i betygsättningen, andra mindre generösa. Det är ett likvärdighetsproblem som behöver göras något åt.

Vissa skolor är generösa i betygsättningen, andra mindre generösa. Det är ett likvärdighetsproblem som behöver göras något åt.

Så här när sommaren står inför dörren och det är betygstider kan det vara på sin plats att fundera lite på betygen och deras likvärdighet. Tyvärr finns det en del uppenbara problem med systemet idag, som uutnyttjas av vissa aktörer.

Att det finns ett generellt problem med betygsättningens likvärdighet och att vissa skolor är extremt generösa i sin betygssättning har jag avhandlat förut, här baserat på 2017 års betyg och här på 2019 års. Det finns dock frågor kvar att fundera kring.

Till exempel på vad som gör att de två skolorna närmast från mig rankningsmässigt placerar sig på medianen respektive bland de 20 procenten i topp på nationella proven i matematik, samtidigt som de placerar sig bland de 10 respektive 20 procenten i topp betygsmässigt – men det är den skola som ligger på medianen på NP som ger högst matematikbetyg. Den skolan tillhör också en av de mer betygsgenerösa koncernerna.

Men det jag egentligen tänkte på är den nedanstående bilden. Den visar hur snittbetygen i teoretiska ämnen respektive praktiskt-estetiska ämnen (bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik, slöjd samt teknik) har utvecklats sedan tidigt 1990-tal. (Den är hämtad från bilaga 7 till senaste Långtidsutredningen.)


I de teoretiska ämnena hade betygen ökat med 0,3 standardavvikelse år 2016, betygen i de praktiskt-estetiska ämnena hade i sin tur ökat med 0,7 standardavvikelse. Ska man översätta det till meritpoäng i teoretiska ämnen är det ungefär 1,2 meritpoäng högre och i de praktiskt-estetiska ämnena ungefär 2,9 högre (se nederst). Det är en betydande ökning.

Det vore emellertid inget större problem om alla skolor var lika generösa (bortsett från om man tror att betygen i sig säger något om kunskapsnivån, vilket möjligen finns med i tanken bakom betygssystemet, men inte riktigt svarar upp mot verkligheten (se till exempel här och här)). Nu är dock vissa skolor klart generösare än andra.

Saknas fasta mätpunkter

Ett problem i svensk skola är att vi inte har några fasta mätpunkter att relatera betygen till. Den bästa är resultatet på nationella proven i matematik, eftersom det är ett prov som alla elever skriver, som – nästan – saknar skönsmässiga delar och som samvarierar med övrigt som ger studieframgång i stort.

I grafen nedan visas hur betygen i praktiskt-estetiska ämnen respektive teoretiska ämnen förhåller sig till skolornas resultat på NP i matematik för år 2019. Ett problem för beräkningarna är skalan i betygssystemet, där F=0 och nästa betyg E=10 och de därefter kommande betygsstegen är värda +2,5 meritpoäng. För att hantera det problemet har jag valt att istället för meritvärdet använda kvoten av meritvärdet delat med 17 och resultatet på nationella provet.

I diagrammet finns det några saker som är värda att notera:

Först och främst ser man att alla kurvor är mycket högre vid låga NP-resultat än vid höga. Det är en konsekvens av betygssystemets ojämnhet, som diskuteras ovan, och att det finns en takeffekt, eftersom högsta betyget A ger 20 poäng.

För det andra ser man att båda kurvorna med praktiskt-estetiska ämnen (prickade) ligger över kurvorna för de teoretiska ämnena (heldragna); skolor sätter alltså – i linje med bilden ovan från Långtidsutredningen – högre betyg i praktiskt-estetiska ämnen än andra ämnen.

För det tredje ser man att både för praktiskt-estetiska ämnen och för teoretiska ämnen så ligger friskolorna (lila) över de kommunala skolorna (svarta). I genomsnitt är friskolorna alltså både generösare i de teoretiska ämnena och i de praktiskt-estetiska.

Generösa koncernskolor

Och när man ser närmare på siffrorna är det framför allt koncernskolorna som är extra generösa i de praktiskt-estetiska ämnena. I tabellen här nedan återfinns samma sak som visas i ovanstående kurvor gjorda som räta linjer istället, med koncernskolorna separat redovisade.

Meritvärde

Estetiskt-praktiska ämnen

Ej estetiskt-praktiska ämnen

Konstant

9,916

7,582

NP-matematik

0,422

0,546

Friskola övriga

0,625

0,626

IES

0,999

0,814

Kunskapsskolan

0,898

0,776

Academedia

0,805

0,671

Värdet i tabellen för de olika friskolegrupperna är hur mycket högre betyg de sätter i genomsnitt än kommunala skolor i de olika ämnesgrupperna. De friskolor som inte tillhör de tre stora koncernerna sätter alltså, vid samma resultat på NP i matematik, i genomsnitt 0,625 mer i praktiskt-estetiska ämnen och 0,626 mer i icke-praktiskt-estetiska ämnen. De sätter alltså inte extra höga betyg i praktiskt-estetiska ämnen relativt de kommunala skolorna.

De tre stora koncernerna sätter för sin del inte bara högre betyg i teoretiska ämnen än kommunala och övriga fristående. De är därtill extra generösa i de praktiskt-estetiska ämnena jämfört med övriga.

Fungerar systemet som det är tänkt?

När man ser detta måste man rimligen fråga sig om det svenska betygsystemet fungerar som det är tänkt. Väldigt lite talar för att friskolor generellt – och koncernskolorna i synnerhet då de inte har till exempel estetiska profiler – skulle vara bättre på att utbilda i praktiskt-estetiska ämnen än kommunala skolor med ungefär samma resultat i övrigt.

Det här är ett systemproblem som på något sätt måste åtgärdas, för som det är just nu fungerar det inte. Ett extra problem är så klart att det är koncernskolorna som tycks använda det som ett systematiskt sätt att ge högre betyg. (När frågan var upp till diskussion för ett par år sedan medgav till och med herr och fru Bergström att det nog fanns ett problem med betygsättningen i EP-ämnen på IES.)

Det här ett politiskt skapat problem, som politikerna måste våga ta tag i och hantera. Förslag på hur det kan låta sig göras var jag med och diskuterade på det här seminariet som Skolverket anordnade för ett tag sedan.

_______________________

FOTNOT: Jonas Vlachos anger i en tweet att 0,1 SD motsvarar 6-7 meritpoäng mer över 17 ämnen, vilket omräknat per ämne (dividerat med 17 alltså) ger 0,38 meritpoäng. Multipliceras detta sedan med 0,3 respektive 0,75 ges värdena ovan.

Frågor & Svar