Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

OECD vill inte bara mäta ämneskunskaper i PISA

Under TUACs oktobermöte stod bland annat OECD:s flaggskepp på skolområdet, PISA, på agendan. Det föranleder mig, så här i upptakten inför släppet av de senaste PISA-resultaten, att skriva lite om PISA:s nutida och framtida utveckling.

Två gånger om året träffar representanter för lärarförbund och fackliga centralorganisationer ansvariga på OECD för att ta del av, och försöka påverka, pågående studier inom skola, utbildning och arbetsmarknad. Det sker inom ramen för TUAC, Trade Union Advisory Committee to the OECD.

Snart dags för PISA-debatt igen

Om en dryg månad, den 6 december, kommer resultaten från 2015 års PISA-undersökning att offentliggöras. Det är naturvetenskap som står i fokus den här gången. Jag tänker inte försöka spekulera i Sveriges resultat. Det enda vi kan vara helt säkra på är att de kommer att användas på olika sätt i skoldebatten här i Sverige. Både regeringsföreträdare och oppositionspolitiker kommer att göra sitt bästa för att samla politiska poänger, vare sig Sverige rör sig lite uppåt (”trendbrott”) eller fortsatt nedåt (”fritt fall”) i rankingen. Det kommer förmodligen att diskuteras vilken regering som bär skulden alternativt ska ta åt sig äran – beroende på hur det går – för de senaste årens resultatutveckling. Det kommer naturligtvis inte finnas några enkla svar på det.

Sanningen är att PISA är både över- och underutnyttjat. Bakom de uppmärksammade rankinglistorna och pajkastningen till höger och vänster går det att finna massor av intressant och viktig information i detta mastodontprojekt, för den som tar sig tid att fördjupa sig. För att på riktigt dra lärdomar av PISA behövs en fördjupad analys, bortom ideologi och politisk polarisering.

Och mer blir det. Även om det är några centrala ämnen - matematik, läsning och naturvetenskap – som även i fortsättningen kommer att stå i centrum, försöker OECD bredda sig och fånga upp fler kompetenser och kringfaktorer som påverkar hur eleverna mår och presterar i skolan och som därmed, lite vanvördigt uttryckt, bedöms som viktiga för deras framtida roll som produktiva medborgare i världsekonomin. Det handlar i allt högre grad även om mjukare frågor.

Välbefinnande på agendan

Redan i 2015 års PISA-studie har det samlats in data, framför allt genom frågor i elevenkäten, om student well-being. Enligt OECD handlar det, trots en initialt relativt blygsam omfattning, om en av de största kartläggningarna som hittills gjorts av tonåringars välbefinnande. Det handlar till exempel om hur nöjda de är med sin livssituation, om sociala relationer, om hälsa, om hur de ser på sina framtidsutsikter och så vidare.

Att sådana aspekter kan påverka elevers prestationer är otvivelaktigt. Lika intressant vore det att fördjupa sig i det omvända - hur den post-traumatiska prestationshetsen, som tycks ha präntats in i Skolsveriges psyke efter PISA-raset, påverkar elevers mående.

Några långtgående slutsatser på välbefinnandetemat kommer vi sannolikt inte kunna dra utifrån PISA 2015. Men samtidigt som årets stora PISA-lansering närmar sig med stormsteg arbetar OECD redan för fullt inför PISA 2018. Där finns väl utvecklade planer på att ge student well-being ett betydligt större utrymme.

Det är annars läsning som är huvudtema 2018. Det var så det började en gång, i den allra första PISA-omgången 2000 och det är naturligtvis mycket som har förändrats på dessa år när det gäller elevers läsvanor, inte minst på grund av den ständiga digitala utvecklingen. Detta kommer OECD att fasta på genom att, jämte det som rör den traditionella texten och läsförmågan, även ta reda på mer om den digitala läsningen och förmågor som har med källkritik, informationssökning och liknande att göra.

Global kompetens undersöks framöver

Men det som i dagens läge känns mest välbehövligt är planerna på att inom ramen för PISA 2018 titta närmare på så kallad global kompetens, det vill säga olika kunskaper, förmågor och värderingar som har relevans i vårt globala samhälle, eller som OECD definierar det:

  • "Global competency is the capacity to analyse global and intercultural issues critically and from multiple perspectives, to understand how differences affect perceptions, judgments, and ideas of self and others, and to engage in open, appropriate and effective interactions with others from different backgrounds on the basis of a shared respect for human dignity” (ur Global Competency for an Inclusive World, OECD 2016).

Här har jag förhoppningar om att frågan, när PISA 2018 presenteras om drygt tre år, inte reduceras till rankinglistor utan kan bidra till en seriös och konstruktiv diskussion om uppdrag, kunskapssyn – och människosyn.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här