Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Fusket med nationella prov – skolvärldens Gävlebock?

Källa: Unsplash.

Källa: Unsplash.

Några av årets nationella prov har läckt och återigen ställs allt på ända. Det här är helt ohållbart för alla berörda, bloggar utredare Lisa Heino.

Jaha, då var vi här igen. Precis som tidigare år har några prov och bedömningsanvisningar spridits mellan elever på sociala medier. Det här är helt förkastligt och ohållbart. Och det drabbar alla berörda negativt.

Många lärare har visa av erfarenhet, haft känselspröten ute i god tid och själva kunnat förbereda både sig och sina rektorer på att agera. Skolverkets känselspröt har dock inte varit påkopplade och när oroliga och stressade lärare och rektorer försökt få tag på myndigheten för vägledning dagen innan provet, har de inte funnits tillgängliga förutom på ordinarie tider.

Skolverket behöver också ha jourberedskap inför varje prov!

Resultatet blev med t ex engelskan i årskurs 9, att vissa skolor gjorde det ordinarie provet medan andra skolors rektorer beslutade att använda ersättningsprovet. Endast rektor har i nuläget mandatet att besluta vilket prov som ska användas. Men hur ska en enskild rektor kunna avgöra i vilken grad ett läckt prov har nått ut till just hens elever? Det här sätter rektorer i en mycket svår sits. Hur ska man veta att man gör rätt? Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi anser att

Skolverket behöver kunna ta ett nationellt beslut om att alla skolor ska använda ersättningsprovet om man vet att det riktiga har läckt.

Om inte alla gör samma prov blir det en orättvis grund som utgångspunkt för både elever och lärare. Har några elever fuskat sig till fördelar eller inte?

Misstänker man i efterhand att fusk har förekommit, ska enligt Skolverket den enskilde läraren vara mycket uppmärksam på elevernas individuella prestationer. Sticker någons resultat ut i förhållande till hur hen brukar prestera? Det måste alltså vara den undervisande lärare som gör en individuell bedömning. Där rök avidentifierade provsvar som fr o m nästa läsår är lagstadgat. Hur ska detta gå ihop?

Dessutom kan man undra hur den enorma arbetsinsats som krävs för att rätta proven är motiverad att kräva av lärarna, när man vet att det kan ha förekommit fusk och en del av eleverna kan ha fått fördelar. Är proven i det läget verkligen att räkna som ett användbart trovärdigt bedömningsunderlag överhuvudtaget?

Nästa läsår ska även de nationella proven ”särskilt beaktas” vid betygsättning. Känns ju sådär, sett till det rättsosäkra läge vi befinner oss i just nu. Att ge ett prov så stor betydelse i ett läge då dess trovärdighet är delvis satt ur spel, är inte önskvärt alls.

Nu behöver Skolverket se över allt om nästa års prov ska fungera bättre och då måste de lyssna på alla kloka och erfarna lärare och skolledare som vet vad de behöver för att det ska funka. Det måste vara utgångspunkten. Många lärare och skolledare påpekar möjligheten att använda den redan upparbetade digitala Bedömningsportalen (med specifik inloggning), som ett steg på vägen i säkerhetstänkandet inför nästa läsår i alla fall. Där kan rektorer få tillgång till prov och bedömningsanvisningar vid särskilda tidpunkter istället för att vänta på paket på posten.

Och Skolverket måste ges mandat att besluta om ordinarie eller ersättningsprov ska användas, den gemensamma utgångspunkten för bedömningen måste vara nationell.

Så hatten av för alla lärare som trots alla stormar, läckor, trasiga kopiatorer och stressen pysande ur öronen, fixar detta. Ni är ovärderliga.


PS. Och lärare, rättningen av nationella prov ska ingå i er reglerade arbetstid. Ingen fritid i pappershögarna. Kommunerna får bidrag för arbetet med nationella prov, det ska finnas pengar till vikarier om det behövs. Läs mer här.. DS.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här