Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Skutan styrs av statens misstro, så länge vi lärare inte tillsammans tar över rodret och tror på oss själva

Källa: M Reisch. Unsplash

Källa: M Reisch. Unsplash

Lisa Heino bloggar om nödvändigheten att ta fram lärares kollektiva motstånd, utifrån en forskningsartikel om misstrobaserad styrning genom nationella prov. En styrning som fungerar så länge lärarna har tilltro till staten, men inte till sig själva.

Cecilia Arensmeier och Ann-Sofie Lennqvist Lindén, lektorer i statskunskap respektive samhällskunskap vid Örebro universitet skriver i ”Utbildning & Demokratis” temanummer om nationella prov. Forskarna har bland annat undersökt hur införandet av nationella prov i SO kan förstås ur ett styrnings- och professionsperspektiv.

Arensmeir och Lennqvist Lindén menar att nationella prov å ena sidan kan ses som en granskning av lärarnas arbete, men bidra till att stärka deras position genom att lärarna får ”ett kvitto på att de gör rätt”. Å andra sidan innebär proven ett uttryck för styrning genom granskning som kan uppfattas som en misstro mot lärares omdöme och därmed underminera deras status. Det är styrning genom granskning som forskarna menar är det som gäller för de nationella proven i SO. Lärare får en så kallad ”villkorad legitimitet” genom proven och dess resultat.

Innehållet i SO-ämnena är mycket omfattande. Det är därmed svårt genom ett nationellt prov få en tillräckligt bred uppfattning om elevernas kunskaper och i och med det, även svårigheter att jämföra provresultat och betyg. Det har medfört att lärare både blivit mer styrda mot proven i sin undervisning, samt att deras förhållningssätt blivit mer prestationsinriktat. Detta ställer sig de tillfrågade SO-lärarna mycket kritiska till och forskarna tolkar detta som en önskan att staten istället ska styra ”genom bemyndigande”. Då utgår man istället från en tilltro till lärarnas förmåga och omdöme.

Paradoxalt nog uttrycker lärarna samtidigt en stark tilltro till staten och en svag tilltro till sig själva som lärare.

Artikelförfattarna pekar på forskning som visat på skillnader mellan lärare i Sverige och Norge, där de norska lärarna talar i termer av ”vi” och är mer kollektivt orienterade, medan svenska lärare talar i termer av ”jag” i ett individperspektiv. Norska lärares kollektiva identitet har enligt denna forskning medfört att de i alla fall tidigare, kunnat bromsa försök av statlig styrning genom granskning, vilket däremot svenska lärare inte gjort.

Sverige är också ett av de länder där så kallad New Public Management- styrning (NPM) fått störst genomslag, där kontroll, ekonomi-, mål- och resultatstyrning fått en allt större tyngd. Även efterkontroll är något centralt i detta, som t ex nationella prov och det är ett tydligt exempel på en misstrobaserad styrning. Forskarna menar i sin artikel att styrningen måste sättas in i ett större sammanhang, där till exempel kommunaliseringen, marknadisering och konkurrens lyfts fram. De åtgärder staten vidtagit menar forskarna, har hittills gått ut på att bygga upp nya granskningsinstrument istället för att ifrågasätta reformernas effekter.

Här pekar forskarna återigen på de svenska lärarnas individorienterade identitet och en försvagad kollektiv motståndspotential i samklang med en stark tilltro till staten.

Forskarna menar i sina slutsatser att så länge den statliga styrningen karakteriseras av misstro och av kontroll och granskning av resultaten, är det omöjligt att uppnå den professionella status som eftersträvas i läraryrket. Alla reformer måste förenas med att staten verkligen visar konkret tilltro till lärarna och detta är inte nationella prov ett tecken på. Lärarkåren måste också stärka sitt ”kollegiala grepp om sin yrkesutövning” och utveckla ett mer självständigt förhållningssätt till staten.

För så länge som lärare har en stark tilltro till staten, kan staten fortsätta utöka system för granskning och kontroll och lita på att lärare bara anpassar sig till dem.

Som lärare måste vi nu ta det där kollegiala greppet om vår yrkesutövning. Vi är varken nickedockor eller ensamma rön för vinden. Vi behöver också plocka fram vår kollektiva motståndspotential! Vadå Norge? Står vi ensamma i vindriktningen anpassar vi oss och vågar och orkar inte tro på vår egen förmåga. Men vi kan också klara en storm på Norska havet om vi tar över rodret och hjälps åt att hissa segel.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här