Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Satsa på förskoleklasslärarna – experter på övergångar och ovärderliga för elevers lärande

Det surras om förskoleklassen! Nytt läroplansavsnitt ska implementeras och det pågår diskussioner om åtgärdsgaranti och obligatorium. Samtidigt är bristen på pedagogisk utvecklingstid ständigt aktuell. För att ta tempen på förskoleklassen och få input i arbetet bjöd vi in till rundabordssamtal.

Förra veckan hade jag och utredarkollegan Lisa Heino det stora nöjet att tillbringa en heldag tillsammans med en grupp drivna och engagerade lärare i förskoleklass. Det fördes livliga diskussioner kring aktuella frågor som rör sexåringarnas egen skolform. Hur går det med det nya läroplansavsnittet? Vad tycker lärarna om det färska förslaget på åtgärdsgaranti och obligatorisk kartläggning? Vem ska vara behörig i förskoleklass och vad är det för kompetensutveckling som behövs bäst? Hur påverkas lärarna av olika avtal och olika förutsättningar när det gäller pedagogisk utvecklingstid? Hur ser det politiska läget ut när det gäller förslaget om obligatorisk förskoleklass kontra motförslag om tioårig grundskola?

Vi var väldigt nöjda med dagen och kommer att fortsätta använda dessa fantastiska lärare som bollplank och referensgrupp i Lärarförbundets arbete med frågor som rör förskoleklassen. För det händer en hel del både lokalt och nationellt just nu, även om vissa saker går frustrerande långsamt.

För drygt tre år sen, 2013, tog Lärarförbundet fram rapporten Satsa på förskoleklassen, som byggde på två stora webbenkäter för förskollärare i förskoleklass. Vår rapport mynnade ut i tre krav på satsningar:

  • Ge lärarna tid till för- och efterarbete
  • Gör förskoleklassen obligatorisk
  • Tydliggör förskoleklassens roll i läroplanen

Det går trögt med den pedagogiska utvecklingstiden

Vad har då hänt sen 2013 inom dessa tre områden? Mycket är sig likt när det gäller arbetsbelastningen. Bristen på tid till pedagogisk utveckling, den första punkten på listan, är ett fortsatt gigantiskt problem för lärare i förskoleklass runtom i landet. De allra flesta arbetar i fler verksamheter, vanligen även på fritidshemmet, och har ibland nästan ingen tid alls avsatt för att planera och utveckla sin undervisning i förskoleklassen. Här tror jag att den största utmaningen för förskoleklassens utveckling ligger; det handlar inte om att det saknas tydliga kunskapskrav eller obligatoriska kartläggningar av elever, även om ett uppifrånperspektiv gärna resulterar i sådana förslag.

Vi kan se att ferieanställningarna har ökat efter legitimationsreformen, men för förskollärare som arbetar i förskoleklass är det fortfarande mycket vanligare med semesteranställningar. Det här borde egentligen inte vara ett problem. Anställningsformen i sig ska inte avgöra om du har tid till för- och efterarbete. Ändå blir det ett problem. Det finns visserligen några exempel på kommuner där Lärarförbundet har lyckats få till lokala avtal om pedagogisk utvecklingstid och givetvis flera exempel på skolor som har hittat hållbara lösningar för förskoleklassens lärare. Men alltför många utnyttjar lärarnas tid utan att ge de förutsättningar som krävs för att fullgöra uppdraget. Det här är givetvis en arbetsmiljöfråga, men också en kvalitetsfråga. Förskoleklassen ska ju dessutom ska vara en bro och ett nav när det gäller de viktiga övergångarna. Då krävs tid inte bara för för- och efterarbete, utan även för samverkan – med både förskolan och grundskolan.

Obligatorisk förskoleklass är på agendan

När det gäller den andra punkten, obligatorisk förskoleklass, lades redan förra året ett sådant förslag. Det här är också vad merparten av lärarna i förskoleklass vill. Oppositionspartierna vill i stället ta bort förskoleklassen och låta eleverna börja årskurs ett vid sex års ålder. Att vara legitimerad förskollärare, som majoriteten av de som ansvarar för undervisning i förskoleklass är, skulle inte längre räcka till för att bli behörig i förskoleklass. Det här visar på rätt dålig insikt i förskoleklassens roll och betydelse, och för den delen sexåringars utveckling och lärande. Det går dessutom på tvärs med vad internationella jämförelser säger om hur elevernas kunskaper påverkas av ålder för skolstart (ingen, eller marginell, betydelse för skolresultaten) kontra betydelsen av tid i förskolepedagogisk verksamhet, vilket i Sverige motsvarar förskola och förskoleklass (dokumenterad betydelse för resultaten). Här råder alltså politiskt dödläge, men lärarnas egen uppfattning är klar: - Gör förskoleklassen obligatorisk och fortsätt skapa förutsättningar för högre status och bättre likvärdighet, men gör inte om den till årskurs 1. Låt i stället förskollärares och grundskollärares kompetenser fortsätta berika varandra.

Förskoleklassens roll är förtydligad, nu behövs satsningar

I den sista punkten krävde vi att förskoleklassens roll i läroplanen skulle tydliggöras. Den frågan har Lärarförbundet baxat ända in i mål. Tidigare i år kom ett nytt läroplansavsnitt. Vi har också krävt satsningar på implementering och fått svar på våra krav. Nyligen släppte Skolverket ett färskt kommentarmaterial till avsnittet. Under 2017 hoppas vi på ytterligare steg i implementering. En nyckelfråga är givetvis tid för kollegiala samtal.


Deltog i rundabordssamtalet gjorde:

Christine Jokijärvi, Umeå, Klara Frohm, Stockholm, Eva Carling, Sundbyberg, Sara Kryh, Göteborg, Vesa Saranpää, Norrköping, och Yvonne Frykberg, Arjeplog

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här