Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Nationella prov - till vilken nytta?

Lärare och elever lägger ner extremt mycket tid och kraft på nationella prov. Är det värt det? Lisa Heino, utbildningspolitisk utredare på Lärarförbundet ifrågasätter den statliga utredningens slutsatser om proven.

En elev som tog studenten från ett högskoleförberedande program i våras, har under sin tid i det svenska utbildningssystemet lagt 84 h på att genomföra nationella prov. Av dessa har hen lagt 57 h på proven i grundskolan.

En lärare som jobbat 10 år och bedömt 50 elevers nationella prov i ett ämne, har utifrån Skolinspektionens schablontid för bedömning av proven, lagt 500 h på detta. Med denna enorma arbetsinsats och tidsåtgång, som även tas av den garanterade undervisningstiden i andra ämnen, kunde man ju i alla fall hoppas att det skulle vara värt det. Att det skulle uppfylla det främsta syftet med proven, nämligen att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Så är dock inte fallet.

Relation prov och betyg

De nationella proven är en del av bedömningen inför betygssättningen i ett ämne. Det är därför inte säkert att det är rätt att sätta samma ämnes-/kursbetyg som provbetyg, men det är därför inte säkert rätt att sätta olika betyg på prov och ämne. Vad som är rätt kan ingen säga. Lärare blir ändå ofta ifrågasatta i sin betygsättning, utifrån en därför motsägelsefull utgångspunkt.

Jämförelsen prov- och ämnes-/kursbetyg redovisas sedan 16 år tillbaka som nationell statistik. Mönstren i relationerna mellan provbetyg och ämnes- eller kursbetyg har varit stabila över tid, såväl på nationell nivå som på skolnivå. Detta gäller även betygsnivåer och betygsfördelningar. Dessa mönster upprepas” trots att”, som det står i den statliga utredningen, bedömningsanvisningarna till proven har förändrats, sambedömning uppmuntras, allmänna råd har utarbetats för bedömning och betygssättning och Skolinspektionen har granskat provanvändning och betygssättning. Detta ”trots” är en mycket nedsättande formulering. Det antyder att de 10 000-tals lärare som gjort bedömningar genom åren, inte upplevs ha förmågan att göra rätt, utifrån det faktum att det inte finns något fastslaget rätt.

Det här ”felet” ska det bli ordning på. Utredningen föreslår en modell för hur mycket nationella prov och betyg får avvika från varandra på gruppnivå. Gruppnivå! Sverige har ett målrelaterat betygssystem på individnivå. Hur likvärdigt och rättssäkert kan en elevs betygsättning bli om hens betyg ska anpassas utifrån en på förhand beslutad avvikelsenivå på gruppnivå? Hoppsan, nu är det för många elever som har A i slutbetyg, då går skolan över den tillåtna avvikelsenivån och Skolinspektionen knackar på för att kontrollera avvikelsen. Lärarnas måste sänka några elevers betyg, trots att de bedömts ha A i betyg.

Prov och/eller bedömningsstöd?

Utredningen föreslår att nationella prov ska finnas kvar i svenska, engelska och matte i åk 6 och 9 och på de avslutande kurserna på gymnasiet. Dessa ska ha som enda syfte att vara betygsstödjande och alltså fungera utifrån en modell med tillåten avvikelse mot betyg på gruppnivå. I åk 3 ska det istället finnas obligatoriska bedömningsstöd och i SO och NO ska frivilliga bedömningsstöd utarbetas. Bedömningsstöd har också som syfte att vara betygsstödjande, de kan användas diagnostiskt för att se hur eleverna ligger till gentemot kunskapskraven och de kan användas när det passar i lärarens undervisning. Om allt detta uppnås med frivilliga bedömningsstöd, varför behövs då nationella prov i något ämne? Det är väl mycket bättre att använda diagnoser för att se vad eleven behöver utveckla, istället för att bara fastslå vad de inte kan vid betygsättning?

Likvärdig bedömning-hur?

Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan i Kristianstad, menar att det finns inga vetenskapliga belägg för att proven skulle öka likvärdigheten i bedömning. Det enda som enligt både forskning och beprövad erfarenhet gör detta, är när lärare fördjupar sig i och gör bedömningar tillsammans.

Förtroende för lärare och elevernas förutsättningar för en likvärdig och rättssäkerhet bedömning, ligger i lärares möjligheter att sambedöma och kollegialt fördjupa sina kunskaper i bedömning. Tänk om de 500 h som en lärare lagt på nationella prov under en 10-årsperiod skulle gått till kollegialt lärande i bedömning och möjligheter att bedöma elevers arbeten tillsammans. Tänk!

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här