Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Se nyanlända som individer – inte som grupp

Anna Kya, lärare, Gustav Fridolin, utbildningsminister, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, Angela Fasth (M) Partille, Nihad Bunar, professor Stockholms universitet

Anna Kya, lärare, Gustav Fridolin, utbildningsminister, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, Angela Fasth (M) Partille, Nihad Bunar, professor Stockholms universitet

Education International har släppt en rapport om Sveriges mottagande av nyanlända elever och lärare. Lisa Heino bloggar om det seminarium som anordnades i samband med rapportsläppet.

Lärarförbundet är en av 398 medlemsorganisationer i Education International (EI), som bedriver en global verksamhet med mänskliga och fackliga rättigheter i fokus. Den 1 februari släppte EI en ny rapport om mottagandet av nyanlända elever och lärare och där är Sverige ett av fem länder som valts ut att medverka. Professor Nihad Bunar vid Stockholms Universitet står bakom Sveriges bidrag ” Newcomers – Hope in a cold climate”. Med anledning av rapportsläppet anordnade EI och Lärarförbundet ett seminarium, där förutom Nihad Bunar, Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, utbildningsminister Gustav Fridolin, läraren Anna Kaya och Partilles moderata ordförande i Barn- och utbildningsnämnden Angela Fasth deltog.

Professor Nihad Bunar berättade att Sverige i ett flertal andra länder, framstår som ett föregångsland i mottagandet av nyanlända elever. Här i Sverige vet vi dock att det ser oerhört olika ut, både mellan både kommuner och skolor. Den generella bilden av framgång behöver därför nyanseras för att fler nyanlända elever ska få en mer likvärdig utbildning. Professor Bunar framhöll att på alltför många håll betraktas och behandlas nyanlända som en homogen grupp, De flesta får därför samma insatser i utbildningssystemet, oavsett individens unika förkunskaper, erfarenheter och behov. Alla nyanlända kan t ex i en kommun få två timmar studiehandledning i veckan i två månader och sedan inte mer, medan i en annan kommun få två timmar i veckan i två år.

En nyanländ elev är en elev, en individ som måste ses som just en individ. Alla människor har kunskaper och erfarenheter att ta tillvara på, att utgå från i kunskapsutvecklingen och som måste visas vara värt något. Det här är något som varje huvudman har ansvar att möjliggöra.

På varje skola måste förutsättningar ges till ämneslärare, modersmålslärare och studiehandledare på modersmål att samarbeta. Läraren Anna Kaya kunde inte nog betona vikten av att det finns det för detta samarbete. Det är förutsättningarna på den enskilda skolan som är helt avgörande, för att eleven både ska ha möjligheter att utvecklas framgångsrikt och för lärarna att genom samarbete kunna ge eleven dessa möjligheter.

För att varje enskild skola ska kunna ge detta behöver huvudmannen agera kraftigt och samlat. Angela Fasth från Partilles Barn- och utbildningsnämnd poängterade även att bland de viktigaste framgångsfaktorerna i deras kommun var att kommunen just samlat över förvaltnings- och nämndgränser beslutat om insatser och stöd tillsammans. Det var en gemensam syn, ett gemensamt arbete som behövdes för att få mottagandet att fungera.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand uppmärksammade särskilt utbildningsminister Gustav Fridolin att det varit ganska tyst ett tag i arbetet och besluten som rör nyanlända elevers skolgång. Det behövs mer av det mesta! Det gäller t ex tillgången på och förutsättningarna för studiehandledning på modersmål. Det behövs krafttag för att säkerställa förutsättningar för modersmålslärare och för att få fler lärare i svenska som andraspråk. Det här var något som läraren Anna Kaya kraftfullt poängterade och Fridolin påpekade att förslag håller på att utarbetas på departementet. Skynda på och hugg i säger jag!

Nihad Bunar framhåll också det akuta läget i gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Det är inte utformat och organiserat som programmets elever skulle behöva. Vägar både stängs och leder fel för alltför många elever där i nuläget.

Mycket sades på seminariet och det går att titta på det på Lärarkanalen framöver. Mycket både klokt och frustrerande ska tilläggas. Sverige behöver överlag steppa upp sitt arbete med att ta vara på och förvalta det faktum att vi nu har en flerspråkig befolkning. I svensk skola ska du kunna både visa och utveckla dina kunskaper på andra språk än svenska. Du är inte ”dum” bara för att du inte kan diskutera orsakerna till historiska händelser, när du kan hur mycket som helst om ämnet i sig, men inte kan säga allt på svenska.

Vi har både en skatt i alla flerspråkiga elever och i alla flerspråkiga lärare. De måste kunna komma in i utbildning för att kunna bli legitimerade flerspråkiga ämneslärare. Tänk vilken framtid Sverige kan få, om alla fantastiska människor med olika språk, kulturer och erfarenheter ges möjlighet att utveckla kunskaper och idéer tillsammans! Då bildas något nytt, något starkare och Sverige kommer visa världen att olikheter verkligen berikar och är den enda vägen framåt! Så kom igen – vad väntar vi på?

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här