Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Sämre antagning till gymnasiet och högre utbildning ifall nationella prov får styra betyg

​I debatten om hur styrande nationella prov ska vara för betyg finns det felaktiga föreställningar om att nationella prov garanterar likvärdigheten i betygssättningen. Konsekvensen blir istället att betygssättningen får sämre träffsäkerhet när det gäller antagning.

Regeringen kom i våras med ett förslag att det ska finnas en tydligare koppling mellan provresultat och betyg. Regeringens synsätt, som delas av debattörer som menar att det är nödvändigt att knyta betyg till nationella prov för att ”möjliggöra likvärdighet och motverka betygsinflation" samt "Med otydliga bedömningsfokus blir elevens sociala kapital viktigare än ämneskunskaper vilket kan öka klassbakgrundens betydelse för betygen." (länk)

Flera forskare gjorde gemensam sak med bla Lärarförbundet och kritiserade förslaget för att det späder på elevernas stress och urholkar förtroendet för lärares kompetens. Men kan det ändå vara så att en starkare bindning till nationella prov ger en större likvärdighet i betygssättningen? Min uppfattning är det endast gäller ifall man har en avsmalnad definition av likvärdighet, dvs att dessa ger alla samma formella förutsättningar. Men att man har samma förutsättningar betyder inte att det man mäter är relevant. För att ta ett trivialt exempel – lottning ger verkligen alla samma förutsättning att nå ett betyg, men det är uppenbart att lottning som grund för betyg inte mäter relevant kunskap.

Enstaka prov har tekniska brister som underlag för betygssättning. De mäter inte elevens hela kunskapsbas (med finare ord - proven brister i validitet) och slumpen får ett stort genomslag vid ett enskilt provtillfälle (proven brister i reliabilitet) Att fel sak mäts och att slumpen får en stor inverkan är det som gör enstaka prov till betydligt sämre urvalsinstrument till högre utbildning än vad betyg är är, oavsett om det handlar om våra nationella prov, högskoleprovet, eller prov i andra länder såsom amerikanska SAT (se Tillträdesutredningen, SOU 2017:20). Tanken med urvalssystemet till högre utbildning är att dessa ska utgå från studentens möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen, och där är alltså betyg ett bättre mått än prov. Risken med en starkare koppling till nationella prov är alltså att studenter med svagare förutsättningar antas till högre utbildning.

Lärare bör alltså ha rätt att i sin betygssättning avvika från resultat på nationella prov, därför att det breda underlaget från lektioner, andra prov och inlämningsuppgifter m.m. ger en annan bild. Med breda bedömningsgrunder så finns förvisso en risk att betyg inte enbart sätts utifrån hur väl eleven när kunskapskraven. Det finns saker som pekar på att lärare ibland mer gör en helhetsbedömning än prickar av kunskapskraven. Just för betygens syfte att vara underlag för antagningen till högre utbildning spelar dock detta antagligen en mindre roll. Betyg mäter i stor utsträckning hur bra eleven är på att gå i skolan, vilket har ett starkt samband med hur bra eleven sen kommer att vara på att tillgodogöra sig en högskoleutbildning.

Det kan förvisso finnas en risk att lärare grundar betygen på ovidkommande aspekter, som att man hellre ger högre betyg till elever med en liknande bakgrund som sin egen. För att undvika sådant är det viktigt att lärare har en bra utbildning i betygssättning och att kriterier diskuteras kollegialt och återkopplas tydligt till eleverna. Man ska också vara medveten om att det finns risk för social orättvisa även när det gäller prov. Elever med studievana bakgrund kan ha lättare att förbereda sig inför den speciella situation som ett nationellt prov är. Ju bredare underlag desto enklare även för elever från annan bakgrund att visa vad de kan.

Empirin ger också ett svagt stöd för att betygen idag skulle diskriminera socialt utsatta grupper. Det finns i alla fall inget som tyder på att elever i utsatta områden i högre grad missgynnas av dagens betygsättning, om något så är snarare avvikelsen mellan nationella prov och betyg högre i skolor i så kallade utsatta områden.

Ett annat vanligt argument för en starkare koppling till nationella prov är att det skulle minska betygsinflationen. Problemet är bara att ett annat snarlikt problem uppkommer. Nationella prov, till skillnad från exempelvis högskoleprovet, är inte standardiserade mellan olika år. Det gör att svårighetsgraden för betygssteg varierar från år till år, beroende på hur svårt provet blir det aktuella året. Konsekvensen blir att studenter skulle konkurrera på ojämlika villkor mellan olika årgångar. Det gäller förvisso även med den betygsinflation som nu råder, då yngre studenter får en fördel gentemot äldre. Men den effekten är ganska liten från år till år och den är förutsägbar.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här