Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Hur kommer skolplikten stå sig mot vårdnadshavares postpandemiska resbehov?

Foto: Unsplash

Foto: Unsplash

Kalla mig cyniker, men utifrån de högar med ledighetsansökningar som lärare och rektorer fick hantera före pandemin, kommer en postpandemisk reslust utmana den lagstiftade skolplikten än mer. Skolans pandemilag har ju medfört att lärare både undervisat elever på plats och hemma och jag kan mycket väl höra föräldrar som därmed ser en möjlighet till resor, utan att deras barn behöver ta ledigt.

- Vi bara måste iväg och få ett miljöombyte. Våra barn har ju datorn med sig, det är ju bara att följa undervisningen på Teams som de gjort när de haft lite ont i halsen här hemma. Det blir ju perfekt. Vi längtar så efter att kunna resa allihop.

Här vill jag snabbt bryta synen av hav och palmer med distansundervisning på skärm. Nej, varken den tillfälliga förordningen under pandemin, eller kommande lagstiftning om distans- och fjärrundervisning ger grönt ljus för detta.

Så om vi återgår till detta med skolplikt. Jag har skrivit om denna lag återkommande genom åren på Lärarförbundet, men jag måste ändå upprepa vissa fakta och utgångspunkter genom att bemöta de vanligaste argument som brukar framhållas.

- Men man har ju rätt att ta ledigt 10 dagar per läsår. Vi brukar ta en vecka per termin, en före jullovet och sedan en efter Sportlovet.

Nej, nej och åter nej. De där 10 dagarna som nämns i skollagen riktar sig till rektor. Hen får i och med denna skrivning uppdra till någon annan, t ex elevens mentor, att bevilja ledigt upp till 10 dagar. Lagen är inte skriven till föräldrar att skolplikten vid önskemål minskas till 168 dagar istället för 178. (Ibland kan det ju även klagas vilket låååångt sommarlov eleverna har, 187 dagar per år är eleverna lediga. Det är mer än i en rad andra länder.)

Vad är skolplikt?

Det är enligt Skollagen vårdnadshavarens ansvar att ett skolpliktigt barn ”fullgör sin skolplikt” och det är vårdnadshavarens ansvar att se till att barnet kommer till skolan, 178 skoldagar. Skolplikten innebär som Skolverket uttrycker det ”att eleverna ska delta i skolans verksamhet och inte har automatisk rätt till ledighet utöver loven”

Men enligt lag kan eleven ”beviljas kortare ledigheter för enskilda angelägenheter och om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas.” ”Enskilda angelägenheter” brukar exemplifieras med begravningar och ”synnerliga skäl” bedömer skoljurister, ska tillämpas även på begärda ledigheter på 10 dagar. Synnerliga skäl är en skarp skrivning och semester- eller shoppingresor och idrottsturneringar menar juristerna, faller inte under den benämningen.

Rektors beslut gäller vid ansökan om ledighet

Det är rektors beslut som gäller om ledighet beviljas eller ej och det ska tas utifrån den enskilde elevens belägenhet. Vissa rektorer ger aldrig ledigt, andra upp till flera veckor. Samtliga beslut är korrekta utifrån lagstiftningen. Denna skillnad i hantering av ledighetsansökningar behöver styras upp enligt Riksrevisionen, som också konstaterar i en rapport att rektorer utsätts för press från vårdnadshavare som vill ha ledigt och att många åker även vid avslag. Kommunerna har då inget att sätta emot. Riksrevisionen pekar också på att det finns ett incitament för skolor att bevilja längre ledigheter, istället för att eleverna ska fullgöra skolplikten på annat sätt vid "varaktig vistelse utomlands", eftersom en hel del kommuner då inte betalar skolan ersättning.

- Men man lär sig ju jättemycket när man reser och upplever saker som inte finns i skolan. Vi vill att våra barn ska få se andra länder. Man kan ju träna andra språk på riktigt då också.

Visst, det är fantastiskt att uppleva andra länder, kulturer, språk m m. Det är just detta alla lov under läsåret gör det möjligt. Man kan lära sig lika mycket i Thailand på jullovet, som veckan före jullovet.

Och tänk på detta. Är en elev borta 2 veckor per läsår varje år från förskoleklass till årskurs 9, missar eleven mer än en termins undervisningstid sammanlagt. Många är borta betydligt mer och kan då räkna bort något läsår från sin grundskoletid i ledighet....

- Mitt barn är så långt fram i ämnena ändå. Det gör ingenting om hen missar ett par veckor.

Det här har absolut ingenting med skolplikten att göra. Eleverna ska vara i skolan under skoltid. Undervisningen sker i ett kollektiv där eleven ingår och är en oersättlig del av. Eleven kan missa många händelser, moment och situationer, en förälder inte har en aning om och minst av allt, kan förutse.

- Jag tycker att det vore mycket bättre om det var läroplikt istället för skolplikt i Sverige.

Det kan gemene man absolut tycka. Men är det något man vill ändra på ska man uppvakta sina politiker eller engagera sig själv politiskt och driva detta. Att framhålla det som ett argument till lärare och rektorer när man ansöker om ledigt för en skidresa är faktiskt bara fånigt.

När man struntar i att ledighet inte beviljats

Men sedan har vi de vårdnadshavare som trots att de fått avslag på sina ledighetsansökningar för sina barn, struntar i detta och reser ändå/är olovligt frånvarande. Eller som i en hel del fall, sjukanmäler barnen trots noll sjukdom. Detta är helt oacceptabelt, moraliskt förkastligt och respektlöst. Och olagligt. Men som Riksrevisionen konstaterat här ovanför, finns det inga verktyg att ta till. Brott mot skolplikten är det och vid sjukanmälan, någon form av falskt intygande skulle man kunna säga. Det ska dock tilläggas att det kan bli vitesföreläggande och orosanmälan om skolplikten inte uppfylls under längre tid i enskilda, särskilda ärenden, men det har inte gällt alla dessa som bara struntar i att ledighetsansökningar inte beviljas.

Och det ska inte behöva bli hot om viten. Eller orosanmälningar. Det är ju inte alls det som det handlar om i detta. Skolplikten ska respekteras av alla! Men att styra upp vad som gäller för ledighet, uppfyllande av skolplikt, ansvar för att göra detta o s v, behöver definitivt klargöras. Och att rektorer pressas av föräldrar att godkänna ledigt, och att besluten kan påverka skolans ekonomi o s v. Så får det bara inte vara!

Vem är ansvarig för att eleven ska komma ikapp?

Men vad händer med elevernas möjligheter att klara kunskapskrav o s v, när de är lediga/ogiltigt frånvarande? Då är svensk skolas lagstiftning så att oavsett vad som föranlett frånvaron, giltig/ogiltig och den icke uppfyllda skolplikten, så ska skolan d v s lärarna, se till att eleven lär sig det den ska. Provocerande tycker jag. Det är ju vårdnadshavarna som inte respekterar skolplikten. Det här gör ju att uppfattningen blir att det spelar ingen roll hur mycket mitt barn är borta, lärarna måste ändå fixa så att mitt barn klarar kunskapskraven.

Och detta med frånvarande elever på löpande band medför en betydande ökad arbetsbelastning för lärarna, att fixa vad de ska göra före och efter de är borta. Förbereda individuella lösningar som inte egentligen alls skulle behöva göras. Det tar tid från lärares icke befintliga tid!

Skolan är inte en serviceinrättning som ska anpassas utifrån när butiker i London har rea. Nej- skolplikten framför allt!

PS I föräldrakretsar finns även ryktet "lätt att få ledigt" med som parameter när man ska välja skola. Som något positivt. :( DS

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här

Frågor & Svar