Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Fisksätradebaclet visar utbudsansvarets kostnad

Kommuner har på grund av sin skyldighet att alltid kunna erbjuda elever en plats i ens skola nära hemmet högre kostnader än fristående skolor.

Kommuner har på grund av sin skyldighet att alltid kunna erbjuda elever en plats i ens skola nära hemmet högre kostnader än fristående skolor.

Det Fisksätrahistorien visar är att det, trots ihärdig förnekelse från friskolorna, finns uppenbara kostnader med att stå med utbudsansvaret. Det är hög tid att rätta till denna orättvisa i systemet, därför är det hög tid att genomföra Åstrands förslag om ett avdrag på skolpengen.

Stiftelsen Viktor Rydberg signalerar till Nacka kommun att de inte kan driva skolan i Fisksätra och funderar på att överge den, och därmed lämna eleverna och problemet i kommunens händer, om de inte får utökade resurser. Jag har full förståelse för att det inte går driva en skola som inte bär sina egna kostnader, men det är inte det som är det huvudsakliga problemet här.

Kommunen har tidigare drivit skolan, som inte heller då överlevde ekonomiskt eftersom de ekonomiska villkor som politikerna i Nacka ger inte möjliggör att driva en skola där. Samtidigt har kommunen ett ansvar för att bereda alla elever en skolplats nära hemmet, det som brukar kallas för skolplikts- eller utbudsansvar. När kommunen övergav detta ansvar, överlät den det i praktiken på en välrenommerad friskoleaktör, i hopp om att den sistnämnda skulle locka andra elever än bara de närmast boende.

Svårt attrahera elever

Strategin visade sig dock slå helt fel. Det är inte så förvånande för den som känner till skolvalets praktik. Elever och föräldrar väljer i huvudsak inte skola efter vem som driver skolan, utan efter vilka som blir ens klasskamrater. Att tro att en välrenommerad friskoleaktör ska lyckas få till en skola som attraherar starka elever till en skola i ett frånvalsområde är naivt.

Resultatet visar i mångt och mycket att tjatet om att ”bra” skolor (rättare en huvudman med ”bra” skolor) ska växa är ganska omöjlig strategi eftersom det som definieras som bra skolor är beroende av att det tillräckligt med socioekonomiskt starka elever – en skolas uppfattade kvalitet är nästan alltid liktydigt med vilka elever som går där.

Men det hela frågan kokar ned till är frågan om det kommunala utbudsansvaret – att det ska finna skolor överallt i en kommun. Över tid kommer det innebära att de kommunala skolorna, som bär utbudsansvaret, kommer ha svårare att fylla sina klassrum än fristående skolor; därtill sitter de kommunala skolorna inte i sitsen att kunna säga: ”får vi inte mer pengar så drar vi”, som Viktor Rydberg gör nu. Att ha utbudsansvaret gör skolverksamheten per elev dyrare eftersom det i princip går åt lika mycket resurser om det sitter 25 eller 30 elever i samma klassrum, men kostnaden delas på färre.

Utbudsansvaret kostar

För att komma till rätta med detta problem förslår Björn Åstrand i sin utredning En mer likvärdig skola att kommunerna ska få göra ett avdrag när skolpengen till de fristående skolorna beräknas. Hade det varit möjligt hade det inte funnits någon anledning för Nacka kommun att smita ifrån sitt utbudsansvar genom att lägga ned den kommunala skolan i Fisksätra, får då hade man kunnat ge den extra resurser utan att det gett ett överspill till övriga skolor – med dagens regler är det omöjligt.

Därtill kan det mycket väl – som företrädarna för Viktor Rydberg säger – vara så att Nacka kommuns socioekonomiska omfördelning är allt för liten för att klara uppdraget.

Det Fisksätrahistorien visar är att det, trots ihärdig förnekelse från friskolorna, finns uppenbara kostnader med att stå med utbudsansvaret. Det är kommunerna och dess skolor som har det, även om Nacka försökte smita ifrån det här, så det är kommunerna som drabbas av denna kostnad. Det är hög tid att rätta till denna orättvisa i systemet, därför är det hög tid att genomföra Åstrands förslag om ett avdrag på skolpengen.

Frågor & Svar