Lärarförbundet
Lärarförbundet Kontakt håller extraöppet för att kunna svara på frågor om skolavtal18 - fredag kl.8-20, lördag kl. 10-14 →

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Förbättra arbetsmiljön för lärare i fritidshem och förskollärare

Att arbetsmiljön inte är tillfredsställande för många lärare är känner många till. Värst situation har lärare i fritidshem och förskola. I synnerhet när det gäller kvinnor.

Bakgrund

Lärarförbundet har vid upprepade tillfällen påtalat att lärares arbetsmiljö måste förbättras. Utbildningsväsendet är den bransch med högst andel personer som rapporterar arbetsorsakade besvär beroende på främst stress och psykisk påfrestning (Arbetsmiljöverket, 2016). Sömnbesvär (1), Icke lokaliserade psykiska besvär (2) och oro+ångest (3) är de tre (rangordnat) vanligaste besvären. Inte alla besvär leder till sjukfrånvaro, men påverkar ändå funktionsförmågan, ökar risken för ohälsa/sjukdom och leder även till minskat välbefinnande.

Det är emellertid viktigt att titta lite närmare på konsekvenserna i termer av exempelvis sjukskrivning för lärare i fritidshem samt förskollärare. Statistiken medger för övrigt inte uppdelning av de två subgrupperna. I diagram 1 ser vi den relativa risken för kvinnliga lärare i fritidshem samt förskollärare att drabbas av långa sjukfall (längre än 90 dagar). I diagram 2 ser vi motsvarande risk för män. Notera särskilt hur mycket högre och hur mycket mer oberoende av ålder risken är för kvinnor i jämförelse med männen. För männen är det en avsevärt högre risk för den äldsta kategorin, män mellan 56-64 år, jämfört med de yngre ålderskategorierna. Dessutom är det en fortsatt ökning, om än en liten sådan, för den yngsta kategorin bland kvinnor. Det är väldigt allvarligt i tider med lärarbrist och då det mer än någonsin är angeläget att statusen höjs. En god arbetsmiljö och goda anställningsvillkor i övrigt vore minst sagt på sin plats.

I diagram 3 kan vi se hur andelen psykiska sjukdomar i förhållande till sjukdomar associerade till det muskuloskeletala systemet ser ut för kvinnor respektive män. Det finns en intressant trend där med att andelen som relateras till psykisk sjukdom tycks sjunka för männen med den fortsatt ökar för kvinnorna. För lärare i grund- och gymnasieskolan [MT1]och skolledare kan en sådan trend inte skönjas.

Varför ser det ut så här och vad gör vi åt det?

Varför ser det ut så här? För lärare i fritidshem handlar det ofta om att det saknas planeringstid. För många lärare i fritidshem är uppdraget delat mellan att undervisa i fritidshemmet och att tjänstgöra i grundskolan. Det är oerhört angeläget att det finns tid avsatt för planering, uppföljning, reflektion och kompetensutveckling inom bägge delarna. Även för förskollärarna behövs det naturligtvis sådan tid. Därutöver saknas det riktlinjer för elevgruppernas storlek i fritidshemmen. Det har inneburit att elevgrupperna i fritidshemmet är uppe på orimliga nivåer – en genomsnittlig grupp är 40 barn. I vissa kommuner ligger den siffran på uppåt 80 elever. De riktlinjer som finns om storleken på barngrupperna i förskolan måste dessutom betyda något på riktigt och inte bara finnas som något man kan förhålla sig till som om det är något från Brasses lattjo-lajban-låda. Att huvudmännen tar sitt ansvar även vad gäller att rekrytera legitimerade förskollärare och lärare i fritidshem så att andelen av personalen med högskoleutbildning ökar vore också på sin plats. Med en låg behörighet måste de lärare som finns inte bara ansvara för undervisningen, utan också arbetsleda de outbildade kollegorna. I stora barn- och elevgrupper blir det en stor press på lärarna som påverkar deras mående.

Det förekommer också att huvudmän, såsom exempelvis i Stockholms stad, infört ökad tillgång till plats på förskolan för föräldralediga. Något som låter jättefint och politiskt korrekt, men som i praktiken är ett besked till personalen att de ska få arbeta ännu hårdare utan att motsvarande resurser skjutits till.

En uppriktig fråga till beslutsfattarna: bryr ni er om det här? Om ni gör det är det på tiden att det också syns i den politik som förs. Det är på tiden att lärarna i fritidshemmen och förskollärarna synliggörs!

En fråga till oss alla: varför är det så mycket värre för kvinnorna?

Diagram 1: Långa sjukfall, risk per 1000 sysselsatta Förskollärare och fritidspedagoger, kvinnor, uppdelat på åldersgrupper (AFA, enligt beställning)

Diagram 2: Långa sjukfall, risk per 1000 sysselsatta Förskollärare och fritidspedagoger, män, uppdelat på åldersgrupper (AFA, enligt beställning)

Diagram 3: Andel psykiska sjukdomar respektive sjukdomar associerade till det muskuloskeletala systemet för män respektive kvinnor som är lärare i fritidshem/förskollärare (AFA, enligt beställning)



Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här