Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Länge leve kollektivavtalet!

Kärnan i den svenska modellen – kollektivavtalet – attackeras regelbundet. Vi måste ställa oss frågan: är det dags att lägga ner kollektivavtalet en gång för alla, eller är det dags att vi slutar upp med att ta det för givet?

Den 17 mars var och är ingen vanlig dag, för då infaller nämligen Kollektivavtalets dag. Men trots att kollektivavtal har funnits sedan länge finns det fortfarande en stor mytbildning kring det. Ofta hörs argument som ”Kollektivavtal, nej tack. Vi vill inte ha någon sosseprodukt hos oss.” eller ”Varför skulle vi teckna kollektivavtal om alla ska ha samma lön och samma löneutveckling samt tvingas ha samma anställningsvillkor?” Här borde arbetsmarknadens parter borde ta ett större ansvar för att vederlägga dessa myter istället för att underblåsa dem. Att öka kunskapen om kollektivavtalens värde för både företag, medlemmar och oorganiserade borde ligga i allas intresse.

Låt oss syna några av påståendena närmare:

1.”Kan vi inte bara lagstifta om allt?”

Den senaste tiden har det (återupp)väckts tankar om att det är dags att medelst lagstiftning öka flexibiliteten när det gäller Lagen om anställningsskydd, respektive att skriva bort kollektivavtalens lönenivåer i samband med enkla jobb. För att inte tala om inskränkningar i konflikträtten. Då säger jag: Back off, beslutsfattare!

Grunden i den framgångsrika svenska modellen handlar om att det är arbetsmarknadens parter som är bäst lämpade att lösa riktiga problem vad gäller anställningsvillkor. Det är emellertid inte ovanligt att regering och riksdag utövar ibland hårda påtryckning mot arbetsmarknadens parter. Ibland kan det t.o.m. vara bra med lite påtryckning från politiskt håll. Ta bara den katastrofala lönebildning som vi hade i Sverige, där arbetsmarknadens parter till sist tog ett enormt ansvar och löste de problem som fanns och skapade reallöneökningar i tjugo år istället för uppblåsta men värdelösa löneökningar, uppätna av en högoktanig inflation. Arbetsmarknadens parter ska dock ägna sig åt att lösa riktiga och välformulerade problem och inte ägna sig åt att reagera räddhågset på ideologiskt spinn från olika håll.

2.”Vi vill kunna ge våra anställda individuella villkor, vilket kollektivavtalen förbjuder!”

Det råder en stor avtalsfrihet i Sverige idag. Många gånger krävs det till exempel inte ens skriftlighet för att ett avtal ska vara giltigt. Många lagar lämnar öppet för avvikelser mellan arbetsgivare och arbetstagare (dispositivitet) och i än högre grad mellan arbetsgivare/arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation (s.k. semidispositivitet). Kollektivavtalen lämnar också i sin tur, särskilt för tjänstemän, en hel del öppet för överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare och även mellan arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation. Så myten att kollektivavtalen tar bort all frihet stämmer inte.

Kollektivavtalen ger däremot ökad flexibilitet för företagen. Exempel finns bland annat vad gäller anställningsformer, anställningsskydd, samt arbetstid.

3.Bilden av ett enda ”fack” som stöder Socialdemokraterna i allt

Tyvärr pratar man i media ofta om ”facket” som om det bara fanns ett, vilket påtagligt ofta är ett LO-förbund. Trots att det finns över 55 fackförbund på svensk arbetsmarknad och där en förkrossande majoritet både i antal fackförbund och vad gäller antalet medlemmar som företräds inte har någon partipolitisk koppling. LO-facken är dock demokratiskt styrda organisationer och får givetvis bestämma själva om de vill ha en partipolitisk koppling eller inte. Lärarförbundet är partipolitiskt obundet, precis som övriga förbund inom TCO och samtliga förbund inom Saco. Så ska det vara, tycker vi. Vi vill kunna påverka i frågor som våra medlemmar tycker är viktiga oavsett vem som sitter vid makten.

4.Calmfors & Co’s syn på kollektivavtalen

Arbetsmarknadsekonomiska rådet kom med en rapport den 13 februari i år – ”Hur fungerar kollektivavtalen?” Det är en diger rapport som onekligen väcker en hel del frågor, bland annat huruvida det idag främst är arbetsgivarna som upprätthåller kollektivavtalen genom sin allt högre organisationsgrad, vilket gör att den s.k. täckningsgraden av svenska kollektivavtal omfattar ca 90 % av alla arbetstagare.

Anslutningsgraden på den fackliga sidan ser inte lika munter ut. Den har sjunkit tämligen rejält, i synnerhet inom LO-förbunden. Det senaste stora raset kom efter valet 2006 när Alliansen drog bort avdragsrätten för fackligt medlemskap och såg till att a-kasseavgifterna höjdes radikalt. Man minskade dessutom Arbetsmiljöverkets anslag radikalt samt lade ned Arbetslivsinstitutet. Fatala beslut enligt min mening. Givetvis måste vi också från fackligt håll, oavsett vad som sker i omvärlden, kunna argumentera för våra respektive potentiella medlemmar varför man ska bli medlem.

I rapporten problematiserar Lars Calmfors m.fl. frågan om kollektivavtal bl.a. i termer av företagens storlek och utifrån bransch, samt huruvida det är internationellt ägd verksamhet.

De lyfter dock att företagen med kollektivavtal uppskattar avtalen och uppskattar att ha ett fackligt bollplank. Kollektivavtalen ger företagen ett gott anseende och bidrar till ordning och reda. Sedan vill fler företag ha lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme – det finns inget som heter ”sifferlösa avtal” - och kunna fördela löneutrymmet individuellt och differentierat.

Vissa företag kan behöva växa något innan de tecknar avtal. Det är ofta då ordning och reda-principerna blir viktiga. Att konflikta som ibland har skett t.o.m. över medlemmarnas huvuden, som i samband med den så omtalade salladsbaren i Göteborg är förstås oacceptabelt och skapar bara debattbränsle för antifackliga krafter.

Vi behöver tillsammans med arbetsgivarorganisationerna bli bättre på att förklara kollektivavtalen – och utveckla dem. Kollektivavtalen ska vara bra för både arbetstagare och arbetsgivare.

Vi arbetar naturligtvis med stöd till medlemmar som tar anställning på ett företag utan kollektivavtal, så att var och en noga går igenom anställningsavtalet, inte minst vad gäller avsättning till tjänstepension, så att det går att fatta ett välinformerat beslut om att ta anställning hos arbetsgivaren i fråga. Prata gärna med oss innan du skriver under ditt anställningsavtal.

Leve kollektivavtalen

Ökade möjligheter till information, insyn och inflytande kommer sig både av att arbetsgivaren har kollektivavtal och utifrån att medlemmar engagerar sig och utser ombud och skyddsombud. Det händer inte av sig självt! Det är bara tillsammans som vi påverka genom lokal samverkan, en ännu bättre tillämpning av våra kollektivavtal och i förlängningen utveckling av kollektivavtalen framgent. Du är viktig för att det ska bli ett vi. Varmt välkommen.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här