Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Ska vi vara glada och nöjda nu?

Både Arbetsmiljöverket och AFA-försäkring har i dagarna släppt arbetsskadestatistik samt i AFA:s fall även statistik över långvarig sjukfrånvaro.



Anmälda arbetssjukdomar och lång sjukfrånvaro minskar i offentlig sektor

Något som sticker ut i statistiken från Arbetsmiljöverket, som en positiv nyhet, är att de anmälda arbetssjukdomarna minskar. Till arbetssjukdomar hör till exempel fysiska skador som ryggproblem, astma, hörselnedsättningar men även psykiska som ofta har sitt ursprung i stress och av att ha haft en ohälsosam arbetsbelastning med obalans mellan krav och resurser.

Störst är minskningen hos kvinnor i kvinnodominerande yrken i offentlig sektor.

Även i AFA:s statistik över långvarig sjukfrånvaro finns det positiva nyheter. För kvinnor inom kommuner och landsting minskade till exempel risken för långvarig sjukfrånvaro från 36,3 till 34,5 per 1 000 sysselsatta och för män från 16,4 till 14,6.

Ett trendbrott?

Detta är till synes mycket glädjande. Är det ett trendbrott vi ser? Har införandet av arbetsmiljöföreskrifterna om organisatorisk- och social arbetsmiljö redan börjat påverka arbetsmiljön och har de insatser som parterna tog fram i avsiktsförklaringen för friskare arbetsplatser, redan börjat ge resultat?

Nja…tillåt mig tvivla och här är det lätt att känna sig som en dysterkvist. Vi behöver veta mer! Andra undersökningar och Lärarförbundets egna medlemmar och skyddsombud vittnar tvärtom på en ökad arbetsbelastning och stress i dessa yrken. Lärarförbundets stressrapport som släpps idag den 5 juni bekräftar också med all tydlighet att alltför många lärare har en ohälsosam arbetsbelastning. Kraven på lärare och skolledare har ökat samtidigt som tillgången till behöriga och legitimerade kollegor minskar.

Minskad kunskap om och tilltro till försäkringen

En förklaring till minskningen av de anmälda arbetssjukdomarna kan tyvärr vara en minskad tilltro och även kunskap om arbetsskadeförsäkringen.

Alla vet inte att till exempel en diagnos av utmattningssyndrom går att anmäla som arbetsskada. Här behövs det insatser både från arbetsgivare och fack för att öka kunskapen om arbetsskadeförsäkringen. Till detta kommer uppfattningar som:

-Det är inte lönt att anmäla, det kommer ändå inte bli godkänt!

Att tröskeln till arbetsskadeförsäkringen är hög är ett faktum. Det ställs stora krav på bevisning. Det är dessutom ett problem att Försäkringskassans prövning av de psykiska arbetssjukdomarna först görs när det finns en framåtsyftande varaktighet på minst ett år. Ofta får de drabbade sjukintyg för några månader i taget. Här skulle införandet av en fast prövningstidpunkt till exempel vid 180 dagar hjälpa. Trots höga trösklar betyder inte att det inte går. Det är viktigt att anmäla skadan!

Försäkringskassan och förtroendet

Bilden av Försäkringskassan som en rättsosäker myndighet är allmänt spridd och förstärks av otaliga historier och människoöden som vittnar om en kall och rigid behandling med fokus på att få ner utbetalda ersättningar. Detta sänker tilltron till försäkringen, att den ska finnas där som ett skydd om du skadas i arbetet.

Inspektionen för socialförsäkringar har i en rapport, ISF 2018:12, granskat hur frekvensen på avslag på sjukpenning och funnit hur det skett en anmärkningsvärd ökning över tid och att det dessutom finns stora regionala skillnader. En mycket berättigad fråga som kan ställas är kring den enskildes rättssäkerhet. Särskilt anmärkningsvärt är att indragningarna av sjukpenning för personer med psykiatriska diagnoser ökat från 0,3 procent år 2014 till 5,6 procent 2017. Problemet med Försäkringskassans bedömning av psykiatriska diagnoser är att de kräver så kallade objektiva fynd – något som sällan finns vid dessa sjukdomstillstånd. Det är inte alla patienter som gråter, skakar eller beter sig märkbart annorlunda utan det är utifrån patientens egen berättelse och upplevelse som läkaren kan sätta sin diagnos.

Även Riksrevisionen genomför just nu en granskning av sjukskrivning vid psykiatriska diagnoser. En del av granskningen omfattar hur Försäkringskassan och sjukskrivande läkare använder Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, som innehåller rekommendationer för sjukskrivningslängder vid olika diagnoser. Det finns indikationer att beslutsstödet blivit så styrande att patienten ibland sjukskrivs med fel diagnos eftersom den sjukskrivande läkaren ser att patienten behöver en längre sjukskrivning.

Detta är ännu ett exempel på att Försäkringskassan tar för lite hänsyn till individens unika situation. Försäkringskassan har här ett stort jobb att göra för att återupprätta tilltron till myndigheten.

Försäkringskassan – AFA…ett kommunicerande kärl

I AFA:s statistik minskar de långa sjukfallen. Det handlar om sjukfrånvaro längre än 90 dagar. Då träder avtalsgruppsjukförsäkringen, AGS in och det är den som AFA:s statistik bygger på. AGS-försäkringen är kopplad till godkänd sjukpenning – om färre personer uppbär sjukpenning mer än 90-dagar minskar även utbetalningarna från AGS-försäkringen. Det går att likna vid ett kommunicerande kärl. Antalet långtidssjukskrivningar går följaktligen ner när avslagen på sjukpenning ökar.

Fortsatt arbete för ökad hälsa

Det är ingen ”quick fix” att få ner den ohälsosamma arbetsbelastningen. Det krävs ett uthålligt systematiskt arbetsmiljöarbete på varje arbetsplats. Vi måste prata om och åtgärda stress och arbetsbelastning som upphov till den stressrelaterade ohälsan. Förebyggande arbete och arbetsanpassning för de som under rehabilitering kämpar för att komma tillbaka är viktiga komponenter i detta arbete.

AFA:s rapport om arbetsskador och sjukdomar 2017 visar att de vanligaste diagnoserna bland de som arbetar i kommun- och landstingssektorn är psykiska diagnoser, och det gäller både kvinnor och män inom detta avtalsområde. Just där finns en stor del av Lärarförbundets medlemmar.

Arbetsgivare och fack behöver fortsätta arbetet med friskare arbetsplatser och samhället måste se till att det finns tillräckliga resurser och bemanning. Även själva styrningen av verksamheterna behöver ses över.

Något som måste bort är den rättsosäkerhetsskapande och förtroendesänkande målstyrning i Regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan, som fått myndigheten att fokusera på siffror istället för att se varje individuell människa bakom siffrorna. Försäkringarna ska fungera som en standardtrygghet den gången du behöver det och ge stöd till en återgång i arbete och hälsa.

Försäkringskassan har fått en ny generaldirektör och nya direktiv. Utredningar har tillsatts från regeringen och det återstår att hur allt detta kommer att påverka. Lärarförbundet har sett konsekvenserna både för enskilda medlemmar och på samhällsnivå. Det är ett faktum att vi har en skriande lärarbrist, alla lärare är viktiga och behövs, även de som under en period varit sjukskrivna. Läraryrket måste få en arbetsmiljö värd namnet.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här