Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

​Klåfingrighet ökar inte resultaten

Politiker vill lämna avtryck genom att lansera reformer eller andra former av politiska åtgärder som visar på handlingskraft. Det är förståeligt men också problematiskt.

Det är problematiskt när den opinionsmässiga och mediala debatten och agendan, där svåra frågor ofta får väldigt enkla svar, sätter fokus för vilka beslut som fattas på den politiska arenan. De enkla och lättkommunicerade frågorna och svaren riskerar bli styrande för beslutsfattandet. Och det blir landets lärare och skolledare som ska verkställa förändringarna.

Ett beslut i den riktningen är riksdagens beslut i maj om att utöka matematikundervisningen i årskurs 4-6 redan denna hösttermin. Beslutet fattades mitt i den period som schemaläggningen var i full gång och antalet behöriga matematiklärare som inte redan hade ett arbete var mycket få. Lärarförbundet har varit tydliga med att det inte var rimligt att göra denna förändring strax före sommaren utan att hela grundskolans timplan måste beslutas i en helhet.

Men i de politiska besluten vinner inte lärarnas röst alltid gehör utan de enkla politiska budskapen blir viktigare. Det trots att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Tre månader efter att riksdagen beslutat om mer matematik lanserar regeringen ett förslag till ny timplan. Ett förslag som bland annat innebär mer teknikundervisning och mer matematikundervisning i årskurs 7-9. Matematik ska införas först 2019, vilket är positivt då det ger skolan realistiska planeringsmöjligheter. Men Moderaterna anser att det är otillräckligt och att det ska införas nu. Återigen finns det risk för att enkla politiska poänger kommer styra skolan och att beslut från den politiska arenan ska genomföras av skolledare och lärare utan att realistiska möjligheter skapas. Trots att arbetsbelastningen redan är hög och inga behöriga lärare finns att tillgå.

Utöver det finns nu förslag om att införa obligatoriska bedömningsstöd i årskurs tre på samma sätt som för årskurs ett idag. Lärarförbundet har sagt nej till att bedömningsstöd ska vara obligatoriska. Vi tycker att lärarnas bedömningar av lämpliga metoder utifrån behov ska styra hur bedömningen görs. Frivilliga bedömningsstöd kan vara ett bra stöd men att göra det obligatoriskt för lärare att använda en specifik modell är inget annat än ren klåfingrighet. Var finns tilliten till att lärare kan bedöma elevernas kunskaper? Det här är helt fel väg att gå.

Regeringen lanserade i lördags att Skolverket ska bli mindre detaljstyrt. Det är ett viktigt steg mot en mindre detaljstyrd skola. Men ännu viktigare är att visa tillit till lärarna och skolan. Den politiker som verkligen vill göra ett positivt avtryck i skolan är den som respekterar lärarnas och skolledarnas arbete och låter professionen vara de som kan skolans verksamhet bäst. Men det kräver att man vågar avstå från lättköpta politiska poänger och istället vågar lägga fokus på att förbättra resultaten. Det kräver politiskt mod.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här