Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Svårförklarade skillnader i betygssättningen

I olika klassrum och på olika skolor sätts olika generösa betyg. Återigen är det några av koncernerna som utmärker sig.

I olika klassrum och på olika skolor sätts olika generösa betyg. Återigen är det några av koncernerna som utmärker sig.

Betygen fortsätter gå uppåt, vilket inte är något att förvånas över då många av de återhållande faktorerna som nationella proven ställdes in förra året. Men frågan är om det finns några skolor som i högre grad drar nytta av läget och är generösare än andra?

I och med att den tillfälliga lagen om sekretess för skolstatistiken började gälla 1 juli har bland annat betygsstatistiken för läsåret 2019/20 släppts.

Nu när det inte finns något nationellt prov i matematik som utgångspunkt för analyser i stil med de som jag gjorde på 2019 och 2017 års betygsresultat får vi ta något annat värde som mått på skolans kvalitet. Ett sätt att se om vissa skolor verkar dra stor eller mindre stor nytta av läget är att jämföra med betygsresultatet året före (alltså läsåret 2018/19). Genom det får man med till exempel kvalitetsskillnader mellan skolorna men också sådant som bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå och om skolan normalt är betygsgenerös eller inte.

Jämförelsen här blir alltså över hur betygen ser ut i genomsnitt för två år. Om vi bara ser till skillnaden mellan friskolor och kommunala skolor får vi följande graf, där de blå cirklarna är kommunala skolor och de gröna cirklarna friskolor:


Det första man ser är hur tydligt betygssnittet ligger på ungefär samma nivå år från år på många skolor (inom spannet +-25 meritpoäng), men också att det finns ett mindre antal skolor där det fluktuerar desto mer (till exempel kan det på mindre skolor vara rätt stor skillnad mellan två årgångar, så det är helt rimligt att det finns skolor med stora skillnader mellan åren i meritvärde).

Den andra saken vi kan notera är att den gröna linjen ligger något över den blå, vilket betyder att jämfört med meritvärdet läsåret 2018/19 ligger friskolors betygsnitt i genomsnitt lite högre än de kommunala skolorna snitt.

Förändrat elevunderlag kan påverka

En sak som kan förändras mellan åren på skolor är också vilket elevunderlag de har. Så för att det inte ska störa stoppar jag in förändringen i föräldrars utbildningsnivå och förändringen i andelen pojkar respektive nyanlända.

Det ger denna tabell, som visar hur mycket högre betyg friskolor i allmänhet och de tre stora koncernerna i synnerhet satte 2020 jämfört med kommunala skolor beaktat det betyg samma skolor satte 2019 och eventuell förändring i elevunderlaget vad gäller föräldrars utbildningsnivå samt andelen pojkar respektive andelen nyinvandrade på skolan.

Först kommer hur mycket de olika bakgrundsfaktorerna förklarar, bland annat ser man att varje poäng på meritvärdet 2019 i genomsnitt förklarar 0,81 meritpoäng 2020 och att en procentenhets förändring i andel nyinvandrade respektive andel pojkar förklarar 0,72 respektive 0,20 meritpoängs förändring.

Förklarande faktorEffekt på m.p.Std.felSigniifikans
Konstant41,6643,5190,0
Meritvärde 2019
0,8130,0160,0
%-enhet nyinv. förändring-0,7170,0870,0
%-enhet pojkar förändring-0,2040,0360,0
Utb.nivå.-förändring34,4273,4210,0
IES7,2772,7310,008
Kunskapsskolan3,6932,7310,176
Academedia6,3422,3360,007
Övriga friskolor4,9451,0310,0

I snittet ligger friskolor alltså ungefär fem meritpoäng högre 2020 jämfört med meritpoängen 2019 (om man gör samma regression fast bara kontrollerar för friskolor i stort ger det 5,15 i värde). Det är detsamma som att varje friskola satt ett betygssteg högre i två ämnen per elev, jämfört med kommunala skolor beaktat de betyg som skolan satte förra året och de förändringar som skett i elevunderlaget – det år när pandemin slog till; frågan är så klart hur det slår på betygen som sattes nu i sommar.

För IES elever är det nästan högre betyg i tre ämnen. Kunskapsskolan ligger lite lägre än både de andra koncernerna och övriga friskolor, medan Academedia placerar sig mellan övriga friskolor och IES.

Betygen ökar alltså något mer i år på friskolor jämfört med på kommunala skolor, när man jämför skolor som hade årskurs 9 både 2019 och 2020. Vad som förklarar det är svårt att veta, men som jag konstaterade redan 2017: det är systematiken i betygsättningen och inte minst de höga betygen i praktiskt-estetiska ämnen på vissa friskolor som väcker frågor.

Därtill kan man rätt lugnt konstatera att det är svårt att använda betygsresultateten som en indikator på om det gått bra eller dåligt i skolan under pandemin med undervisning som delvis skett på distans. Ska man tro betygen, som stiger, eller verkar den forskning som visar på klara kunskapsförluster mer vederhäftig? Jag lutar nog mer åt det sistnämnda.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här

Frågor & Svar