Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Lärarleg och behörighet i fritidshem - gör om, gör rätt!

Mycket kan man säga om legitimationsreformen – på det stora hela en mycket viktig reform – men en sak är säker. Flera fallgropar hade kunnat undvikas om den hade varit ordentligt utredd. Konstigast av allt är hanteringen av frågan om behörighet i fritidshem.

Om en dryg vecka kommer utredaren Björn Åstrand att lägga fram förslag om hur kvarvarande brister i legitimations- och behörighetsreglerna kan rättas till. Då hoppas vi att Lärarförbundets långa och snåriga påverkansarbete i frågan om fritidshemmen och lärarlegitimationen kan närma sig mål. I väntan på det kommer här ett inlägg om den långa resan hit, och vad som fortfarande kvarstår för att kravet på legitimation fullt ut ska kunna omfatta fritidshemmet och den viktiga fritidspedagogiska kompetensen – något som givetvis borde ha varit självklart redan från början.

Från fritidspedagog till lärare – till fritidspedagog (och lärare)

För nästan sex år sen, den 1 juli 2011, kom den nya skollagen och reglerna om legitimation och behörighet inom skolväsendet. Samma datum sjösattes en ny lärarutbildning. Alla delar omfattade fritidshemmet.

Arbetet med en ny skollag pågick under många år. I Skollagskommitténs betänkande som kom redan 2002 föreslogs att begreppet lärare skulle inkludera fritidspedagoger och förskollärare. Men skollagsarbetet drog ut på tiden i och med regeringsskiftet 2006. Lärarbegreppet delades så småningom upp i ”lärare och förskollärare”, som till sist blev ”legitimerade lärare och förskollärare”. Begreppet fritidspedagog fanns inte kvar någonstans i den nya skollagen.

Mot bakgrund av detta hade det varit logiskt att anta att fritidspedagoger omfattades av lärarbegreppet, men kontentan blev att fritidspedagogerna och de äldre fritidspedagogiska examina definierades bort ur skollagen och lärarlegitimationen. Ingenstans i förarbetena beskrivs varför fritidspedagoger helt sonika ströks ur skollagen, så det är inte lätt att utröna om det var en lapsus eller en medveten manöver -båda varianterna verkar lika osannolika.

En delförklaring (eller kanske en konsekvens) finns i behörighetsförordningen, som reglerar vilken utbildning som ger behörighet för vad.

Utgångspunkten för behörighetsreglerna var de nya lärarexamina som infördes samtidigt; när det gäller fritidshem en grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem. De nya lärarutbildningsprogrammen hade inte ens startat – de skulle sätta igång först till hösten samma år, 2011. För de som redan var yrkesverksamma handlade det därför om hur äldre utbildningar skulle bedömas. Och när det gäller fritidshemmen hamnade regeringen helt galet.

En grundprincip i behörighetsreglerna är att en ”äldre motsvarighet” till 2011 års examina ska ge behörighet.

Det var självklart för Lärarförbundet, och borde ha varit självklart för alla, att de ”äldre motsvarigheter” som skulle ge behörighet för fritidshem måste vara en fritidspedagogexamen, eller en barn- och ungdomspedagogisk examen med inriktning mot fritidshem, eller för den delen en äldre (2001) lärarexamen med inriktning mot fritidshem. Men icke, enligt förordningen.

Till saken hör att det i 2011 års grundlärarexamen mot fritidshem ingår en termins studier inom ett praktiskt/estetiskt ämne i grundskolan. Regeringen valde att använda den konstruktionen retroaktivt, även för äldre utbildningar. De specificerade i behörighetsförordningen att läraren skulle ha en lärar- eller förskollärarexamen (läs: ej fritidspedagogexamen) med en inriktning mot fritidshem. Läraren skulle dessutom utöver fritidspedagogiken även ha utbildning för minst en skolform till. Skolverket skulle förvisso utfärda behörigheter för fritidshem, men inte till fritidspedagoger.

Fritidspedagogerna blev retroaktivt fråntagna sitt yrkesansvar

Konsekvenserna blev absurda. Eftersom 2011 års utbildning precis hade sjösatts fanns det inte så många lärare som levde upp till de nya kraven. 2001 års lärarutbildning var underdimensionerad när det gäller fritidspedagogik och de som valt att en lärarexamen enbart mot fritidshem – för att de själva ville eller för att lärosätet organiserat det så – kunde inte legitimeras alls. Det skrevs visserligen in i behörighetsförordningen att det ”för undervisningen i fritidshemmet [även kunde] finnas fritidspedagoger eller motsvarande”. Men den formuleringen reducerade i princip fritidspedagogerna till assistenter. Ansvara och bedriva undervisning i den verksamhet de var utbildade för – det fick de inte.

2013: Upprättelse för fritidspedagoger, men inte på lika villkor

Det blev upprörda känslor i de fritidspedagogiska leden. Fattas bara annat. Lärarförbundet fortsatte, med en fritidspedagogisk mobilisering som hävstång, att arbeta hårt gentemot beslutsfattarna för att alla fritidspedagoger/lärare i fritidshem skulle omfattas fullt ut av legitimationen. 1 december 2013 togs två rejäla kliv på vägen.

1. Ett undantag fördes in i skollagen som innebar att även den som har ” högskoleutbildning som är avsedd för arbete som fritidspedagog eller motsvarande” fick bedriva undervisning som lärare, även utan legitimation.

2. Den som har examen som fritidspedagog eller lärare med inriktning enbart mot fritidshem kan söka leg i skolämnen som de läst, inom eller utöver sin grundutbildning. Ämnesstudierna ska jämföras med det som krävdes för motsvarande utbildning mot grundskolans årskurser 1-3 resp 4-6 under samma tid.

Resultatet, som finns utströsslat i olika paragrafer i behörighetsförordningen, medförde att Skolverket efter efterforskningar kom fram till att fritidspedagogutbildningarna mellan 1977 och 2001 innehöll tillräckligt många poäng i en rad ämnen för att anses motsvara grundskollärarutbildningar vid samma tid. Således kunde fritidspedagoger som var utbildade under dessa år enkelt söka lärarleg och få behörighet i grundskolan. På köpet fick de behörighet för fritidshem.

Fortsatt påverkansarbete från Lärarförbundet

Trots dessa förbättringar är frågan långt ifrån löst i dagens regelverk. Lärarförbundets påtryckningar har därför fortsatt på olika sätt och på olika nivåer. Bland annat sammanfattas problematiken i en skrivelse om brister i legitimationsreformen till utbildningsministern.

Lärarförbundets påverkansarbete bidrog bland annat till ett riksdagsbeslut om att fler lärargrupper, inkl fritidspedagoger, ska kunna omfattas av legitimationen. Det har gått frustrerande långsamt, men upprepade löften har kommit från bland annat utbildningsministern.

Problem som kvarstår

Det krävs ett smärre utredningsarbete för att fullt ut förstå alla regler och undantag som gäller för fritidshemmet idag, men för att bespara er detta så ska jag beskriva några av de problem som kvarstår, och vad som behövs för att alla fritidspedagoger/lärare i fritidshem ska omfattas av legitimationen på samma villkor som andra.

Eftersom skollagen skiljer på lärare och fritidspedagoger och befattningen fritidspedagog inte är skyddad i skollagen är det alltför lätt att kringgå skollagen och anställa personer utan fritidspedagog-/lärarutbildning som fritidspedagoger – trots att endast högskoleutbildade fritidspedagoger och leg lärare får bedriva undervisning.

Det finns också grupper som tydligt kommer i kläm. När det gäller lärare som har en lärarexamen med inriktning enbart mot fritidshem enligt 2001 års utbildning omfattas de förvisso av undantaget – de får ansvara och bedriva undervisning – men de kan inte få lärarlegitimation utan att komplettera sin utbildning mot en annan skolform. En grupp som varken omfattas av undantaget i skollagen eller av ämnesbehörigheterna i grundskolan är de som har en fritidspedagogexamen från seminarietiden innan 1977. Detta beror på att undantaget i skollagen enbart avser högskoleutbildade. I behörighetsförordningen görs inga sådana begränsningar – en förskollärarexamen från samma tid ger t ex legitimation. Men eftersom de seminarieutbildade fritidspedagogerna saknar skolämnen kan de inte heller legitimeras.

Lösningen är inom räckhåll – Gör om, gör rätt!

Redan idag har Skolverket utfärdat uppemot 30 000 lärarlegitimationer med behörighet i fritidshem. En separat fritidspedagoglegitimation är inte aktuell - fritidspedagoger har inte utbildats sedan den gamla barn- och ungdomspedagogiska utbildningen ersattes av 2001 års lärarexamen Det enda rimliga är att rätta till behörighetsförordningens stora brist och jämställa en äldre fritidspedagogexamen med den nya utbildningen. Att ge fritidspedagoger behörighet för fritidshem utifrån sin fritidspedagogiska kompetens – inte på grund av att de läst grundskoleämnen.

När de äldre utbildningarna jämställs med den nuvarande kan legitimationskravet omfatta fritidshemmen fullt ut, undantaget i skollagen blir obsolet och kan strykas, och legitimationen kan omfatta alla som utbildat sig till fritidspedagog eller lärare i fritidshem – oavsett när. Med den enorma brist vi har på behöriga i fritidshem borde det vara självklart. Vi hoppas att vi får se ett sådant förslag den 1 juni.


170531: Observera att delbetänkandet har senarelagts en vecka. 8 juni räknar vi med att få veta vilka förslag utredningen har valt att lägga fram.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här