Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Politiska överreaktioner på 6:ans betyg

Att andelen som klarar kunskapskraven i sexan sjunker är förvånansvärt, tills man inser att betyg numera ges även i moderna språk.

Att andelen som klarar kunskapskraven i sexan sjunker är förvånansvärt, tills man inser att betyg numera ges även i moderna språk.

Andelen som inte klarar målen i ett ämne i årkurs sex är drygt var fjärde elev. Det är naturligtvis för många, men det intressanta är att det skedde en kraftig ökning mellan 2018 och 2019. En ökning som vissa försöker göra politisk poäng på, men som så ofta är detta en förändring i sammansättningen.

Minskningen i andelen som uppnår kunskapskraven i alla ämnen är ganska kraftig, jämfört med 2018 ungefär tre procentenheter lägre, och jämfört med åren dessförinnan lite mer. Det syns klart i diagrammet här nedan. Minskningen från 2016 till 2018 förklaras sannolikt av sammansättningsförändringen på grund av flyktingkrisen 2015.

KK 6an

Minskningen har bland annat Liberalerna och Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin gjort en poäng av. Frågan är dock vilken poäng de gör.

Skillnaden mellan 2018 och 2019 är verkligen drastisk – den är så drastisk att den nog inte har en naturlig förklaring; det måste hänt något som förändrat spelplanen.

Förändrad elevsammansättning

Min första misstanke var att det var sammansättningsförändring av vilka elever som går i sexan som förklarar det hela. Men den förändringen ligger ju redan i skillnaden mellan 2016 och 2018 och – om något – borde den istället påverka resultaten i positiv riktning, eftersom andelen nyanlända snarast minskar och de har varit här längre tid. Det är alltså inte den första misstänkta kandidaten.

Det måste vara något annat som skett. Så jag gick till Skolverkets databas och jämförde statistikfilerna för de olika åren. Och då ser man något väldigt intressant: Det finns åtta nya ämnen i sexan som det sätts betyg i: fyra i moderna språk och fyra som moderna språk i elevens val. Det är helt enkelt fler ämnen och därmed fler möjligheter att inte nå kunskapskraven.

Här nedan är en tabell över andelen som klarar kunskapskraven i alla ämnen som det sattes betyg i sexan 2018 för åren 2018, 2019 och 2021, med skillnaden mellan åren för uträknad längst till höger. Som synes är det inga skillnader som skulle kunna förklara en minskning med tre procentenheter.

% som klarar kunskapskraven

Skillnad mot 2018

2018

2019

2021

2019

2021

Bild

97,4

97,4

97,4

0,0

0,0

Engelska

90,3

90,3

90,7

0,0

0,4

Hem- och konsumentkunskap

97,2

97,0

97,0

-0,2

-0,2

Idrott och hälsa

92,8

92,3

91,9

-0,5

-0,9

Matematik

89,5

88,0

89,1

-1,5

-0,4

Modersmål

91,4

91,7

90,8

0,3

-0,6

Musik

96,9

96,5

96,5

-0,4

-0,4

Naturorienterande ämnen (block)

93,6

93,9

94,0

0,3

0,4

Biologi

93,7

93,4

93,6

-0,3

-0,1

Fysik

93,4

92,9

93,2

-0,5

-0,2

Kemi

93,0

92,7

92,7

-0,3

-0,3

Samhällsorienterande ämnen (block)

93,9

93,6

93,4

-0,3

-0,5

Geografi

93,2

92,8

93,0

-0,4

-0,2

Historia

93,1

92,7

92,9

-0,4

-0,2

Religionskunskap

93,9

93,4

93,7

-0,5

-0,2

Samhällskunskap

93,8

93,6

93,7

-0,2

-0,1

Slöjd

97,6

97,3

97,2

-0,3

-0,4

Svenska

94,4

93,7

93,2

-0,7

-1,2

Svenska som andraspråk

62,4

62,5

67,0

0,1

4,6

Teknik

95,5

95,1

95,3

-0,4

-0,2

På tre ställen överstiger förändringen en procentenhet. Det är i matematik 2019 och i svenska och svenska som andra språk 2021 (den sistnämnda är dock kraftigt positiv). Övriga förändringar handlar om några tiondelar hit eller dit, inget som skulle kunna förklara det stora tappet.

Att vi ser en lite större effekt i just svenska och matematik kan bero på att samtidigt så knöts betygen lite tydligare till de nationella proven som, från och med hösten 2018, särskilt ska beaktas i betygsättningen.

Det är tydligen en sammansättningsförändring som förklarar även denna stora förändring. Dock inte den vanliga med förändrat elevunderlag, utan förändrad sammansättning av betygsunderlaget. De politiska reaktionerna är därför inget annat överreaktioner. Även om det är ett problem att så många inte klarar kunskapskraven så förändras inte nivån egentligen.

Tyvärr är det alltför ofta som politiker som här kommenterar skolutvecklingen utan sätta sig in de bakomliggande faktorerna. Då blir det bara fel.

Frågor & Svar