Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Hög tid avskaffa kötider

Att urvalsystemet gör att populära fristående skolor bara får elever födda tidigt på året visar på att det är dags att avskaffa kötiden som urvalsgrund.

Att urvalsystemet gör att populära fristående skolor bara får elever födda tidigt på året visar på att det är dags att avskaffa kötiden som urvalsgrund.

Att kötider till skolor bidrar till skolsegregationen är känt sedan tidigare. Idag lyfter dock DN en ytterligare effekt av kösystemet – vissa populära skolor får en koncentration av elever födda det första kvartalet. De enda elever som inte är födda då är de som har tagits in via syskonförtur.

I artikeln i Dagens Nyheter skrivs att sjutton fristående skolor har en fördelning där minst 45 procent av eleverna i förskoleklassen är födda de fyra första månaderna på året. Slumpmässigt borde det istället vara en på tre. Det mest extrema exemplet är Fredrikshovs slotts skola i Stockholm där sju barn av tio är födda de fyra första månaderna, övriga är antagna på syskonförtur.

En annan av de Stockholms skolor, Carlssons, som har lång kötid har tagit konsekvensen av att så många barn anmäls de första levnadsdagarna att de räknar anmälningstid från hur snart efter födelsen ett barn anmäls. Inför höstens skolstart är det 168 barn som är anmälda på sin första dag i livet, samtidigt som skolan har ungefär 60 platser. Av dessa platser lär ett antal gå till syskonförturer, medan det återstående (kanske 40 stycken) lottas mellan de 168 som ställdes i kö den första dagen. Carlssons skola har alltså i praktiken infört Moderaternas förslag om skolvalsperiod, men förlagt den till barnets första levnadsdag istället för till ett halvår innan skolstart, och lottar mellan de elever som sökt denna dag.

Enligt en kompletterande artikel i DN har Fredrikshovs slotts skola nu bytt system till ett som liknar det som Carlssons skola har infört, men istället för att behöva ringa från BB så är det anmälan på fyraårsdagen som är grunden, och anmälningstiden räknas på hur långt från denna som anmälan har skett. Om det blir för många barn som har samma anmälningstid (vilket det lär bli) så kommer skolan tillämpa lottning. Så även denna skola har infört skolvalsperioder, som var och en i praktiken är att beskriva som dag efter fyraårsdagen med lottning inom.

En intressant aspekt på detta med att skolor har en överrepresentation av elever från en viss del av året är att det påverkar resultaten. De flesta känner till att det föreligger en skillnad i resultat mellan flickor och pojkar, där flickor generellt klarar sig bättre. Vad få vet är att samma skillnad finns mellan dem som är födda tidigt på året och dem som är födda sent är nästan lika stora. Om vissa skolor då har barn enbart från den första halvan av året kommer dessa skolor att verka överprestera, när det egentligen bara är en effekt av att de har barn som är födda tidigt på året.

Eftersom vi nu har ett urvalssystem som leder fram till dessa skillnader så kanske vi – om vi inte vill ändra på urvalet – istället borde ändra i finansieringssystemet så att den aspekten beaktas.

Sedan gammalt vet vi att det finns ett klart samband mellan att en fristående skola har lång kö och att den har föräldrar med lång utbildning. Det är tydligt att dagens urvalssystem både är orättvist och spär på skolsegregationen, något som också OECD har riktat kritik mot.

Det bästa vore naturligtvis att ändra på urvalsreglerna. Skolkommissionen föreslog att lottning skulle användas, något som vållade stor uppståndelse och kritik innan förslaget ens var presenterat. De högljudaste kritikerna kom från Moderaterna, som själva har ett förslag om skolvalsperioder ett halvår innan skolstart, och Liberalerna, som till sitt landsmöte föreslår att till ”de fristående skolor som väljer kötid som urvalskriterium ska man kunna ställa barn i kö tidigast ett år före förväntad skolstart”. Inget av förslagen löser dock urvalsfrågan:

Ska en skolvalsperiod (vilket båda dessa förslag innebär) fungera måste det finnas urvalssystem som väljer mellan dem som har ställt sig i kö under perioden – platserna kan ju inte vara slut innan perioden startar. Den som anmäler efter perioden hamnar naturligtvis sist i kön, men bland de som anmäler sig under skolvalsperioden (första dagen eller första veckan eller någon annan längd som perioden ska ha) måste det kunna göras ett urval. Det är lätt att säga nej till lottning, men den som gör det måste också kunna erbjuda ett fungerande alternativ.

Och just nu tycks alternativen vara skolvalsperioder med antingen sekundanmälan (vilket är vad kötid innebär i praktiken) eller lottning. Av dessa två är det lätt att föredra lottning. Vill man inte se lottning så går det att hitta andra fördelningsmetoder. Att ta denna diskussion vidare är också avsikten med det seminarium som Ge alla elever samma chans (samarbetet mellan Lärarförbundet, LR och LO för en likvärdig skola) ordnar i Almedalen.

UPPDATERING: Seminariet är nu genomfört och kan ses i efterhand här.


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här