Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Inte läge att slå sig för bröstet i lärarbristens Sverige

Foto: M. Mehdizadeh (Unsplash)

Foto: M. Mehdizadeh (Unsplash)

Förra året återvände glädjande nog 3100 lärare till yrket. Men vad hjälper det när arbetsbelastningen gör att allt fler lärare sjukskrivs p g a stress. Lisa Heino bloggar om vad som får lärare att lämna respektive komma tillbaka till yrket.

I lärarbristens Sverige kom i veckan upplyftande siffror. Utbildningsdepartementet publicerade i veckan statistik som visar att 3100 lärare som varit utanför yrket i mer än 3 år valde att återvända under 2016. 2015 var motsvarande siffra 2600 stycken. En stor del av de återvändande lärarna började att jobba i grundskolan. Toppen säger jag, jättebra att det är fler än tidigare som återvänder till läraryrket, men dessa lärare är tyvärr bara en droppe i ett stort hav av lärarbrist.

SCB kom i februari i år ut med rapporten Lärare utanför yrket. I den konstaterades att 6 av 10 lärare skulle kunna tänka sig att återvända till yrket under vissa förutsättningar. Både Helen Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning och utbildningsminister Gustav Fridolin, använde sig av denna statistik i SVT:s Aktuellt den 27/9, respektive på regeringskansliets skolpolitiska seminarium den 28/9 . I ministrarnas värld verkar dock denna statistik innebära att dessa f d lärare funderar på, eller är på väg tillbaka till yrket. Nja säger jag, det är att dra förhastade slutsatser av både siffror och den krassa verkligheten.

I SCB:s rapport pekar nämligen de tillfrågade f d lärarna på vissa omständigheter som både gjorde att de valde att lämna yrket och som är avgörande för att de ska kunna tänka sig att komma tillbaka. Och jag upprepar ”skulle kunna tänka sig att komma tillbaka”. De är alltså inte per automatik på väg tillbaka.

Arbetsmiljön med stress och hög arbetsbelastning var det som 7 av 10 lärare angav som anledning till att de lämnat yrket. De viktigaste faktorerna för de 6 av 10 f d lärare som kunde tänka sig att återvända till yrket var rimligare arbetsbelastning i förhållande till arbetstid, större möjlighet att styra över arbetssituationen och högre lön. Men har arbetsmiljön och arbetsbelastningen blivit så bra nu så 6 av 10 f d lärare ropar hurra, jag kommer tillbaka? Nej, knappast! Våra ministrar och övriga beslutsfattare behöver lägga denna rapport som ett raster på t ex de senaste årens sjukskrivningar bland lärare. Lärare var nämligen ännu en gång kraftigt överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar, enligt Försäkringskassans statistik från juni i år. Statistiken visar också att psykiska diagnoser är den främsta anledningen till sjukskrivning inom skolan. Lärares arbetsbelastning är även mycket hög jämfört med de flesta andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden och den främsta orsaken är obalans mellan krav och resurser.

Lärare blir även sjukskrivna av stress efter semestern oftare än andra yrkesgrupper. De nya sjukfallen bland lärare och skolledare efter semestern i augusti står för 16 procent av alla nya sjukfall under året för yrkesgruppen. Motsvarande siffra för alla yrkesgrupper är 7 procent. Och den vanligaste diagnosen är alltså reaktion på svår stress. Efter semestern, när man ska vara utvilad, det är fruktansvärt och helt oacceptabelt att så många lärare har det så här.

En av de andra viktigaste faktorerna för att 6 av 10 f d lärare skulle kunna komma tillbaka var att de ville ha större möjligheter att styra över sin arbetssituation. Det här är också ett oerhört viktigt budskap till beslutsfattare att ta på stort allvar. Frihet i yrket och möjlighet att påverka sitt arbete. Det är något att tänka på i tider av ökad statlig detaljstyrning genom t ex obligatorisk kartläggning i förskoleklass, bedömningsstöd i åk 1, nationella prov in absurdum i omfattning och nu även förslaget att de nationella proven särskilt ska beaktas vid betygsättning. Tror ni det lockar?

För att f d lärare ska kunna tänka sig att komma tillbaka till yrket krävs det att beslutsfattarna gör insatser för de lärare som nu är i yrket. En arbetsmiljö med orimlig arbetsbelastning och minskade möjligheter att styra över sin egen arbetssituation gör ju att fler lärare lämnar yrket´. De där 3100 som kom tillbaka förra året, har kanske några tusen färre kollegor nästa år istället.

Det går inte att fortsätta i den här riktningen. Har mer kontroll och ökad arbetsbelastning minskat lärarbristen? Dum fråga. Byt taktik och bryt utvecklingen nu. Sveriges beslutsfattare verkar dock ännu inte på riktigt ha greppat det här med lärarbristen. Det saknas ca 65 000 lärare om några år. En skola märker av en brist på EN lärare, tänk dig då konsekvenserna av 65 000 tomma klassrum. Det är dags att greppa den verkligheten nu.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här