Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Skolan är en friskfaktor för barn och unga

Idag är det dagen för uppmärksammande av ungas psykisk hälsa. Flera rapporter på senare tid har visat att psykisk ohälsa ökar bland unga. Samtidigt mår barn i skolåldern bättre än unga vuxna, skolan kan alltså vara en friskfaktor.

Idag är det dagen för uppmärksammande av ungas psykiska hälsa. Flera rapporter på senare tid har visat att psykisk ohälsa ökar bland unga, men samtidigt kan vi se att det inte gäller de yngre barnen och i mycket högre utsträckning gäller unga vuxna än barn. Det finns många studier so visar att svenska elever trivs bra i skolan och har en bra relation till sina lärare. Skolan kan alltså vara en friskfaktor för psykisk hälsa.

Den psykiska ohälsan verkar öka bland tonåringar men inte bland övriga barn, enligt en rad studier som kommit de senaste åren. Det kan finnas skäl att inte vara överdrivet alarmistisk eftersom det finns forskning som visar att ökningen av rapportering och vård av psykisk ohälsa möjligen inte betyder att prevalensen för den har ökat, det som ökat är då i stället rapportering och behandlingsinsatser. Därmed inte sagt att det inte finns mycket allvarliga och brådskande problem förknippade med ungas psykiska ohälsa som måste lösas.

I Sverige har andelen unga, 16 – 24 år, som uppger att de besväras av ängslan, oro eller ångest ökat sedan 1980-talets början enligt SCBs undersökning av befolkningens levnadsförhållanden (ULF).Enligt en annan studie som SCB ansvarar för, Barn-ULF, som endast gäller åldersgruppen 13 – 18 år syns dock en minskning.

Enligt socialstyrelsen ökar den psykiska ohälsan för båda män och kvinnor bland både yngre och äldre unga . Men den mest i ögoninfallande skillnaden finns mellan flickor i skolåldern 10-17 år och unga vuxna kvinnor 18-24 år. Det tyder på att svensk skola fungerar som en friskfaktor för eleverna, i alla fall för flickorna.

socialstyrelsen

De tydliga försämringarna i psykisk ohälsa verkar snarast gälla efter skolåren, för unga vuxna. Detta kan ha att göra med den ökade osäkerheten när det gäller att etablera sig. Det blir allt svårare att få en egen bostad i stora delar av Sverige (även om åldern när unga ”flyttar hemifrån” i Sverige faktiskt fortsätter att sjunka, trots redan väldigt låg ålder internationellt sett). Åldern för första fasta jobbet har också ökat de senaste åren och en osäker ställning på arbetsmarknaden är givetvis stressande.

En framgångsrik undervisning präglas av goda relationer mellan elev och lärare och en tillitsfull och trygg verksamhet. PISAs 15-åringar har fått ange hur de upplever sig bli bemötta och behandlade av sina lärare. Flertalet elever i såväl Sverige som OECD svarar att lärarna behandlar och bemöter dem på ett rättvist och respektfullt sätt, men det är färre elever i Sverige som svarar att lärarna behandlat dem orättvist minst några gånger i månaden under det senaste året. Enligt PISA utsätts ungefär var sjätte svensk 15-åring för någon form av mobbning minst några gånger i månaden. Sverige ligger på en genomsnittlig OECD-nivå. Tidigare studier har visat att mobbning är mindre omfattande i Sverige än i många andra länder.

Man bör skilja mellan faktorer där skolan bidrar till psykisk ohälsa och när samhällsutvecklingen utanför skolan gör det. I det förra fallet är det möjligt för skolans aktörer att gå till botten med problemen och åtgärda orsakerna, men i det senare fallet handlar det om att hantera effekterna eller mildra symtomen. Många samhällsförändringar påverkar unga särskilt, och det gäller inte minst utvecklingen inom IKT. Här är skolan en av många aktörer som har som sin roll att utbilda eleverna både i dagens teknik men också för det som ska komma. Men samtidigt kan skolan inte ha hela ansvaret för att lösa de nya konflikter och problem som uppstår genom samhällsförändringar.

Skolans uppdrag är det pedagogiska men skolan är också elevernas arbetsmiljö, med det ansvar som där tillkommer för skolans ledning. I övrigt är skolan endast en av många aktörer i barnens liv och det är viktigt att komma ihåg det när det gäller elevers psykiska ohälsa. Orsakas psykisk ohälsa av en ökad barnfattigdom så kan inte skolan åtgärda detta på egen hand, det är därför det är så centralt med samverkan.

De reformer i skolan som troligtvis kan ha påverkat den psykiska ohälsan negativt finns framför allt i betygssystemet. Den ökade kravbilden i skolan har lett till ökad psykisk ohälsa hos eleverna, enligt forskaren Viveca Östberg. Det finns tecken på att det skapat en större stress i skiktet med höga betyg, eftersom betyg ges tidigare, anses viktigare och också har fått en högre praktisk betydelse, tex till gymnasieantagningen. Men ännu viktigare är antagligen elever med låga betyg löper större risk för skolmisslyckanden p.g.a. att man infört betyget icke godkänt. Det här är effekter som behöver ses över av en framtida betygsutredning.

Men överlag mår alltså elever generellt bättre i skolan än efter skolåren. Att skolan i dag är en friskfaktor för elever i Sverige beror på att vi har kompetenta lärare som kombinerar undervisningsskicklighet med goda relationer till eleverna, dessa går hand i hand. Det finns dock en del mörka mål på himlen. Ett större juridiskt fokus motverkar tilliten. Men ett troligen ännu större problem är att kombinationen av stoffträngsel och lärarbrist gör att det relationsskapande sätts på undantag.

I klassrummet är det centralt att lärare får möjlighet att se till varje elevs behov, där har elevhälsan en viktig funktion i samspel med läraren. Det är en viktig uppgift för elevhälsoutredningen att komma med förslag så att eleverna garanteras det stöd de behöver.

Slutsatsen är att det är när skolans skyddsnät försvinner som de stora problemen uppkommer, särskilt för de unga kvinnorna. Därför ska vi värna och utveckla svensk skolas styrka i att främja psykisk hälsa bland eleverna. Det handlar inte minst om att minska skolmisslyckanden men även att lärare ges möjlighet att ha en bra relation till eleverna.




Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här