Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

-Idag 7C, ska vi prata om vad skolplikt innebär. - Men säg vad jag ska göra, för jag ska vara ledig nästa vecka

Det har knappt gått en månad sedan sommarlovet och redan vittnar väldigt många lärare och rektorer om travar av ledighetsansökningar från elever. Hur är det där med ledighet i ett land med skolplikt egentligen?

I Sverige råder skolplikt i de obligatoriska skolformerna, d v s i förskoleklass och grundskola. Enligt Skolförordningen har en elev i grundskolan 178 dagars skolplikt per år. Det är enligt Skollagen kapitel 7, vårdnadshavarens ansvar att ett skolpliktigt barn ”fullgör sin skolplikt” och det är vårdnadshavarens ansvar att se till att barnet kommer till skolan.Skolplikten innebär som Skolverket uttrycker det ”att eleverna ska delta i skolans verksamhet och inte har automatisk rätt till ledighet utöver loven”.

Så 178 dagars skolplikt och ingen automatisk rätt till ledighet utöver loven. Men enligt skollagen får en elev ”beviljas kortare ledigheter för enskilda angelägenheter och om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas.” Är en resa till Spanien veckan efter Höstlovet, eller en skidvecka strax före Påsklovet enskilda angelägenheter? Diskutera gärna i bikupor hemma vid köksbordet.

Rektor ska enligt skollagen besluta över all ledighet. Och skollagen förtydligar även till rektor att hen inte får uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som är mer än tio dagar.

Här vill jag poängtera, den här paragrafen i Skollagen är ett förtydligande för rektors mandat, den är inte skriven till vårdnadshavare som att det är fritt fram för barnet att vara ledig i tio dagar per läsår, oavsett skolplikten.

Detta är dock en uppfattning som florerar i en hel del skolors föräldragrupper.

- Men jag har fem dagar kvar att ta ut i ledighet för X.

- Vi planerar för en vecka ledigt på höstterminen och en på vårterminen. Det får man ju.

Så till denna myt och felaktiga uppfattning säger skollagen nej och åter nej! Det står inte att eleverna har skolplikt 178 dagar, men 168 om vårdnadshavarna tycker det. Det här kan inte nog poängteras och upprepas!

Rektor beviljar alltså ledighet eller avslår den. Det är upp till varje enskild rektor att besluta om detta. Men ett avslag respekteras tyvärr inte alltid. Vårdnadshavare överträder rektors beslut och bryter därmed mot skolplikten. Vad sänder det för signaler?

Så till ett annat argument som också kan komma upp i diskussioner om ledighet:

- Det är väl inte så farligt om eleverna är lediga några dagar? De kan ju lära sig massor när de t ex är bortresta, eller deltar i turneringar, eller varför inte hos frisören? Alla olika upplevelser ger ju påfyllning till kunskaperna på något sätt.

Ja, så kan man tänka och det är inget som varken skollagen eller andra förordningar säger något om, för dessa aktiviteter utanför skolan kan upplevas under loven. De är loven liksom tänkta att vara förutsättningen för, ledig tid för eleven att kunna göra andra saker än att vara i skolan.

Men om några elever är lediga lite då och då, det gör väl inte lärarna så mycket?

Lärare planerar sin undervisning utifrån den undervisningstid som ska genomföras. Utgångspunkten för en lektion, för genomgångar, för uppgifter på lektionstid, för ett arbetsområde, för en redovisning, för ett prov, för allt, utgår från den undervisningstid som alla elever ska vara på. Eleven ingår i ett undervisningssammanhang, i en klass eller grupp. Om en lärare har fem undervisningsgrupper i t ex SO och återkommande har ett antal elever som kommer fram efter lektionen och säger.

- Jag är ledig nästa vecka, vad ska jag göra då? Och jag missar provet, när kan jag göra det istället?

Detta tar tid för lärare, det kan förhindra flödet i undervisningen och det ökar administrationen där högar av ledighetsansökningar innebär en mängd individuella genomgångar med respektive elev. Dels ska eleven få veta i förväg vad som krävs för att inte komma efter och efter ledigheten, behöver läraren se till att eleven hänger med igen. Är detta rimligt att förvänta sig, då ansvaret för skolplikten inte ligger på läraren?

Till detta behöver även konsekvensen för många elever belysas. Många blir väldigt stressade av att vara borta från skolan och missa lektioner och sedan ha saker att ta igen när de kommer tillbaka. En konsekvens vårdnadshavare beaktar?

Det här borde egentligen inte behöva diskuteras och påpekas. Skolplikten är en grundläggande förutsättning för hela skolans funktion. Att skolan är viktig befästs genom skolplikten. Om man inte ser skolplikten som förpliktigande, vad signalerar man då är viktigt i ett samhälle?

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här