Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Sluta att gömma undan OECDs kritik av skolvalets effekter

OECD har flera gånger publicerat analyser med kritik av det svenska skolvalssystemet. Men denna kritik har alltför ofta förbigåtts med tystnad och inte ens bemötts av skolvalets förespråkare. Nu behöver vi reformer av skolsvalssystemet som är grundade på fakta.

Häromveckan publicerade OECD en rapport där de konstaterade att skolvalet har lett till ökad skolsegregation och minskad likvärdighet, vilket vi uppmärksammat tidigare på utredarbloggen. I samband med publiceringen grävde LO-utredaren Mattias Samuelsson fram en OECD-rapport från 1992. där OECD varnade för den friskolereform som då just hade klubbats av riksdagen. Inte minst var OECD kritisk till Bildt-regeringens tillvägagångssätt för genomförandet av sina utbildningspolitiska reformer för skolan. Regeringens förslag grundade sig inte på några utredningar, analysen var bristfällig och förslagen var inte förankrade hos lärarna och andra relevanta grupper som berörs av reformerna.

Flera debattörer, bla Per Kornhall och Mats Wingborg, har tagit upp OECD-rapporterna och också uppmärksammat att varken rapporten från 1992 eller rapporten från 2019 fått någon större uppmärksamhet i svensk media och skoldebatt. När det gäller den tidigare så kan en förklaring vara det som Samuelsson redogjort för. Att OECD skickade rapporten till den dåvarande borgerliga regeringen under ledning av Carl Bildt, men att den råkade försvinna och inte ens blev diarieförd.

Att väl underbyggda publikationer från OECD inte får genomslag när de går emot etablissemanget har hänt vid flera tillfällen. Sverige deltog både 2005 och 2011 i OECD-projekt för likvärdighet i utbildningsystemet, kallade Equity in Education. Resultatet från dessa projekt pekar i samma riktning som den nu aktuella OECD-publikationen och även den från 1992. Dessa tar upp den forskning som kommit sen 1992 och som bekräftar de farhågor OECD då hade.

Tvärtemot vad förespråkarna påstår så möjliggör inte skolval en mer jämlik chans för alla att få en högkvalitativ skolgång. Det visar sig i stället att skolval och marknadsmekanismer snarast driver på segregering. Klasstillhörighet avgör ifall vilka föräldrar som använder sig av skolvalet och också tillgång till information inför skolval.

En egenhet med skolmarknaden som OECD tar upp är att det är nästan omöjligt att ha relevant information om kvaliteten på undervisningen. I stället tenderar man att gå på den mest synliga informationen, vilket är elevsammansättningen. Medelklassens föräldrar undviker att sätta sina barn i skolor med många arbetarklassbarn eller, med ännu starkare effekt, barn med utländsk bakgrund. Olika länder har olika system men det är ett vanligt resultat att populära skolor får elever med bättre förutsättningar. I Sverige kan vi se att kösystemet får den effekten men också det som kallas ”off-rolling” i UK, att skolor får resurskrävande elever att söka sig därifrån.

Konsekvensen av det här systemet är alltså att effekten mer blir som om skolorna valde elever än att eleverna valde skolor. Skolvalet genererar inte de positiva effekter som vi ser på andra marknader, att det säkrar kvaliteten och driver på kvalitetsutvecklingen. Det här bekräftas även av svensk forskare, exempelvis Jenny Kallstenius och Anna Ambrose.

OECD hade i sig inga revolutionerande förslag för att lösa skolvalsproblematiken. De förslog ”controlled choice” som en lösning. Med det menas att ha system som aktivt minskar segregationen genom urvalprinciper till översökta skolor. Det kan t.ex. handla om att ha kvotgrupper för elever från arbetarklass eller med utländsk bakgrund. Eller, i sin allra mest simpla form, att ha lottning som urvalsgrund i stället för kötid.

Rapporten från 2006 ”No More Failures, Ten steps to equityin education”, valde den dåvarande socialdemokratiska regeringen att lyfta fram och sprida med bl.a. annat ett seminarium där flera ministrar deltog. Men när Rapporten från 2012, ”Equity and Quality in Education, Supporting disadvantage students andschools” kom valde Björklund att inte alls gå ut med den, trots att han tidigare beslutat om att Sverige skulle delta i projektet. Det var synd för den likvärdighetsrapporten innehöll mycket som varit värt att ta tills sig från svenska sida. Inte bara analyser och förslag om skolval utan också om sådant som är högaktuellt idag – t.ex. finansieringssystem, gymnasieavhopp, studiero och lärarförsörjning.

En förhoppning är att debatten om likvärdighet i skolan i framtiden grundas på fakta och då är de väl underbyggda OECD-rapporterna guld värda. Det ekonomtunga OECD med sin amerikanska bakgrundshistoria kan knappast anklagas för att gå i det ”pedagogiska etablissemangets” ledband. När även de pekar på problem med skolval så går det inte att vifta undan. Deras analyser av skolvalet får inte längre gömmas undan utan behöver vara underlag för de nödvändiga reformer som regeringen, ihop med samarbetspartierna C och L, behöver göra på området under mandatperioden.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här