Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Stoppa politikernas klåfingrighet över lärarutbildningen

Regeringen väljer att gå vidare med förslaget om att lärarutbildningen ska läggas in i en egen förordning. Detta utan att det finns någon utredning som ligger till grund för förslaget och trots ett massivt motstånd från lärarutbildning och profession i remissvaren på förslaget.

Lärarutbildningen är Sveriges största yrkesutbildning med drygt 20 000 sökande per år och nästan 9000 examina. Det innebär att den inte enbart skapar förutsättning för en skola av hög kvalitet utan också är väldigt central för Sveriges högskolor. Eftersom reformer av lärarutbildningen påverkar så många bör de vara väl förankrade och ha ett tydligt syfte att förstärka kvaliteten eller öka utbudet. De förslag som regeringen nu lägger fram inte endera, tvärtom riskerar de att förvärra lärarutbildningarnas ställning på lärosätena och försvåra i arbetet att avhjälpa lärarbristen.

Regeringen föreslår att lärarutbildningen ska regleras i en egen förordning i stället för att regleras i högskoleförordningen, som alla övriga högskoleutbildningar. Enligt regeringen är skälet att man vill ha en ännu mer detaljerad styrningen av lärarutbildningen att ”säkerställa den nationella likvärdigheten i det svenska skolsystemet”. Man kan ifrågasätta ifall en ännu mer detaljreglerad lärarutbildning verkligen säkerställer likvärdighet i praktiken.

Redan idag är lärarutbildningen den överlägset mest detaljreglerade högskoleutbildningen, vilket påpekats som problematiskt av lärarutbildningarna själva i sina remissvar till regeringens förslag, en ståndpunkt som delas av Lärarförbundet och Lärarförbundet student. Trots detta ihärdar regeringen med att gå motsatt väg. Det visar att regeringen inte alls förstår vad en modern lärarutbildning behöver.

• Lärarutbildningen ska vara en introduktion till yrket och skapa förutsättning för en karriärlång kompetensutveckling.

• Lärarutbildningen ska vara yrkesanpassad och utvecklas i löpande dialog med profession och avnämare utifrån hur skolans behov förändras.

• Lärarutbildningen ska också vara forskningsbaserad och utvecklas utifrån vad forskning och beprövad erfarenhet visar.

Dessa centrala förutsättningar för en yrkesutbildning på akademisk grund försvåras av en politisk detaljreglering. Risken med en starkare politisk styrning är att den leder till ryckighet och stoffträngsel. Ett snarast övertydligt exempel är att regeringen nu föreslår att kognitionsvetenskap ska bli obligatoriskt på landets alla lärarutbildningar. Detta samtidigt som forskningspropositionen föreslår att den akademiska friheten ska gälla hela högskolans verksamhet dvs. även utbildning. Det här är lika illa som att regeringen skulle styra över vilka operationsmetoder som är bäst lärs ut på läkarprogrammet.

För att få till en lärarutbildning i internationell toppklass krävs tvärtom en avreglering och en långsiktighet, som motverkar politisk klåfingrighet. De ledande lärarutbildningarna i världen arbetar intensivt med forskningsförankrad och professionsbaserad lärarutbildning sedan länge. De lärarutbildningarna har stärkt kopplingen mellan teori och praktik och ger studenterna den ämnesdidaktiska grund de efterfrågar, men samtidigt i en utvecklad forskningsbaserad form som ger en förutsättning för kompetensutveckling inom ämnesdidaktik under hela yrkeslivet. De bästa lärarutbildningarna har tydligare arbetat med problematiken att få lärarutbildningens olika delar – ämnesstudier, utbildningsvetenskapliga studier och VFU – att bilda en helhet.

Men för att få till en sådan lärarutbildning på bred front krävs att lärosätena får lugn och ro så att de kan utveckla kvaliteten på lärarutbildningen. Det krävs också en bättre finansiering, att omsätta teori till praktik kräver mer resurser. Studenterna måste få öva det som idag bara sägs, och studenterna måste få möjlighet att i seminarieform reflektera över de praktiska momenten utifrån en teoretisk ram.


Frågor & Svar