Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Det blir inga lektioner i engelska i november, för det är nationella prov då

Nu har de nationella proven dragit igång i landet grundskolor. Lisa Heino bloggar om hur proven påverkar elevernas undervisningstid och skolornas hela organisation.

Den här veckan drar de muntliga nationella proven i svenska, matte och engelska igång för årskurs 6 och 9. De muntliga proven ska eleverna genomföra i par eller i mindre grupper om högst 5 elever. Den informationen är tillräcklig i sig för att förstå att detta kommer att få konsekvenser på ordinarie undervisning för långt fler elever än de som gör proven.

Om vi tar svenskan i årskurs 9 som exempel. De muntliga proven tar minst 110 min per grupp om 3-5 elever att genomföra (inklusive förberedelsetid). Säg att en skola har 5 klasser i årskurs 9 med 30 elever i varje. Det blir som minst 54 grupper. Lägg då till lika många grupper i årskurs 6 i svenska på samma skola och så har vi proven i engelska och matte också. Ja, ni fattar. En logistisk mardröm.

Och vad ska eleverna göra som inte har prov? Ämneslärarna genomför proven med en grupp i taget, de kan inte undervisa de andra eleverna samtidigt. På en del skolor får eleverna inte lektioner i provämnena på flera veckor, utan lektionstiden måste användas till de muntliga proven. På andra skolor måste t ex svensklärare som undervisar i flera årskurser, genomföra proven under vissa bestämda dagar och då måste eleverna i årskurs 8 som skulle ha svenska, göra något annat.

Så har vi tillgången till lokaler. En stor del av lektionssalarna måste användas för proven, så var ska de andra eleverna vara under tiden? På vissa skolor får eleverna ha hemstudier de dagar det är muntliga prov, för det finns varken lärare eller salar att tillgå.

Skolorna lägger upp organisationen kring proven på många olika sätt, lärare sliter sitt hår för att få ihop grupper, tider, salar, planering för de som inte har prov och gör sitt yttersta för att allt ska fungera. Men en sak är säker. Undervisningstiden i en rad ämnen försvinner och varken lärare eller elever ges förutsättningar att ta igen den.

Lärarförbundet genomförde under våren en undersökning där 75% av grundskollärarna uppger att deras undervisningstid har blivit lidande p g a de nationella proven. 85% av lärarna som undervisar i ämnen som inte har nationella prov, uppgav att deras elever inte fick kompensation för den tid proven tog från deras lektioner.

Elever i svensk skola har rätt till en garanterad undervisningstid i samtliga skolämnen. Hur de nationella proven påverkar elevernas garanterade undervisningstid är något som ingen ännu gett sig på att undersöka. En sådan undersökning skulle otvivelaktigt visa på att Sveriges skolor tvingas anpassa sin hela verksamhet utifrån ett antal obligatoriska prov. Är det rimligt? Och med det förslag som nu har lagts fram av regeringen, att de nationella proven ”särskilt ska beaktas” vid betygsättning, hur mycket kommer dessa prov styra undervisningstiden då?

En elev i årskurs 9 lägger ungefär en veckas undervisningstid på nationella prov under sitt sista år i grundskolan. Sverige är också ett av de länder som har flest antal nationella prov i världen. Men vi är även ett av de länder med minst undervisningstid för eleverna. Sverige har flera hundra färre undervisningstimmar än genomsnittet i OECD och av dessa undervisningstimmar går alltså ett avsevärt antal till nationella prov. Finland som ofta ses som förebilden i allehanda skolsammanhang, har inte nationella prov och mindre undervisningstid än Sverige. Varför tittar inte svenska beslutsfattare på Finland i den här frågan? För tro det eller ej, även elever i Sverige lär sig mest och bäst om tiden i skolan ägnas åt undervisning som leds av lärare. Inte genom prov på undervisningstid.

Kommentarer:

Jenny
Jenny Ivarsson

De nationella proven styr skolverksamheten på många olika sätt, som inte alltid är så bra. Ett exempel är att en stor andel av högstadieskolorna lägger elevernas praoveckor komprimerat i tid kring nationella provens rättningar, vilket ökar konkurrensen av utbudet av praktikplatser för eleverna.

  • Skapad 2017-11-17 08:57
Jenny

Om Jenny Ivarsson

Studievägledare vid grundskolan i Kalix Kommun. Fackligt aktiv i Lärarförbundets styrelse i Kalix sedan 2004. Ordförande för Referensorganet för Studie- och yrkesvägledare inom Lärarförbundet.
Har valt att vara aktiv inom Lärarförbundet, bl.a för att vi ser utbildningssytemet som en helhet, där alla olika pedagogiska professioner är viktiga och det inom alla stadier och åldrar. Bloggar på Lärarförbundets syvblogg. Det är viktigt att Lärarförbundets fackliga frågor syns, hörs och debatteras, för de frågor vi driver är viktiga!

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här