Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Lärarutbildningen i allianspartiernas budgetmotioner för 2017.

Allianspartiernas olika förslag om lärarutbildning i årets budgetmotioner beskrivs och kommenteras i detta inlägg.

Lärarutbildning fortsätter att vara i ropet. Regeringen (länk) har i sin budgetproposition främst lagt förslag om utbyggnad av platser inom lärarutbildningen och satsar också på en kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarutbildning. Men de flesta av regeringens förslag inom lärarutbildning är ännu så länge under utredning och kommenteras inte vidare i det här blogginlägget. Istället kommenterar jag allianspartiernas budgetförslag angående lärarutbildning.

Kristdemokraterna (länk) argumenterar för vikten av speciallärare och specialpedagoger i skolan och konstaterar att det råder brist på båda yrkeskategorierna. De föreslår därför ett speciallärarlyft där 6000 lärare erbjuds att komplettera sin grundutbildning med en speciallärarutbildning med i huvudsak bibehållen lön, 80 procent av lönen. Det framgår inte i motionen varför detta inte också riktar sig mot specialpedagoger. Vi vet att förutsättningarna för lärare som läser specialpedagog- eller speciallärarprogrammet ofta är problematiska och att avhoppen därför är stora, på så vis är förslaget om delvis bibehållen lön under programmet intressant.

Liberalerna (länk) har förvånansvärt många förslag om lärarutbildningen med tanke på att de var ansvariga för den nya lärarutbildning som startade så sent som 2011. Liberalerna föreslår att ämneslärarutbildningen av högstadie- och gymnasielärare slås ihop. Det är i enlighet med det förslag som Mikael Alexandersson la 2015 och som regeringen just nu bereder internt. Svagheterna för ämneslärarprogrammet med inriktning mot 7-9 är väl kända, den lockar inte studenter och det är dyrt för lärosätena att ge den eftersom nuvarande upplägg försvårar samläsning med ämnesstudenter.

Liberalerna föreslår vidare att masterexamen ska bli ett krav för ämneslärare. Det framgår inte ifall Liberalerna tänker sig master i ämnen och/eller i ämnesdidaktik/utbildningsvetenskap. Liberalerna vill också satsa mer på ”ämnesmetodik”. (Här måste jag erkänna att jag famlar lite eftersom man vanligtvis brukar använda begreppet ”ämnesdidaktik” för att tydliggöra att ämnet är grundat i vetenskap och därför skiljer sig från den tidigare metodiken. Det kan vara så att liberalerna vill återgå till den formen men det kan också vara så enkelt att de endast valt en annan benämning.) Man kan konstatera att ämnesdidaktik är ett förvånansvärt litet inslag i examensordningen för lärarutbildningarna, men samtidigt är det så att de flesta lärarutbildningar i Sverige ändå valt att ha ett stort inslag av ämnesdidaktik. Så det är lite oklart ifall Liberalernas förslag skulle få någon egentlig innebörd eller om det endast blir en kodifiering av något som redan sker. Liberalerna tänker sig att förstärkningen av ämne och ämnesdidaktik ska ske på bekostnad av den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det skulle ge ämneslärarna en väl kort utbildning i läraryrkets grunder och riskera att splittra upp läraryrket då omfattningen av den utbildningsvetenskapliga kärnan skulle bli olika för de olika lärarprogrammen.

Liberalerna vill minska antalet lärosäten som ger lärarutbildning och verkar vilja föregå UKÄ-granskningen och lägga ner ämneslärarprogrammet på alla högskolor som inte är praktiskt­estetiska och endast behålla det på universiteten.

Slutligen föreslår Liberalerna att alla legitimerade lärare inom grundskola och gymnasieskola med minst 10 års tjänstgöring ska erbjudas ett års vidareutbildning i ämne eller ämnesdidaktik och att de under utbildningen ska erhålla 80 procent av ordinarie lön. Kostnaden för detta är två miljarder per år enligt Liberalerna. Förslaget är ambitiöst men låter i mina öron lite felriktat eftersom det är frikopplat från arbetet i skolan. Det är också lite märkligt med en så stor engångsinsats, för lärare behövs snarare kontinuerlig kompetensutveckling under hela yrkeskarriären.

Moderaterna (länk) vill ge uppdrag till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att utreda hur Specialpedagogik och Svenska som andraspråk kan stärkas inom lärarutbildningen. Att ta med svenska som andraspråk är ett förslag som ska utredas i Björn Åstrands utredning (länk – direktiv). Moderaterna driver också att undervisningstiden på lärarutbildningen behöver utökas, eftersom den minskat rejält över tid. Det finns områden som skulle kunna få rejält stärkt kvalitet tack vare resursförstärkning. Det handlar framför allt om den verksamhetsförlagda delen som idag är underfinansierad och de ämnesdidaktiska delarna där laborationer kan bli ett större inslag.

Moderaterna föreslår en examensbonus om minst 50 000 kr för lärarstudenter. Förslag om ekonomiska incitament brukar dyka upp med jämna mellanrum eftersom de är enkla till sin konstruktion. Tyvärr är de också rätt verkningslösa. Det beror på att examensbonusen ger alldeles för lite pengar för att spela roll. SACOs färska uträkning av livsinkomsten (länk) visar att en förskollärare har 1,8 miljoner mindre i livsinkomst än en genomsnittlig person med högst gymnasieutbildning. Dessutom är examensbonus ofta pengar i sjön eftersom det stora flertalet som omfattas av bonusen ändå skulle valt lärarprogrammet, en dödviktsförlust på ekonomspråk.

Centerpartiet (länk) driver att fristående aktörer ska få möjlighet att driva fristående lärarutbildning (moderaterna har tidigare lyft frågan men inte i årets budgetmotion). Fristående lärarutbildningar är tillåtna, men som Centerpartiet konstaterar gör regelverket kring dem att det i praktiken är näst intill omöjligt att starta en sådan utbildning. Centerpartiet föreslår därför att regelverket kring fristående lärarutbildningar ska ses över. Även med ett friare regelverk så återstår dock problematiken hur man ska åstadkomma en lärarutbildning på vetenskaplig grund utanför ett lärosäte.

Liberalerna och Moderaterna vill införa lämplighetstest, det är dock oklart om de menar att man ska förekomma den försöksverksamhet som pågår på högskolorna i Jönköping och Halmstad.

Allianspartierna är överens om att avvisa regerings förslag att öka platserna på förskolärar-, grundlärar- och ämneslärarprogrammen. I stället väljer flera av partierna att föreslå satsningar på Teach for Sweden. Sådana satsningar spelar dock marginell roll för lärarbristen eftersom det programmet endast omfattar 40 studenter per år och har ett upplägg som omöjliggör stora volymer (länk). Oppositionspartierna saknar därför tillräckligt ambitiösa strategier för hur de tänker lösa lärarbristen, det är en uppenbar och gemensam brist i alla motionerna.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här