Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Kan datortestande förklara förbättrade resultat?

Är det någon skillnad mellan att lösa PISA-testet med dator respektive penna och papper?

Är det någon skillnad mellan att lösa PISA-testet med dator respektive penna och papper?

2015 gjordes PISA testet helt och hållet med datorer istället för med papper och penna. Frågan är om det hade någon effekt på resultatet eller inte? Ett par forskare, Maria Rasmusson och Ulf Fredriksson, har grävt lite mer i de nordiska resultaten för att se eventuella effekter.

Deras studie presenterades på en konferens, som arrangerades av Nordiska ministerrådet, i Helsingfors för ett par veckor sedan och finns också publicerat i rapporten Northern Lights on TIMSS and PISA 2018.

Konferensen hade en del väldigt intressanta inlägg. Bland annat konstaterade Dirk Hastedt från IEA (The International Association for the Evaluation of Educational Achievement) att Sverige har en mycket större utbildningsutmaning än Norge och Finland på grund av att våra elevkullar varierar mycket mer i storlek. Det är en aspekt som man bör komma ihåg när man jämför resultat. (Se bilden nedan.)


Elevkullsutvecklingen i skolår 8 i Sverige, Norge och Finland 1996-2015.

För att återgå till Fredrikssons och Rasmussons bidrag så visade de att framför allt elever i Sverige som tillbringar mycket tid framför datorer utanför skolan, var de som förbättrade sina resultat på läsdelen av Pisa mest 2015 jämfört med 2012. I de andra nordiska länderna är det inte alls lika tydligt vilka som presterade bättre.


Resultatskillnad i PISAs läsförståelsedel relaterat till daglig tid på internet. (Hämtad från Northern Lights on TIMSS and PISA.)

En del av studien som väcker många frågor är den där de tittar på hur många uppgifter eleverna löste av de uppgifter som var identiska 2012 och 2015. Tydligt är att eleverna i de nordiska länderna löste fler uppgifter, men långtifrån alltid korrekt. Det var klart färre frågor som inte blev besvarade eller som eleverna aldrig nådde till år 2015 jämfört med år 2012.

Detta väcker ju åter den fråga som diskuterades i samband med att PISA-resultatet för 2012 presenterades – spelar motivationen någon roll (ett par av uppsatserna i antologin behandlar just motivation). Då gjorde Skolverket en granskning av just hur mycket motivationen skulle kunna förklara av tappet, och kom fram till att minskning av motivationen endast kunde förklara en liten del. Men även om så är fallet kan ju den faktiska motivationen bli högre när datorn allt eftersom man svarar presenterar nya uppgifter, istället för att man själv ska bläddra i provhäftet.

Skillnad mellan olika slags uppgifter

Det allra intressantaste är dock skillnaden elevernas resultat mellan 2012 och 2015 på olika slags uppgifter. PISA-uppgifterna kan delas in tre olika slags uppgifter: reflektera och utvärdera, leta upp och använd samt integrera och tolka. Det är, i alla de nordiska länderna, uppgifterna där det gäller att reflektera och utvärdera som eleverna presterar bättre på 2015 än 2012 (se bilden nedan).


Förändring i PISA-svar mellan 2012 och 2015 relativt olika uppgiftstyper. (Hämtad från Northern Lights on TIMSS and PISA.)

Reflektera och utvärdera kräver i högre grad ett längre textsvar än de andra uppgifterna. En möjlig förklaring är att elever med en hög datorvana (dessa klarade sig som sagt generellt, men framför allt i Sverige, bättre) helt enkelt har lättare att skriva långa texter på dator än med papper och penna.

Och är det förklaringen kanske det vare sig är dålig läsförmåga eller oförmåga att dra slutsatser som förklarar dippen 2012 för Sveriges del – utan att elever med stor datorvana både har läsförmåga och förmåga att dra slutsatser, de är bara ovana att skriva med papper och penna.

Så den riktiga slutsatsen är kanske att man ska behandla resultaten från alla undersökningar med viss skepticism. Det kan finnas helt andra förklaringar till resultatförändringar än de man tror.



Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här