Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Sjukförsäkringen skapar ett stort resursslöseri

Bättre lärare arbetar deltid som lärare, med sjukpennign på deltid, än tvingas till heltid som något annat.

Bättre lärare arbetar deltid som lärare, med sjukpennign på deltid, än tvingas till heltid som något annat.

Trycket på regeringen från fackförbund, läkare, professorer och inte minst anhöriga och de som själva har drabbats av sjukförsäkringens destruktiva konstruktion har den senaste tiden varit massivt.

Fall efter fall radas upp där den enskilda människan har kommit i kläm i ett system som uppfattas som både obegripligt och inhumant. Det har lett till mänskligt lidande och personliga tragedier men också till ett gigantiskt slöseri av kompetens och resurser där tex lärare som ännu inte uppnått full arbetsförmåga efter dag 180 tvingas söka andra enklare yrken med mindre stress så kallat ”normalt förekommande yrken”.

Ingen kan i nuläget beskriva vilka dessa normalt förekommande yrken är. Cecilia Udin, försäkringssamordnare på Försäkringskassan, säger i en radiointervju att det inte är Försäkringskassans uppgift att beskriva vilka dessa arbeten är. Detta är en mycket märklig hållning. Det som nu används som måttstock för normalt förekommande är i själva verket anpassade yrken – där åtgärder vidtagits för att minska fysisk och psykisk belastning.

LO-TCO Rättsskydd har nyligen fått prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen för två fall av indragen sjukpenning på grund av prövning mot hela arbetsmarknaden mot normalt förekommande arbeten. Hur regeln ska tillämpas ska nu upp i rätten. Detta är mycket välkommet och viktigt.

Regelförändringar på gång

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll aviserar ett paket med regelförändringar efter årsskiftet. Det är bra att det kommer åtgärder, men det har tagit alldeles för lång tid och under tiden har människor drabbats hårt.

De aviserade åtgärderna innehåller ex ett förtydligande av vikten av samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kring individer i behov av rehabilitering för återgång i arbete. Dessvärre finns det fortfarande risk för att samma problem som Lärarförbundet tidigare vittnat om i ex Karlstadsfallen uppstår, då "myndigheterna i samarbete ska utreda behovet av och genomföra rehabiliteringsinsatser som förkortar tiden i sjukförsäkringen. De ska också skapa goda förutsättningar för övergången till Arbetsförmedlingen för de personer som inte längre har ersättning från sjukförsäkringen men som har nedsatt hälsa".

Kommer detta att medföra att lärare som är i rehabilitering och på väg tillbaka i arbete inom sitt yrke inte uppmanas att säga upp sig och anmäla sig till Arbetsförmedlingen vid 180 dagar? Trots att de arbetar 75 % och trots en prognos på återgång i arbete från läkare inom en snar framtid? Eller kommer problemet att kvarstå även med det nya regleringsbrevet?

Dessutom signalerar oppositionen en skärpning av reglerna genom att de vill återinföra den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Detta gör att det finns risk för att Strandhälls åtgärdspaket fastnar i en oenig riksdag.

Under tiden riskerar vi att tappa kvalificerade människor som i sitt yrke blivit sjuka, ofta i stressrelaterade sjukdomar – det handlar om lärare, läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor med flera som tvingas bort ifrån yrket. Vi måste ha en sjukförsäkring som främjar återgången i det yrke den sjuke har kompetens och utbildning för – allt annat är ett gigantiskt samhällsslöseri.

Regeringens krav ökar lärarbristen

I tider av lärarbrist har vi inte råd med detta! Det finns en överhängande risk för att kvalitén av det svenska utbildningssystemet försämras ytterligare (vi har under en lång period sett konsekvenser av för hastigt införda reformer såsom ny skollag, legitimationsförordningen, för dåligt underbyggd satsning på karriärreformer mm) och Lärarförbundet ser att regeringens krav på Försäkringskassan, att minska sjuktalen, ökar lärarbristen ytterligare.

Lärarförbundets inflöde av medlemsärenden kopplat till indragen eller nekad sjukpenning har ökat kraftigt.

Ett exempel är en regionombudsman som har åtta ärenden där lärare är uppe i 75 procents arbete med en god prognos att inom snar framtid kunna återvända till 100 procent. Arbetsgivarna i dessa ärenden har dessutom gjort anpassningar och har en fungerande rehabiliteringsplan.

Försäkringskassan hävdar dock att det är bättre att dessa lärare avslutar sina tjänster och ställer sig till arbetsmarknadens förfogande där de ska söka ett enkelt, på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Ett arbete där de inte behöver stressa och kan ha möjlighet till återhämtning när så krävs för att hålla sig friska.

Alla myndigheter borde ha i uppdrag att minska lärarbristen

Det kan ju tänkas låta mycket omtänksamt och logiskt av Försäkringskassan – om det inte vore för att dessa lärare vill återgå i tjänst inom det yrke de har utbildats sig! Om det inte vore så att arbetsgivaren i dessa fall faktiskt skött sig ypperligt! Och om det inte vore för att vi har en stor lärarbrist i landet!

Eftersom Sverige befinner sig mitt i en lärarbrist borde det vara varje myndighets uppdrag att se till att de befintliga lärarna orkar stanna i yrket. Varje lärare som lämnar yrket, oavsett hur många procent de arbetar, måste ses som ett nederlag. Låter uttrycket ”bättre en fågel i handen än 10 i skogen” bekant? I exemplet ovan stämmer det verkligen. Bättre åtta lärare som arbetar 75 procent än åtta som tvingas lämna yrket på grund av regeringens hårdare tillämpning av sjukförsäkringen.

Att regeringen först slopar den s.k. ”stupstocken” samtidigt som den stramar åt reglerna om vem som kan få sjukpenning går på ett ut. Sedan nya sjuktalsmålet infördes 2015 har andelen avslag ökat på de nya sjukskrivningarna från 1 procent till 2,5. Detta samtidigt som avslagen på gamla sjukskrivningar tredubblats. (Försäkringskassans egna siffror). Nu riskerar dessutom denna "stupstock" att återuppstå.

Utbildningssektorns överrepresentation utifrån startade sjuktal mellan 2010-2016

Att i tider då de psykiska diagnoserna (där akut stressymptom relaterade till arbete sticker ut) ökar strama åt försörjningsmöjlighet för den sjukskrivne är inte värdigt svensk socialförsäkringspolitik! Detta görs samtidigt som regeringen tillsätter till exempel Tillitsdelegationen och en utredning om jämlik folkhälsa, där det tydligt uttrycks att alla ska ha möjlighet att arbeta och ha en god hälsa. I den ekvationen kan även höjd pensionsålder ingå, utan att det finns förebyggande och främjande åtgärder för ett hållbart yrkesliv! När man drabbas ska socialförsäkringen fungera som det skyddsnät det är tänkt. Bättre samordning och tidiga insatser i rehabiliteringsfasen mellan sjukskrivande läkare, försäkringskassa, arbetsgivare och den sjukskrivne är det som behövs, inte att man vid 180:e dagen riskerar att bli utan både sjukpenningsgrundande inkomst och det arbete man utbildat sig till!!

Det är ett stort resursslöseri både på individ- och samhällsnivå att inte tillvarata kompetensen och erfarenheten hos de lärare som med tillämpningen av dagens sjukförsäkringsregler tvingas lämna yrket. Så länge grundproblemet kvarstår i organiseringen av arbetet, med många gånger en obalans mellan krav och resurser, kommer vi att se höga sjuktal inom utbildningssektorn. Därför är det bättre att lägga energin på att förbättra arbetsmiljön genom att verka för friska arbetsplatser och ett hållbart yrkesliv genom hela livet, istället för att jaga de sjukskrivna!


Hans Flygare och Cyrene Martinsson Waern

Detta inlägg är ett gästinlägg av Lärarförbundets arbetsmiljöexpert Cyrene Martinsson Waern och arbetsskade- och socialförsäkringsexpert Hans Flygare.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här