Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Det är inte lärarna som ska få dåligt samvete av krav på ”lyft”

Foto: H.Gautich (Unsplash)

Foto: H.Gautich (Unsplash)

Lisa Heino bloggar om varför kraven på "lyft" inte är lyftet för svensk skola.

De kommer med jämna mellanrum, förslagen om vilka olika ”lyft” som skulle göra skolan och därmed Sverige bättre. De senaste veckorna har det varit prat om ”jämlikhetslyft”, ”demokratilyft” och ”sex- och samlevnadslyft”. Intentionerna är jag inte kritisk till, jättebra att människor engagerar sig. Men de som kommer med förslag på lyft, motiverar ofta sina förslag med att ”det här innebär inte mer arbete för lärarna, för det står redan i läroplanen att de ska göra det.”

Det var just det, det står ju i läroplanen. När utomstående då kräver olika ”lyft”, kan det tolkas som att lärare och skolledare inte vill jobba med dessa områden, att de är inte vill för de inte bryr sig om det, eller att de struntar i det och inte tar sitt ansvar. Det finns flera kapitel i läroplanen, kapitel 1 och 2 handlar om skolans värdegrund, uppdrag, normer och värden. Kapitel 5 innehåller kursplaner med kunskapskrav och centralt innehåll för varje ämne. Det är det kapitlet som lärare av krav, tid- och resursbrist är tvungna att prioritera.

Lärare vill göra gott, lärare vill arbeta med skolans demokratiska uppdrag, med jämlikhet, jämställdhet och alla människors lika värde. Lärare vill bidra till att Sverige och världen blir en bättre plats för alla. Det är för många lärare grunden till att man valde att bli lärare. Det är förutsättningarna som i alltför många fall, inte finns för att kunna omfatta alla delar av läroplanen i den utsträckning som lärare skulle vilja göra.

För lärare vill kunna göra det. De vill kunna göra sitt jobb på bästa sätt alla dagar för alla elever. Nationella beslutsfattare måste ta sig en funderare kring detta. Hur ska läroplanens kapitel 1 och 2 få utrymme i skolan? Är kunskapskraven och det centrala innehållet rimliga i kapitel 5, sett till omfattningen av krav, av avsatt tid och av förutsättningar i verkligheten?

Det är därför inte lärare som ska få dåligt samvete när det ropas på ”lyft” som botemedel för allt som skolan borde göra, det är det andra som borde få.

Kommentarer:

Vesa
Vesa Saranpää

Ett lyft ändrar inget på djupet ej heller blir det beständigt, ta ex en ansiktslyftning

  • Skapad 2017-11-01 12:59
Vesa

Om Vesa Saranpää

Jag arbetar för närvarande i Norrköpings lokalavdelning som fackligförtroendeman,100% igen. Har varit tillbaka i verksamhet vid flera tillfällen, den senaste fackligaperioden har pågått ca 5-6 år, dock inte heltid mer än sista året.
Det är jag brinner för är villkorsfrågor, särskilt då gällande den bortglömda skolformen förskoleklass. Som lärare i förskoleklass har jag varit den allra största delen av mitt yrkesverksamma liv. 6-åringarnas lärande och utveckling är en ynnest att få följa. Har suttit med i Lärarförbundets referensorgan för förskoleklass och grundskola. Även en del av verksamhetsrådet i Region Linköping. Jag är ombudsutbildare och vice ordförande i lokalavdelningen. Är även huvusskyddsombud och regionalt skyddsombud. Förutom förskoleklass är barn med särskilda behov en fråga som berör mig. "Hur skall vi skapa en inkluderande skola, en skola för alla?"
Våra viktigaste frågor är hur lärarnas arbetssituation skall bli rimlig och attraktivt.
Jag hoppas att vi kommer fortsätta utvecklas som det självklaravalet för lärare och så småningom bli ett förbund för alla sveriges lärare, från förskolan till högskolan.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här