Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Den högre utbildningens roll för en hållbar utveckling - arbetet med Agenda 2030

I Agenda 2030 har högre utbildningen har en viktig roll. Problembilden är likartad globalt - fler måste få tillgång till högre utbildning, lärosätena måste ge utbildningsuppdraget högre status och arbetsvillkoren för icke fast anställda måste förbättras.

I ett rätt svårartat år 2016 där nationalism och isolationism har stora framgångar politiskt i enskilda länder kan det vara en tröst att veta att det samtidigt pågår en positiv utveckling i världen. driven av världssamfundet inom ramen för Agenda 2030.

I höstas deltog jag i en konferens om högre utbildning (länk) i Ghana, arrangerad av Educational International. En av frågorna på konferensen var hur Education International (lärarfackens internationella samarbetsorgan) ska arbeta med Agenda 2030 när det gäller högre utbildning. Agenda 2030 är FNs 17 nya globala utvecklingsmål och ersätter milleniemålen (länk). Fattigdomsbekämpning är det övergripande målet och målen ska samtidigt integrera de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna av en hållbar utveckling. Agenda 2030 syftar bland annat till att utrota fattigdomen, minska ojämlikheten, skydda vår miljö och skapa jämställdhet. Utbildningsmålet handlar om rätten till utbildning och syftar till att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet samt främja möjligheter till ett livslångt lärande för alla.

Det är värt att veta att NGOs (non-governmental organizations) som Education International har en stark roll att spela i implementeringen av Agenda 2030 och Education International redan har haft en stark roll i framtagandet av målen för Agenda 2030, vilket bidrog till att utbildning fick en framskjuten position.

Det finns två ingångar på utbildningspolitiken inom ramen för Agenda 2030. Den ena är att länderna ska hitta strategier för att arbete med samtliga hållbarhetsmål och där spelar utbildningssektorn en stor roll. Det tydligaste exemplet för oss är hur undervisning för hållbar utveckling kan utvecklas. Den ingången ska jag återkomma till i ett senare blogginlägg. Den andra ingången för utbildningspolitiken är utbildningsmålet i Agenda 2030 - ”4.3 Senast 2030 säkerställa alla kvinnor och män lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad.”

Konferensen i Ghana rörde den högre utbildningen och hur Education International kan bidra till att målet uppfylls. Den tydligaste problematiken i så gott som alla länder, oavsett om det är OECD-länder eller tredje världen, är utbildningens låga status på universitet och högskolor jämfört med forskning; samt arbetsvillkoren för den i de flesta länder växande gruppen av högskoleanställda utan fast anställning. Man kan se det som att det utvecklats ett kontorsproletariat inom akademin, med löner och villkor som inte skulle accepteras inom andra avancerade sektorer. I Sverige kan vi konstatera att vissa problem är under bättre kontroll än i många andra länder. Inte minst har doktorandernas situation förbättras sedan doktorandreformen på 90-talet och den utvecklingen har fortsatt i och med att utbildningsbidragen för doktorander nu i stort sett har fasats ut och ersatts med doktorandtjänster. Nuvarande och föregående regering har också satsat på ”tenure tracks” för akademiker som ska minska utsattheten. Fortfarande är dock löneläget alldeles för lågt för många högskolelärare, vilket gör det svårt att rekrytera. Och om kvaliteten ska upprätthållas inom högre utbildning (särskilt på lärarutbildningen) så behöver många fler högskollärare ges utrymme att forska.

I diskussionerna om indikatorer för utbildningsmålet inom Agenda 2030 är det tydligt att kommer att komma med något slags volymmått på högre utbildning. Det finns många skäl till att se till att en växande andel av befolkningen har högskoleutbildning, exempelvis för att klara kompetensförsörjningen i välfärdsyrkena. Redan idag kan vi se att många av de stora välfärdsyrkena, inte minst läraryrket, har svårt att rekrytera, och det mesta tyder på att behoven snarast kommer att öka inom överskådlig tid. Många av dessa yrken kräver högskoleutbildning.

Ett tänkbart volymmått för högre utbildning är att använda sig av samma definition som EU gjort inom ramen för Europa 2020: andelen 30-34 åringar som gått igenom någon högre utbildning (länk). Fördelen med det måttet är att det tar hänsyn till en bred åldersgrupp och därigenom tar med det livslånga lärandet. Nackdelen är att det måttet har en stor eftersläpning. De flesta påbörjar högre utbildning när de är runt 20 år gamla, men kommer inte komma med i data förrän tio år senare. För Sveriges del kommer denna konstruktion att få en märklig effekt. Utbyggnaden av högre utbildning under början av 2000-talet gör att måttet stigit kraftigt de senaste åren men nu kommer att plana ut. Neddragning av antalet platser under alliansregerings första mandatperiod kommer fram till 2020 resultera i att Sverige kommer att tappa mark i EU 2020-indikatorn för högre utbildning, med kanske så mycket som fem procentenheter. Därför ska vi inte slås till ro i och med att indikatorn för tillfället ser bra ut, tvärtom behöver högre utbildning kontinuerligt byggas ut, i alla fall för välfärdsyrkena.

Agenda 2030 gör det möjligt att för Sverige att delta i en strategisk diskussion om volymer och villkor för högre utbildning på en global arena. Det är tydligt att problemområdena är snarlika i de allra flesta länder, vilket gör att vi har mycket att lära av varandra. En stor del av problematiken är dessutom snarast gemensam, inte minst inom högre utbildning tack vare en stark internationalisering. Därför blir utvecklandet av högskoleindikatorer för Agenda 2030 viktigt. Villkoren inom högre utbildning skapar förutsättningar för samhället i stort, inte minst för de livsviktiga välfärdsområdena.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här