Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

En gynnsam arbetsmiljö - hur svårt kan det vara?

Lärare från förskola, fritidshem, grundskola och gymnasiet drabbas hårt av höga sjuktal. Största orsaken är den höga arbetsbelastningen: ingen eller dålig balans mellan krav och resurser vilket kan resultera i en akut stressreaktion för individen.

En gynnsam arbetsmiljö – hur svårt kan det vara?

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har i sin översikt av forskning sammanställt hur vår arbetsmiljö påverkar oss både fysiskt och psykiskt (Arbetsmiljö och ohälsa, 2017).

Där kan man finna delar som pekar på att personer som upplever höga krav på jobbet i kombination med små eller inga möjligheter att påverka sin arbetssituation, obalans mellan belöning och ansträngning, utsätts för orättvisor, svagt stöd i arbetet, liten utveckling i arbetet eller har en osäker anställning mår sämre och riskerar att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa. Några av besvären man kan drabbas av är bl. a ryggvärk, hjärtsjukdomar, stroke och högt blodtryck.

Depressiva symptom såsom nedstämdhet, minskat känslomässigt engagemang, ångest, depressiva tankar, störd sömn, minskad aptit och så långt som självmordstankar kan också kopplas till arbetsmiljöförhållanden. Utmattningssyndrom såsom påtaglig brist på energi, minskat initiativ och uthållighet samt en känsla av att aldrig vara utsövd hör också till den arbetsrelaterade ohälsan som kan drabba dig vid otillräcklig balans mellan krav och resurser.

Psykiatriska diagnoser största kategorin bland sjukskrivna

Enligt Försäkringskassans korta analyser 2017:1 så är det inom kategorin psykiatriska diagnoser som det tar längst tid att komma tillbaka i arbete, jämfört med genomsnittet för alla diagnoser, längre än ex diagnoser som tumörsjukdomar. Inom kategorin psykiatriska diagnoser är diagnosen anpassningsstörning/reaktion på svår stress den största, närmare 53,4 % för kvinnor och 45,2 % för män.



Om vi nu vet att det tar längst tid att rehabiliteras tillbaka i arbetet efter att ha drabbats av svår reaktion på stress så borde ju arbetsgivare se till att förebyggande åtgärder torde vara på plats på varenda arbetsplats, eller hur? Då är det ju mycket märkligt att se att Arbetsmiljöverket fann i sin nationella tillsyn av skolan 2013-2016 (Rapport 2017:1) att det brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet på 9 av 10 arbetsplatser inom grund- och gymnasieskolan.

Så här uttrycker sig Arbetsmiljöverket i sin rapport:

”Med ett väl uppbyggt och förankrat systematiskt arbetsmiljöarbete blir det lätt för de verksamma i skolan att göra rätt över tid. Rektorer och skolledningar ska inte behöva ”uppfinna” system för sitt förebyggande arbetsmiljöarbete utan ska kunna ta del av skolorganisationens i förväg fastlagda rutiner och arbetssätt. Dessa ska styra arbetsmiljöarbetet i skolan men också i skolorganisationen som helhet. Rutinerna minskar sårbarheten vid personalomsättning och borgar för ett arbetsmiljöarbete som kommer att fungera över tid. Kopplat till detta ska det finnas kunskaper om arbetsmiljöarbete hos skolledare, skyddsombud och elevskyddsombud.”

Arbetsmiljöverket trycker även på de bristande rutiner gällande riskbedömningar i förebyggande syfte, säkerhetsrutiner och utbildningar och information angående hur man ska agera vid skarpt läge i en hot- och våldssituation.

Kostnader för sjukskrivningar

Tittar vi då på lärarkåren från förskola till vuxenutbildning så finns det flera gemensamma nämnare. En av dessa är den samvetsstress som många upplever när man ser vad som krävs för att tillgodose de behov framförallt barn och elever kan ha, men får till svar från ledning att inga resurser finns att tillgå. Chefer får i sin tur i uppdrag att hålla budget! Det blir en orimlig situation för chefen som får sitt uppdrag direkt från staten via skollag som bl. a säger att ”i utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att det utvecklas så långt som möjligt.” Hur rimmar det med kommunalpolitiker som ger uppdrag till sina chefer att ha en budget i balans, en budget som redan från början är satt i underkant och inte förankrad utifrån verksamheternas behov?

Sjukskrivningen kostar i Europa 674 miljarder euro. Enligt Skandia så kostade sjukskrivningarna 2015, enbart i Stockholms län, 13 368 miljoner kronor (beräknat på kostnader för individ och samhället). Inom Sveriges kommuner är kostnaderna 15 miljarder årligen till följd av sjukfrånvaron, enligt Visions rapport från 2016 ”Sjukskrivningar kostar välfärden miljarder”. Då diagnosgruppen psykiatriska diagnoser är störst och inom den är diagnosen reaktion på svår stress, så torde det vara där det finns möjlighet att förebygga med aktiva insatser och därmed få ned kostnaderna för sjukskrivningarna.

Hur svårt kan det vara?

Vi vet att för att arbetsmiljön ska upplevas tillfredsställande och utan risk för arbetsrelaterad ohälsa så ska man uppleva att man har stöd från chef och kollegor, man ska ha möjlighet att påverka sin arbetssituation och man ska uppleva att det finns balans mellan det som krävs av mig och det som jag har till mitt förfogande för att utföra arbetet. Arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) är tydlig med vilka rutiner som ska finnas för att förebygga ohälsa pga hög arbetsbelastning, motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa och förhindra att kränkande särbehandling uppstår.

Här har vi den viktigaste delen i bristerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kunskapen är låg hos huvudmän, när det kommer till arbetsmiljöansvar, de i förväg fastlagda rutinerna följs inte upp (om de nu finns på plats) och gås igenom när nya chefer anställs, skyddsombud bereds inte tillräcklig med tid för sitt uppdrag och utbildning i frågorna uteblir både för chef och skyddsombud, för den dagliga verksamheten kommer ”i vägen”. Vilket är befängt, då det handlar om att arbeta förebyggande för att just den dagliga verksamheten ska fungera. Ett feltänk, helt enkelt! Gör om och gör rätt!

Se systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, som en metod för att komma tillrätta med de arbetsmiljöproblem som finns i verksamheten. Dvs det berömda ”samhjulet” kan vägleda dig som chef: undersök, riskbedöm, åtgärda och följ upp. Varför inte göra det i god samverkansanda, dvs teckna ett lokalt samverkansavtal där arbetsgivare och fackliga parter kommer överens om hur frågor med förhandlingsskyldighet kan hanteras tillsammans med arbetsmiljöfrågor, som en del av helheten?


Så sätt er ned, tillsammans med skyddsombudet/huvudskyddsombudet, diskutera tillsammans vad som behövs för att just er arbetsplats ska vara en frisk arbetsplats! Gå igenom hur en arbetsdag kan se ut och vad som brister. Vad är det som gör att inte arbetsuppgifterna ryms inom arbetstiden (40 % av lärarna upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter jämfört med 15 % av övriga högskoleutbildade enligt vår undersökning Tiden räcker inte till från 2017)? Vad skulle behövas för att de ska göra det? Vad riskerar hända om detta fortsätter? Är det redan någon som uppvisar signaler på risk för sjukskrivning pga. detta?

Sammanställ och delge chefen! Tillsammans förändrar vi!

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här