Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Läraryrket ska vara ett friskyrke, inte ett riskyrke

Jens Ranta, Lärarförbundets arbetsmiljöexpert, bloggar om några nya domar som kan få stor betydelse för långtidssjukskrivna lärare, som alltför ofta bedömts ha arbetsförmåga och fått avslag på sina ansökningar om sjukpenning.

Fackliga framgångar i Högsta Förvaltningsdomstolen

Frågan i de två målen (mål 607-17 respektive 667-17) var hur det ska avgöras om en försäkrad har en sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. LO-TCO Rättsskydd drev de bägge målen. Även om den ena personen förlorade i delen som gällde huruvida han hade rätt till sjukpenning eller inte är domarna väldigt viktiga för hur de här bedömningarna ska gå till.

Det är synnerligen positivt att Högsta förvaltningsdomstolen har klargjort hur de här bedömningarna ska göras. Försäkringskassan har tidigare gjort bedömningen mot arbeten som enligt vår (och andras) mening har varit tämligen fiktiva och som i praktisk tillämpning har saknat de krav som arbeten på dagens arbetsmarknad ställer.

Domstolen slår nämligen fast att med förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden avses vanliga arbeten som den försäkrade trots sin sjukdom kan utföra med ringa eller inga krav på anpassning med hänsyn till hans eller hennes medicinska besvär. Det är viktigt att ha i åtanke att bedömningen fortfarande ska utgå från sjukdomen och på vilket sätt sjukdomen inskränker den försäkrades förmåga att utföra arbete.

Domstolen kommer även fram till slutsatsen att Försäkringskassan inte behöver kunna hänvisa till konkreta arbeten eller typer av arbeten för att kunna avslå en ansökan om sjukpenning. Hänsyn måste emellertid tas till faktiska förhållanden på arbetsmarknaden och anpassas till förändringar över tid. Prövningen av arbetsförmågan ska alltså vara verklighetsförankrad. Man fäste stor vikt vid förarbeten där resonemang hade förts kring att det är personer som helt klart har arbetsförmåga som inte ska ha rätt till sjukpenning.

Vidare konstateras att bedömningar av arbetsförmågan som gjorts av Arbetsförmedlingen bör kunna vara vägledande för den bedömning som Försäkringskassan gör. Lärarförbundet ser med tillförsikt på hur de här domarna ska påverka rätten till sjukpenning för många långtidssjukskrivna.

Regelverket måste fortfarande ändras!

Även om domarna från Högsta Förvaltningsdomstolen är en tydlig facklig framgång finns det fortfarande delar i regelverket som måste ändras. Att bedömningen av arbetsförmågan från dag 180 av sjukskrivningen ska prövas mot förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden innebär att förskollärare, lärare i fritidshem, lärare, m.fl., riskerar att behöva lämna yrket. Det är värt att notera att om det finns en tydlig prognos om att den sjukskrivne kan återgå i sitt arbete inom ett år från det att sjukperioden inleddes kan prövningen av arbetsförmågan göras utifrån detta (särskilda skäl).

Vi har en otrolig lärarbrist och har inte råd att legitimerade och behöriga lärare ska behöva lämna yrket på grund av hur sjukförsäkringen är utformad!

Det är illa nog, i bristyrken, att prövningen av arbetsförmåga i förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden alltid ska göras från dag 366 och senare av sjukskrivningen. Lärarförbundet inser naturligtvis att det någonstans finns en bortre gräns för hur mycket samhället har råd med, men vi måste komma ihåg att sjukskrivningstalen på samhällsnivå är låga, historiskt sett. Det som är illavarslande är att det främst är inom välfärdsyrkena som sjukskrivning är vanligast och på flera håll fortfarande ökar. Det är dessutom mycket vanligare med långa sjukskrivningar, då de flesta sjukskrivningarna är relaterade till psykisk ohälsa.

Om inte regelverket ändras generellt när det handlar om tidsgränserna och hur prövningen av arbetsförmågan ska ske så borde man åtminstone kunna anpassa gränserna i bristyrken. Exempelvis skulle det kunna införas ett ytterligare steg i rehabiliteringskedjan, där de sjukskrivnas arbetsförmåga bedöms mot arbeten inom ramen för deras kompetensområde innan bedömning mot hela arbetsmarknaden görs. Det skulle stärka de sjukskrivnas möjlighet att komma tillbaka till sitt tidigare eller liknande arbete. Mjuka dessutom upp tidsgränserna så att försäkrade inte ”går vidare till nästa nivå” i arbetsförmåge-bedömningen om rehabiliteringsinsatser pågår med sikte på omställning och/eller återgång i arbete (två av TCO:s ”35 förslag för en bättre sjukförsäkring”).

Förutom att det krävs ändringar i regelverket beträffande sjukförsäkringen måste det även nämnas att den del av arbetsgivaravgiften som läggs till just sjukförsäkringen bör återställas till tidigare nivå. Att den s.k. bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen togs bort var inget annat än en fiktiv åtgärd, med tanke på hur bedömningarna av arbetsförmågan sker redan från dag 180 och som senast från dag 366. Slow clap!

Slutligen: naturligtvis är det viktigaste av allt att huvudmännen tar sitt ansvar för att bidra till att lärares, m.fl., arbetsmiljö blir bra, så att läraryrket än en gång blir ett friskyrke och inte ett riskyrke. En bra arbetsmiljö skulle bidra kraftfullt till att statusen för lärare höjs. Styrningen, på flera områden, bidrar inte positivt. I mörkare stunder går tankarna ofta kring att det borde finnas varningstext likt på cigarettpaket: Välkommen som lärare, men glöm inte att du löper en hög risk att drabbas av arbetsrelaterad sjukdom med långa sjukskrivningsperioder och där regelverket i sjukförsäkringen gör att du kommer att tvingas byta yrke om du inte redan har gjort det. Yay! Vi vill gärna slippa se platsannonser som mer eller mindre tydligt innehåller ett: ”Du är väl stresstålig, lille vän?

Beslutsfattare på riks- och kommunal nivå måste också inse att det är på tiden att upphöra med att komma med förslag om reform på reform som fortsätter att öka kraven på lärarna utan att resurserna och befogenheterna ökas på motsvarande vis. Ge mer inflytande till professionen så ska ni få se på lärareffekt!

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här