Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Läsa-skriva-räkna-garantin riskerar magplask om inte förskoleklasslärarna ges förutsättningar vid kartläggningarna

Läsa, skriva, räkna- garantin införs nu med kartläggningar i förskoleklass. Om inte de som arbetar i förskoleklass ges goda förutsättningar att genomföra dem och även får avgöra när de ska göras, riskerar elever att bli felbedömda och syftet med garantin riskerar att inte uppnås.

Den här terminen blir Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser, obligatorisk i förskoleklass. Den innebär som första steg, att alla elever i förskoleklass ska kartläggas i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande. Detta för att kartlägga vilka elever som behöver anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Kartläggningarna ska genomföras inom ordinarie undervisning, i grupp och de består av fyra aktiviteter i varje ämne. Men, varje elev ska bedömas individuellt i varje aktivitet, oavsett gruppstorlek man genomför dem i och förskoleklassläraren ska fylla i matriser för varje elev, för varje aktivitet. (Tur att vi vet att de som jobbar i förskoleklass har 20 par ögon, öron och händer var.)

Det finns i de styrdokument som beskriver kartläggningarna ingen mer preciserad tid, än att de ska genomföras under höstterminen. Syftet är att man tidigt ska ”hitta” de elever som behöver stöd. Men ”under höstterminen” betyder inte automatiskt september eller oktober, som olika kommunala och fristående huvudmän satt som deadline för när kartläggningarna ska vara klara. Denna snäva tidsangivelse kan tvärtom medföra att hela syftet med garantin går om intet.

Att börja förskoleklass är en stor sak i sig, att komma in i en ny grupp, lära känna förskoleklasslärarna, bli trygg i det nya, lära sig rutiner, ja, ni fattar. Det är en massa nya grejer man ska hitta sin plats och sin trygghet i. Att då bara efter några veckor kartläggas i en mängd tester i grupp, kan leda till att många elever faktiskt blir felbedömda. Förskoleklasslärarna måste utan att kanske lärt känna eleven tillräckligt, avgöra vad hen kan i en gruppsituation där eleven kanske inte vågar öppna munnen, inte är trygg i situationen och därför inte visar vad hen kan . Eleven kan därför bli bedömd som den inte kan, för att läraren är ålagd att bedöma det just då.

Det kan också medföra att en elev som inte kan själv, inte vågar säga det, utan säger det svar kompisen innan sa och blir också felbedömd. OBS! Utan att det är läraren som gör fel, utan för att förutsättningarna att genomföra kartläggningarna är ohållbara.

Detta kan i sin tur leda till att fler elever bedöms att inte kunna tillräckligt och måste ges anpassningar, fastän de skulle fixat kartläggningarna om förskoleklasslärarna fått mer tid på sig att lära känna eleverna, undervisa, få ihop gruppen och sätta rutiner innan man genomförde kartläggningarna. Det kan även då leda till att de som verkligen behöver stöd inte får det i tillräcklig utsträckning, för att felaktigt många måste ges det. DÅ har syftet med garantin misslyckats helt.

Kartläggningarna är också i sig något nytt och obligatoriskt som införs i förskoleklassen. Det är en ny arbetsuppgift som måste göras och då behöver man på varje skola ta reda på vad detta kommer att innebär för alla berörda. I vissa skolor har t ex eleverna i förskoleklass tre timmar undervisning, i andra fem. Väldigt olika förutsättningar för förskoleklasslärarna bara där! Man behöver därför i samverkan, gå igenom de risker och konsekvenser kartläggningarna kan innebära. I denna samverkan med rektor, förskoleklasslärare, facklig företrädare och skyddsombud kan Arbetsmiljöverkets mall för Riskbedömning inför ändringar i verksamheten användas.

Man kan också se till det Skolverket skriver om förutsättningar att kunna genomföra kartläggningarna. Det här måste respekteras! Och har kommunen ingen kloningsmaskin, får man faktiskt ändå se till att det finns tillräckligt med personal under kartläggningarna. Förutsättningarna måste vara goda för BÅDE lärare och elever!

Det kan ibland vara svårt för läraren att uppmärksamma en elevs kunnande och då kan vissa anpassningar behöva göras. Det kan till exempel vara att en elev får göra aktiviteten enskilt med läraren eller i par. Det kan också vara så att aktiviteten behöver genomföras i ett annat rum, eller med ett annat material som eleven visar nyfikenhet för. Anpassningar kan även behöva göras när det gäller hur lång tid aktiviteten tar och vid vilken tidpunkt på dagen som kartläggningen äger rum. Ibland kan även pauser och inslag av fri lek och rörelse behövas.

Ur Lärarinformationen för kartläggnings materialet Hitta språket

Så låt förskoleklasslärarna råda i detta! För vilka kan mest om hur det funkar i förskoleklassen, jag bara frågar!

PS Glöm inte att förskoleklasslärarna måste få tid att sätta sig in i kartläggningsmaterialet och att följa upp och anpassa den fortsatta undervisningen utifrån resultatet. Vad är det annars för mening med det hela? DS

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här