Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Skolutveckling- när allas perspektiv tas på lika stort allvar

Felicia intervjuas om sina erfarenheter av skolan.

Felicia intervjuas om sina erfarenheter av skolan.

Diskussionen om hur skolan ska utvecklas sker ofta i frånvaron av de som nu verkar i skolan. Lisa Heino bloggar om vikten av motsatsen.


Förra veckan deltog jag i heldagseventet "Från skoltradition till skoltransformation", arrangerat av bl a den ideella föreningen School Boost Network och olika elevorganisationer. Jag har under årens lopp deltagit i många seminarier och konferenser på temat skolutveckling, men ärligt talat sällan gått därifrån tankar som varit svåra att släppa . Den här gången var det annorlunda.

Man kan då fråga sig varför det var sådan skillnad den här gången. Det enkla svaret är att elevperspektivet togs på lika stort allvar som forskarperspektivet. Dagen innehöll en rad inspel från olika elever, studenter, unga yrkesverksamma, lärare, forskare, rektorer och samhällsentreprenörer. Alla lyssnade på alla med lika stort allvar och respekt för varandras kunskaper och erfarenheter. Att detta grepp känns ovanligt är ett underbetyg till hur vi på nationell och lokal nivå oftast diskuterar och bedriver sk skolutveckling.

Elevdelaktighet ska t ex inte finnas med bara för att man måste följa något styrdokument. Elevdelaktighet för att skolan ska utvecklas nationellt och lokalt ska inte ens behöva finnas som begrepp, det ska vara en självklar del för det är eleverna det handlar om.

Ingemar i 7F på Östra Grundskolan, sa i sitt framförande att han var trött på att höra att han är framtiden, han är samtiden! Eleverna är här och nu, det är deras pågående skolgång vi måste tala om och med dem om.

Jan Blomgren, fil. dr i pedagogik vid Göteborgs universitet, hade fått frågan inför arbetet med sin avhandling om elevers motivation, om man verkligen kunde lita på elevernas svar om deras syn på undervisning. Jan Blomgren kontrade:

- Vilka kan man lita mer än 186 elever i årskurs 9 som tillsammans haft 1.3 miljoner timmar undervisning i grundskolan. Vilka andra kan uttala sig om det?!

Samma fråga kan man ställa om lärare. Vilka kan man lita på mer än tiotusentals lärare som haft miljoner timmar undervisning? Det är ofattbart att lärare inte i högre utsträckning blir tillfrågade om hur skolan ska utvecklas. Den beprövade erfarenheten som allt ”ska vila på”, känns tyvärr inte som den avser lärares erfarenhet. Undra då vilkas beprövade erfarenhet man menar? Knappast skolpolitikernas.

Solklart är att det här är formen som bär nuet och framtiden. Skola, utbildning och samhällsutveckling sker genom de som genomgår den. Ömsesidig respekt är framgångsreceptet. Intresse av vad andra har att bidra med är utgångspunkten. Vill Sverige på riktigt ha en bra skola och en ljusnande framtid, är det dags att respektfullt lyssna på de som finns i skolans värld nu.

Och respekt och tillit till andra kan uttryckas så här som Ingemar i 7F sa:

"-Om du som lärare kan visa oss (elever) att vi kan så lovar jag dig att vi kommer visa vad vi kan och allt vi kan."

Ingemar får även avsluta det här blogginlägget:

"-En astronaut kan komma till rymden själv men man måste jobba tillsammans för att komma till högre höjder och när man jobbar tillsammans kan man komma till månen."




Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här